Hallucinerar jag om inflationen?

Permalänk
Medlem
Skrivet av DavidtheDoom:

Amortering är inte en kostnad och ska således inte inkluderas.
Kvar är då hyra eller ränta. Räntan inkluderar indirekt bostadspriserna.

Inflation har inte med vad en valuta är värd utan vilka tjänster och produkter man får för en viss summa pengar. Det kan låta som samma sak. Det i sin tur brukar leda till allehanda konstiga diskussioner om vad valutastyrkan faktiskt är och om börsen hänger med.

Det jag säger är att inflationen tar indirekt hänsyn till kostnaden på bostad genom att beräkna räntekostnaderna. Exakt vad priset är på bostäder att köpa är omöjligt att få in på ett meningsfullt sätt. Däremot kan man räkna tillgångskostnaden för bostaden i form av lånekostnad/hyreskostnad. Ska vi börja inkludera alternativkostnaden i inflationskalkylen på en viktad investeringsportfölj om man ska in med absoluta husprisökningar?

Som alla index så är det ju vad man vill påvisa som styr. Vill man visa bostadsprisernas uppgång i ett index och se hur det presenterar sig som inflation , så tror jag definitivt det ger värde/insikt. Inte istället för nuvarande KPI utan också.
Ränta som mätvärde är också ganska riskfyllt då det väldigt lätt styrs och manipuleras av Riksbanken istället för av konsument marknaden, samtidigt som det har en stor påverkan på KPi. Det viktigaste med ett inflationsindex är att det har/får förtroende som representativt för ”verkligheten”. Börjar det ifrågasättas är man snabbt på väldigt hal is.

Permalänk
Moderator
Festpilot 2020, Antiallo
Skrivet av Jaw_B:

Som alla index så är det ju vad man vill påvisa som styr. Vill man visa bostadsprisernas uppgång i ett index och se hur det presenterar sig som inflation , så tror jag definitivt det ger värde/insikt. Inte istället för nuvarande KPI utan också.
Ränta som mätvärde är också ganska riskfyllt då det väldigt lätt styrs och manipuleras av Riksbanken istället för av konsument marknaden, samtidigt som det har en stor påverkan på KPi. Det viktigaste med ett inflationsindex är att det har/får förtroende som representativt för ”verkligheten”. Börjar det ifrågasättas är man snabbt på väldigt hal is.

Vill man titta på något annat så får man väl titta på något annat, t ex KPIF eller KPIF-XE. Ska man titta på köpkraft så finns det lite olika index för det. Räntekostnaderna manipuleras även av individers önskan om dyr/billig bostad så det går ju åt båda hållen även om du troligen har rätt i att riksbanken ur ett nationellt perspektiv påverkar mer. Det är delvis därför KPIF finns.

Instämmer i att KPI har värdet i att återspegla just KPI, sedan vad man tänker sig att det representerar skiljer sig nog rätt mycket mellan olika individer beroende på livssits, hur väl korgen återspeglar egen konsumtion etc.

Skrivet av BrottOchStraff:

All skatt tas från vanligare löntagare medan alla ultrarika 1% och 0.1% betalar relativt lite skatt.

Jag kände mig rikare för 10år sen när jag hade lägre lön än vad jag gör idag. Jag jobbat arslet av mig och gått upp i tjänst och lön, men de känns som de e helt bortkastat

"Den niondel av personerna som har högst årliga inkomster står för ungefär 44 procent av de totala skatterna som hushållen betalar." - Så det är ändå rätt skapligt mycket pengar från toppbetalda förvärvsarbetare.

Det har varit rätt pissig löneutveckling, jag har några enstaka procent mer i inflationsjusterad köpkraft sedan anställningsstart och då är jag 5 år in i karriären vs vara helt grön. Än värre är det att PPP är sämre iom valutan skvalpat till sig. Har mindre pengar idag ur ett globalt perspektiv vs när jag var helt ny på jobbet.

Visa signatur

 | PM:a Moderatorerna | Kontaktformuläret | Geeks Discord |
Testpilot, Skribent, Moderator & Geeks Gaming Huvudadmin

Permalänk
Medlem

Julens Aladdin-Ask går för 100 - 134:-.

https://www.expressen.se/ekonomi/aladdinaskens-prisokning-pa-...

Generellt har allt med kakao gått upp rejält mycket. Brist och prisökningar bidrar till rejäla priser, och när vi väl vant oss vid att en Marabou 200 gram kostar 35:- så kommer ju inte priset gå ner till ~20:- som det var förut, utan ligga kvar på 35:-

edit: kommer ihåg för ett gäng år sedan när man på rea julveckan kunde köpa 3 askar för 99:- (ev med köpkrav på 300:- för annat, men det är ju lätt gjort under julhandlingen).

Permalänk
Medlem

Spontant känns det som att priserna har ungefär dubblerats på 5-10 år, men en hel del av det har också att göra med att dollarkursen har ökat till ca det dubbla den med

Permalänk
Moderator
Festpilot 2020, Antiallo
Skrivet av Shadee:

Julens Aladdin-Ask går för 100 - 134:-.

https://www.expressen.se/ekonomi/aladdinaskens-prisokning-pa-...

Generellt har allt med kakao gått upp rejält mycket. Brist och prisökningar bidrar till rejäla priser, och när vi väl vant oss vid att en Marabou 200 gram kostar 35:- så kommer ju inte priset gå ner till ~20:- som det var förut, utan ligga kvar på 35:-

Marabou 200gr Choklad kostar 38 kr på mitt lokala Ica nu! 😅
Enda fördelen är att jag äter mindre choklad.

Visa signatur

 | PM:a Moderatorerna | Kontaktformuläret | Geeks Discord |
Testpilot, Skribent, Moderator & Geeks Gaming Huvudadmin

Permalänk
Medlem
Skrivet av BrottOchStraff:

Du har så klart rätt. Det är klurigt att förstå de olika talen och hur det räknas ut.

Jag har som villaägare iaf aldrig känt mig så fattig som nu. Nätavgifterna har gått upp typ 30% vatten och avlopp 30%, mat typ 20-30%, räntan på lånet typ 2.5x högre i kr än när vi flyttade in 2021. Vi har en granne som ska sälja med förlust för att del inte har råd att bo kvar, med två barn. Det är förjäkligt dåligt.

Det kommer ta 10år av löneutveckling om man ska komma ikapp i köpkraft nu om man jobbar kvar på samma jobb och bara får fackets förhandlade höjning om 2% ish varje år

Mig veterligen är nästan alla fack i Sverige sedan långt bak på minimum 3-4 (oftast 3.5-4) % lönehöjning, observera att arbetsgivaren alltid får ge någon mer än potten, men potten är minimum. Mycket skitsnack på hur dessa saker fungerar. Möjligen blandar du ihop 2 % med Riksbankens inflationsmål som är 2 % per år?

Förra året yrkade förövrigt flesta fackförbund 4-5 % ökning minimum. Skulle inte tro att facket lägger sig lägre inför kommande förhandlingar heller.

Facken har väldigt bra koll på vilka påfrestningar inflationen har på sina medlemmar då det är medlemmar som driver facket och ser allas löner och kan snabbt beräkna hur påfrestande det är för någon som tjänar 18 000 kr i månaden eller 35 000 kr. För människor som tjänar under 25 000 kr så är nog den här inflationstakten väldigt utmanande...

Edit: Märket är 4.2 % minimum https://kollega.se/avtalsrorelse/krav-markets-loneokningar-42...
Edit 2: Om man läser mer i artikeln så går det att läsa arbetsgivarnas svar, förvåning och inte möjligt (så säger de varje år så inget nytt där, men extra okänsligt i läget som existerar i Sverige just nu. Både Danmark och Norge har avsevärt högre löner för samma tjänster, överlag.

Permalänk
Medlem
Skrivet av DavidtheDoom:

Du gör den vanligaste tankevurpan.
Inflation är prisförändring, i detta fall, rullande 12-månader. Dvs prisern har stigit 1.7% från Oktober 2023 till Oktober 2024.
Att du jämför med tidigare år så säger inte det något om du inte tittar på vad inflationen har varit för intervallet.

SCB har en bra räknesnurra för att beräkna om pengar. Där beräknas inflationen mot den givna bestämda produktkorg. Uteluncher kan ha haft högre prisökningar än "inflationen" som är ett kombinerat viktat värde mot en korg av produkter och tjänster.

SCB Prisomräknaren:
Okt2020 - Okt 2024: 23.7%
Okt2022 - Okt 2024: 11.7%

Detta är inflationen på hela korgen, dvs, enskilda kategorier kan ha stigit markant mer eller mindre än så, t ex utelunch. Exempelvis har energin fallit kraftigt mellan 2022 till 2024 och påverkat inflationen tom negativt, men övriga grejer har stigit. Just nu faller bolånekostnaderna med räntesänkningarna, men övriga grejer har stigit. Så det som är viktigt att komma ihåg är att inflation är en samlingskorg och inte en "sanning" på enskilda kategorier.

Bara som en sidenote gällande bolånekostnader och inflation:

Ökande bostadspriser tar inte konsumentprisindex, med i kalkylen. Så om bostäder går upp i pris med en miljon om året räknas det inte in i inflationssiffran som rapporteras enligt Andreas Cervenka.

Kan rekommendera hans bok Girig-Sverige för de som vill fördjupa sig lite i hur tillgångar i samhället skiftat ägare.

Permalänk
Moderator
Festpilot 2020, Antiallo
Skrivet av Kraeshok:

LO-förbundens yrkande är 4.2% i märket, det är inte spikat på något sätt för 2025 års löneförhandlingar än. Även ett gäng andra fackförbund har yrkat på 4.2%.

Det är alltså "Vi vill ha XXX" inte "alla ska få minst 4.2% i nästa lönejustering".

Skrivet av Caoz:

Bara som en sidenote gällande bolånekostnader och inflation:

Den räknas inte ökande bostadspriser in i konsumentprisindex, så om bostäder går upp i pris med en miljon om året räknas det inte in i inflationssiffran som rapporteras enligt Andreas Cervenka.

Kan rekommendera hans bok Girig-Sverige för de som vill fördjupa sig lite i hur tillgångar i samhället skiftat ägare.

Räntekostnader räknas in i KPI (dock justerad till fast ränta i KPIF). Det ger en indirekt koppling till bostadslån i KPI. Precis detta skrev jag i mina andra inlägg i tråden.

Från SCB direkt:
"I KPIF ingår samma varor och tjänster som i KPI. Skillnaden mellan KPI och KPIF är att i KPIF håller man hushållens räntesatser för bolån konstant. Det innebär att KPIF inte påverkas av ändrade räntesatser för hushållens bolån medan KPI påverkas av ändrade räntesatser."

"I posten boende ingår bland annat hyror, fastighetsskatt, reparationer och räntekostnader. Förändringar av hushållens bolåneräntor får ett direkt genomslag i KPI men inte i KPIF där räntan ligger fast."

Båda påverkas av bolånens storlek och räntekostnader, dock inte förändringar i räntekostnader i KPIF utan där har man valt en fast ränta mellan varje mätning.

Mer info:
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/kpi-och-kpif...

Visa signatur

 | PM:a Moderatorerna | Kontaktformuläret | Geeks Discord |
Testpilot, Skribent, Moderator & Geeks Gaming Huvudadmin

Permalänk
Medlem
Skrivet av Kraeshok:

Mig veterligen är nästan alla fack i Sverige sedan långt bak på minimum 3-4 (oftast 3.5-4) % lönehöjning, observera att arbetsgivaren alltid får ge någon mer än potten, men potten är minimum. Mycket skitsnack på hur dessa saker fungerar. Möjligen blandar du ihop 2 % med Riksbankens inflationsmål som är 2 % per år?

Förra året yrkade förövrigt flesta fackförbund 4-5 % ökning minimum. Skulle inte tro att facket lägger sig lägre inför kommande förhandlingar heller.

Facken har väldigt bra koll på vilka påfrestningar inflationen har på sina medlemmar då det är medlemmar som driver facket och ser allas löner och kan snabbt beräkna hur påfrestande det är för någon som tjänar 18 000 kr i månaden eller 35 000 kr. För människor som tjänar under 25 000 kr så är nog den här inflationstakten väldigt utmanande...

Edit: Märket är 4.2 % minimum https://kollega.se/avtalsrorelse/krav-markets-loneokningar-42...
Edit 2: Om man läser mer i artikeln så går det att läsa arbetsgivarnas svar, förvåning och inte möjligt (så säger de varje år så inget nytt där, men extra okänsligt i läget som existerar i Sverige just nu. Både Danmark och Norge har avsevärt högre löner för samma tjänster, överlag.

Nej jag blandar inte. 4% höjning minus 2% inflation är 2% löneökning i praktiken

Edit: Och fackets förhandlade nivå är väl inte minimum för alla utan ett snitt för det året. Dvs vissa kan få 2% och andra 6% - så är jag nästan säker att HR alltid har kommunicerat det där jag jobbat. Men blev osäker nu 🤔

Visa signatur

|ASUS Z170-A||6700K@4.6Ghz||Corsair H50 Scythe GT 1450RPM PnP||16GB Crucial DDR4 2133Mhz@2800Mhz||MSI RTX 3070||Crucial P3 2TB||Corsair HX 1050W||Fractal Design - Define R2 Black Pearl|Citera för svar
Fotoblogg: PlanetStockholm

Permalänk
Medlem
Skrivet av Shadee:

Julens Aladdin-Ask går för 100 - 134:-.

https://www.expressen.se/ekonomi/aladdinaskens-prisokning-pa-...

Generellt har allt med kakao gått upp rejält mycket. Brist och prisökningar bidrar till rejäla priser, och när vi väl vant oss vid att en Marabou 200 gram kostar 35:- så kommer ju inte priset gå ner till ~20:- som det var förut, utan ligga kvar på 35:-

edit: kommer ihåg för ett gäng år sedan när man på rea julveckan kunde köpa 3 askar för 99:- (ev med köpkrav på 300:- för annat, men det är ju lätt gjort under julhandlingen).

Lidl har Aladdin för 59kr förra och denna veckan

Permalänk
Medlem
Skrivet av DavidtheDoom:

LO-förbundens yrkande är 4.2% i märket, det är inte spikat på något sätt för 2025 års löneförhandlingar än. Även ett gäng andra fackförbund har yrkat på 4.2%.

Det är alltså "Vi vill ha XXX" inte "alla ska få minst 4.2% i nästa lönejustering".

Räntekostnader räknas in i KPI (dock justerad till fast ränta i KPIF). Det ger en indirekt koppling till bostadslån i KPI. Precis detta skrev jag i mina andra inlägg i tråden.

Från SCB direkt:
"I KPIF ingår samma varor och tjänster som i KPI. Skillnaden mellan KPI och KPIF är att i KPIF håller man hushållens räntesatser för bolån konstant. Det innebär att KPIF inte påverkas av ändrade räntesatser för hushållens bolån medan KPI påverkas av ändrade räntesatser."

"I posten boende ingår bland annat hyror, fastighetsskatt, reparationer och räntekostnader. Förändringar av hushållens bolåneräntor får ett direkt genomslag i KPI men inte i KPIF där räntan ligger fast."

Båda påverkas av bolånens storlek och räntekostnader, dock inte förändringar i räntekostnader i KPIF utan där har man valt en fast ränta mellan varje mätning.

Mer info:
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/kpi-och-kpif...

Absolut, så är det en indirekt effekt - Men när räntan låg på 0% och tom minus eller personer inte har lån på en bostad som ökar i värde? Vilken effekt hade bostadsökningsvärdet på inflationsmåttet då?

Han menar att det funnits en dold inflation där folk fått allt mer pengar men att räntan hållts nere artificiellt innan krisen startade.

Permalänk
Moderator
Festpilot 2020, Antiallo
Skrivet av Caoz:

Absolut, så är det en indirekt effekt - Men när räntan låg på 0% och tom minus eller personer inte har lån på en bostad som ökar i värde? Vilken effekt hade bostadsökningsvärdet på inflationsmåttet då?

Han menar att det funnits en dold inflation där folk fått allt mer pengar men att räntan hållts nere artificiellt innan krisen startade.

"bostadsökningsvärdet" har ingen direkt påverkan, men en indirekt påverkan när bostäder omsätts och nya lån tas. Detta är inte svårt att förstå.

Visa signatur

 | PM:a Moderatorerna | Kontaktformuläret | Geeks Discord |
Testpilot, Skribent, Moderator & Geeks Gaming Huvudadmin

Permalänk
Medlem
Skrivet av DavidtheDoom:

LO-förbundens yrkande är 4.2% i märket, det är inte spikat på något sätt för 2025 års löneförhandlingar än. Även ett gäng andra fackförbund har yrkat på 4.2%.

Det är alltså "Vi vill ha XXX" inte "alla ska få minst 4.2% i nästa lönejustering".

Det är spikat för facken inför kommande avtalsförhandlingar, när de sätter ett märke så är det utgångspunkten för vad facken önskar. Inte vad avtalet sedan blir, utan om facken får som de vill. Löneförhandlingar som facken gör är alltid minimumökning för dem som det berör, en arbetsgivare får alltid ge en högre lönejustering men inte lägre (till fackets medlemmar utan fackets godkännande och det är sällan det accepterat utan bevis om varför - bestraffning). Arbetsgivarna kan till och med säga till facken nu i början av förhandlingarna "Vi förstår att ni önskar en lönejustering på 4.2 % men vi ser ett behov av att löntagarna får 6 %." Det skulle facken acceptera direkt. Men så görs det inte.

Arbetsgivarna förhandlar alltid om minimumhöjningen och vill ha den så låg som möjlig för att hålla kostnaderna nere. När inflation går förbi löneutveckling har vi istället en negativ löneutveckling, som måste tas igen på något vis. Observera att fackens löneförhandlingar inte påverkar chefers löneutveckling, dvs personer med arbetsgivaransvar utan de förhandlar själva eller är med i ett hybrid fackförbund så som Ledarna.

Permalänk
Medlem
Skrivet av medbor:

Spontant känns det som att priserna har ungefär dubblerats på 5-10 år, men en hel del av det har också att göra med att dollarkursen har ökat till ca det dubbla den med

Nu är jag ingen expert på området så ta följande med en nypa salt men dollarn påverkar väl inte inhemskt/europeisk producerad mat? Tänker på artikeln om ICA som höjde priset på mjöl med 7 kronor medan bönder och distributör inte fick en krona mer. Man kan skylla dollarn för mycket men det är nog någons girighet som kostat oss mest.

Experten: ”Tufft spel mellan konsumenter och butiker”

Visa signatur

There are two kinds of people: 1. Those that can extrapolate from incomplete data.
Min tråkiga hemsida om mitt bygge och lite annat smått o gott: www.2x3m4u.net

Permalänk
Medlem
Skrivet av DavidtheDoom:

"bostadsökningsvärdet" har ingen direkt påverkan, men en indirekt påverkan när bostäder omsätts och nya lån tas. Detta är inte svårt att förstå.

Nåja, vi lämnar det där. Jag tyckte det var intressant men det du vet förstår ju alla 😁

Permalänk
Medlem
Skrivet av Caoz:

Bara som en sidenote gällande bolånekostnader och inflation:

Ökande bostadspriser tar inte konsumentprisindex, med i kalkylen. Så om bostäder går upp i pris med en miljon om året räknas det inte in i inflationssiffran som rapporteras enligt Andreas Cervenka.

Kan rekommendera hans bok Girig-Sverige för de som vill fördjupa sig lite i hur tillgångar i samhället skiftat ägare.

Den hade jag missat. Verkar som intressant läsning.

Men den stora frågan är - Vad kan vi vanliga löntagare göra åt det? Finns ju inget partialternativ som är vettigt och inte för extremt åt ena eller andra hållet

Visa signatur

|ASUS Z170-A||6700K@4.6Ghz||Corsair H50 Scythe GT 1450RPM PnP||16GB Crucial DDR4 2133Mhz@2800Mhz||MSI RTX 3070||Crucial P3 2TB||Corsair HX 1050W||Fractal Design - Define R2 Black Pearl|Citera för svar
Fotoblogg: PlanetStockholm

Permalänk
Medlem
Skrivet av BrottOchStraff:

Nej jag blandar inte. 4% höjning minus 2% inflation är 2% löneökning i praktiken

Edit: Och fackets förhandlade nivå är väl inte minimum för alla utan ett snitt för det året. Dvs vissa kan få 2% och andra 6% - så är jag nästan säker att HR alltid har kommunicerat det där jag jobbat. Men blev osäker nu 🤔

HR är arbetsgivarens organisation, de säger en hel del som inte stämmer helt (alltid från positiv tolkning för arbetsgivarens fördel) sedan är det en delvis sanning du säger. Om en höjning är 4 % och vissa bara ser 2 % så är det för att de ser hälften i antal kronor men skulle dom gå upp i tjänst så är det rätt antal kronor, därav att % stämmer oavsett (men sedan gör folk egna beräkningar och använder 100 % lönesatsen på sin 50 % tjänst...). Så om vi hade 10 % inflation ett år men 4 % höjning så var reell inflation 6 % som ett exempel.

Yes, 4 % löneökning minus 2 % inflation är 2 % höjning, det var inte helt klart i det du skrev. Men jo den fackliga potten för medlemmarna är en minimum satts, individuellt kan en arbetsgivare höja utanför potten, men medlemmarna som är på en 100 % tjänst är garanterat potten. Det om man når sina avtalade mål och inget osakligt skett, men det händer rätt ofta att arbetsgivarrepresentanter hävdar en hel del utan bevisning vid pottfördelning.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Dr.Mabuse:

Nu är jag ingen expert på området så ta följande med en nypa salt men dollarn påverkar väl inte inhemskt/europeisk producerad mat? Tänker på artikeln om ICA som höjde priset på mjöl med 7 kronor medan bönder och distributör inte fick en krona mer. Man kan skylla dollarn för mycket men det är nog någons girighet som kostat oss mest.

Experten: ”Tufft spel mellan konsumenter och butiker”

Just mjöl påverkas extremt av tillgången på spannmål, och genom kriget i Ukraina har det varit brist globalt i flera år. Regionerna där fronten befinner sig är ju som en enda stor åker, där extrema mängder är förstörda, ockuperade, beslagtagna, förorenade, inom riskzon för kriget, …

Sen utnyttjar såklart Ica och andra bolag alla situationer de kan för att tjäna mer pengar tyvärr

Pandemin och allt som hände där har ju också påverkat. Vacciner, karensdagar, sammhällsnedstängning, belastning på sjukvård, …

Finns många anledningar till att det är lite extra stökigt senaste årtiondet

Permalänk
Medlem
Skrivet av lillaankan_i_dammen:

Hög inflation som inte är samma på alla produkter är såklart huvudorsaken.

Sedan var det inte länge sedan nästan alla sa att de i resturangerna hade för dåliga löner. Jag vet ej om de nu har bättre, det jag dock vet är att folk nu gnäller på priserna.

Så kan det absolut vara (lönekostnad), men lokala pizzerian har höjt av främst 3 anledningar : högre elpris (men nu har det väl stabiliserats) och svagare kronkurs (=dyrare import av alla pizzaingredienser), men den tredje anledningen är att hyran mer än fördubblats, för lokalen. Den omförhandlas tydligen. Jag är inte så insatt. Men eftersom bostadspriserna (undantaget de senaste 2 åren eller så) stigit brant här så blir också lokalhyran för verksamheter dyrare, vilket märks. Ett solarium bredvid vår BRF fick stänga, dels svek kunderna under Covid men största problemet är lokalhyran. Nu står lokalerna tomma. Får se hur det blir i längden. Fastighetsägarna vill väl inte pris-konkurrera gällande hyresnivåer.

Däremot undrar jag varför i helvete potäterna är så dyra (i butik). Elen är på normal nivå för de flesta bönderna. Diesel likaså. Är det konstgödsel som är så förbålt mycket dyrare än för några år sedan? Pasta är inte nämnvärt mycket dyrare.

Visa signatur

ASUS P8Z68-v Pro i7 2600K@4.5, 32GB RAM, RX 580, 4K Samsung u24e590, Intel SSD, Seagate SSHD, LG BH16NS55 BD/RW, MacOS Sonoma, Win 10+11, Linux Mint
***gamla grejor duger***
Macbook Pro 2009, 8GB RAM, SSD, MacOS Catalina + Windows 10; Macbook Pro 2015 16GB RAM 512GB SSD Radeon Mojave

Permalänk
Medlem
Skrivet av DavidtheDoom:


"Den niondel av personerna som har högst årliga inkomster står för ungefär 44 procent av de totala skatterna som hushållen betalar." - Så det är ändå rätt skapligt mycket pengar från toppbetalda förvärvsarbetare.

Det är just det jag menar är tramsigt. Det är väldigt få förvärvsarbetade, dvs folk som får lön som huvudinkomst som är ”rika” - den sista 1% äger typ 45% av alla tillgångar själva (har inte exakt statistik)

Tjänar man typ 50-70tkr i en storstad så ligger man i typ 10% ja, men skillnaden mellan top 10% och top 1% och top 0.1% är som avståndet mellan två galaxer i jämförelse.

Men INGEN vågar prata om Daniel Ek och hela det gänget som sitter på miljarder och skattar % typ ingenting. När man försökte höja bolagsskatten så fick ju Daniel till ett eget möte med finansministern, trots att Spotify skattar en bråkdel av sina vinster i Sverige. Säger en del om hur mkt makt dessa individer har. - detta bara ett exempel.

Istället går man på vanliga småbarnsfamiljer som får typ 50-80k efter skatt för hela hushållet och kallar dem ”det rikaste skiktet” när alla är belånade upp till öronen och i bästa fall kanske sparar 5-10% av sin lilla lön hela livet för att slippa bli fattigpensionärer.

Och de man kallar medelklass är vanliga sjuksköterskor och lokförare som inte har råd att ta sig in på bostadsmarknaden ens och bränner halva lönen varje månad på hyra och måste handla second hand allt för sina barn.

Talar från egen erfarenhet

Visa signatur

|ASUS Z170-A||6700K@4.6Ghz||Corsair H50 Scythe GT 1450RPM PnP||16GB Crucial DDR4 2133Mhz@2800Mhz||MSI RTX 3070||Crucial P3 2TB||Corsair HX 1050W||Fractal Design - Define R2 Black Pearl|Citera för svar
Fotoblogg: PlanetStockholm

Permalänk
Medlem
Skrivet av Kraeshok:

HR är arbetsgivarens organisation, de säger en hel del som inte stämmer helt (alltid från positiv tolkning för arbetsgivarens fördel) sedan är det en delvis sanning du säger. Om en höjning är 4 % och vissa bara ser 2 % så är det för att de ser hälften i antal kronor men skulle dom gå upp i tjänst så är det rätt antal kronor, därav att % stämmer oavsett (men sedan gör folk egna beräkningar och använder 100 % lönesatsen på sin 50 % tjänst...). Så om vi hade 10 % inflation ett år men 4 % höjning så var reell inflation 6 % som ett exempel.

Yes, 4 % löneökning minus 2 % inflation är 2 % höjning, det var inte helt klart i det du skrev. Men jo den fackliga potten för medlemmarna är en minimum satts, individuellt kan en arbetsgivare höja utanför potten, men medlemmarna som är på en 100 % tjänst är garanterat potten. Det om man når sina avtalade mål och inget osakligt skett, men det händer rätt ofta att arbetsgivarrepresentanter hävdar en hel del utan bevisning vid pottfördelning.

Det kan vara värt att nämna att det du skriver inte är en generell sanning utan att det är olika mellan olika kollektivavtal. Många avtal där t ex Sveriges ingenjörer är en part så finns det inga minimipotter som någon är garanterad utan det är helt individuell vilken löneökning man får.

Permalänk
Medlem

Det stämmer, vissa enstaka fackförbund gör så. Det finns nästan alltid undantagsexempel, så är livet...

Permalänk
Medlem
Skrivet av Kraeshok:

Det stämmer, vissa enstaka fackförbund gör så. Det finns nästan alltid undantagsexempel, så är livet...

Jag skulle inte hävda att det är undantagsfall utan rätt så vanligt på tjänstemannasidan.