Ursprungligen inskrivet av x-per
Intels processorer efter 8086 och 8088 hade beteckningarna[1] 186, 286, 386 och 486, därav begreppet x86. Inför lanseringen av nästa processor hade Intels ledning allt mer börjat uppmärksamma, den än så länge svaga, men stadigt ökande, konkurrensen från andra tillverkare. Ett misslyckat försök att registrera sifferkombinationen 586 som juridiskt varumärke innebar att nästa processor istället fick heta Pentium (av penta = fem). Detta lämnade "namn" som 586, 5x86, 686 etc, öppna för konkurrenter som Cyrix, AMD, och IBM.
Från och med 1985 och introduktionen av Intel 386 är x86 en 32-bitarsarkitektur och denna är idag den överlägset vanligaste processorarkitekturen i persondatorer. De senaste åren, 2004-2006, har även den x86-kompatibla 64-bitarsarkitekturen AMD64 (x86-64) börjat vinna mark. Denna de facto-standard specificerades av AMD — Intels enda riktigt tunga konkurrent på x86-marknaden. AMD64 finns även implementerad av Intel under namnet EM64T, men ännu så länge bara i nyare varianter av Pentium 4 och Core 2, dock ej i äldre Pentium M eller Core (Centrino).
AMD har gjort väsentliga förbättringar i arkitekturen vid övergången till 64 bitar utan att förlora kompatibilitet med gamla program, ett förfarande som påminner om hur Intel passade på att förbättra (ortogonalisera) arkitekturen vid designen av 80386 och övergången till 32 bitar, också då med bibehållen kompatibilitet bakåt. Det kan även nämnas att AMD inte är någon ny uppstickare som det ibland sägs, AMD startades 1969 och Intel grundades 1968, båda för att tillverka bl.a halvledarminnen. Dock ägnade sig AMD länge vad gäller processorer åt licenstillverkning av befintliga kretsar, samt har fortfarande en klart mindre omsättning.
Ordet arkitektur står här främst för hur processorerna ter sig, betraktade utifrån, alltså ur en assemblerprogrammerares eller kompilatorskrivares perspektiv. Internt kan de de facto-standardiserade funktionerna vara implementerade på vitt skilda sätt, inte bara mellan olika tillverkare, utan även mellan skilda serier från samma tillverkare.
Bra exempel på detta är Pentium Pro kontra Pentium, eller den första Pentium 4 (Willamette) kontra föregångaren Pentium III; i båda fallen skiljer sig den interna uppbyggnaden nästan helt. Detta kan ställas i kontrast till t.ex Pentium II och Pentium III som var mycket lika vad gäller den interna konstruktionen.
