Det här tankesättet är väldigt vanligt – jag tror jag berört detta till dig i en annan tråd om jag minns rätt – och det är att man fokuserar på en enskild teknisk parameter när själva ämnet är så mycket större. Riskerar bli fel fokus när man tänker så.
Frågan är inte så mycket huruvida 360 Hz i sig självt ger fördelar utan ifall skärmen är bra eller inte för de spel du spelar. Vilket kan handla om sådant som kontrastförhållande, eftersläpsnivåer, färgomfång etc. utöver mängder av andra tekniska parametrar som är en del av den större helheten som utgör en skärm.
Det andra tankesättet som ofta återkommer är denna bitvis irrationella fokus på optimal användning och man utnyttjar rätt nivå. Man ska gärna "maxa" produkten för annars är något fel eller dåligt. Man får inte köpa för dåligt (vilket förstås är rätt tänkt) utan det irrationella och känslomässiga kommer i tankesättet att om man inte kan utnyttja produkten fullt ut, likt 150 FPS på 360 Hz så är det något som är nästan lika illa, rent av omoraliskt. En slags FOMO fast Fear Of Missed Optimization.
Detta tankesätt går ju sällan hem i andra köp. Om man köper ett hus, är det viktigt att utnyttja varje kvadratmeter optimalt, eller är det viktigt att man trivs i huset? Diskussioner om skärmar och grafikkort verkar ofta drabbas av denna FOMO-variant.
---
Nu verkar Samsungs 360 Hz QD-OLED G60SD få rätt så höga omdömen överallt. Konsensus tycks vara att det en av de bästa skärmarna på marknaden.
Hade det däremot varit en annan 360 Hz-skärm av enklare snitt, någon budget-LCD-variant som exempel, hade det kunnat vara ett annat resonemang. Där hade det mycket möjligt kunna vara så att en annan 240 Hz-skärm faktiskt varit en bättre skärm. Inte för att det har med panelfrekvensen att göra utan för det handlar om bättre och sämre produkter.
