Varför har det blivit så vanligt med komma efter hälsningsfraser på svenska?

Jag har också tänkt på det faktiskt! Fast av någon anledning stör jag mig inte på det.

1----------------------------
Hej GAPa,

tack för ditt inlägg.
//MBY
-------------------------------
eller
2-----------------------------
Hej GAPa.

Tack för ditt inlägg.
/MBY
-------------------------------
eller
3-----------------------------
Hej GAPa!

Tack för ditt inlägg.
/MBY
-------------------------------
?

Jag är inte säker på vilket som är snyggast eller mest korrekt. Jag använder nog alla tre, beroende på. Men stor bokstav efter komma känns främmande. Å andra sidan ser det också fult ut med en ensamstående rad som börjar med liten bokstav. Finns det bättre sätt?

Edit: Slash-namn är ju också vanligt, använder det själv. Men det är knappast korrekt, eller?

Jag skriver mycket mail i jobbet och tycker personligen att det känns som att man skriker till mottagaren när man använder utropstecken efter hälsningsfrasen.

Brukar alltid skriva Hej, eller Hej namn, och sedan avsluta med ett MVH ovanför min signatur.

Jo, fast är dina kommatecken en artefakt av hur du skriver här eller hur du skriver mail? Och om du skriver komma, börjar du nästa rad med stor eller liten bokstav sedan?

Jag har också tänkt på det här, men har helt enkelt rättat mig efter alla andra och kör numera alltid på på komma efter hej i mail.

Brukar skriva //Namn eller Mvh Namn .. tycker det låter för mycket gullgull över det hela annars

Vad är det för fel på "punkt", då?

Jag skriver:

"Hej, namn."

eller

"Hej."
------------------------
"Meddelande"

------------------------

Mvh
Slash-namn

Jag använder hälsningsfras och sedan ett kommatecken. Som tidigare skrivits så är utropstecken alldeles för "på" och skrikigt i mitt tycke. Att använda hälsningsfras och punkt går inte heller hem. Då har vi kvar frågan huruvida man ska börja med en stor eller liten bokstav efter hälsningsfrasen.

Hej,

Jag heter Jan Banan.

xoxo

alt

Hej,

jag heter Jan Banan.

xoxo

Personligen använder jag den första varianten för att det är naturligt att använda stor bokstav i början av och en mening samt att meningen inte känns ihopkopplad med hälsningsfrasen.

Bara jag som har hälsningen på samma rad som löptexten?

"Hej namn, löpande text"
eller
"Hej, löpande text"

Det känns mindre forcerat än att ha hälsningen på en egen rad. Är det rätt att göra så dock?

Ibland när jag skriver ett formellt e-brev, till banken eller dylikt, så börjar jag ofta med att försöka bryta ner formaliteten genom att inleda med t.ex "Godmorgon i stugan!" eller dylikt. Brukar få en aning mer personliga svar tillbaka.

Det är väl internet slang för "by" som i av.

3/4
3 by 4
text / me
text by me

Brukar inte direkt tänka på vad jag skriver som hälsningsfras men gick igenom mina senaste mail:
"Ärade bröder och systrar!"
"Sup playa?"
"Hej!"
"Hej Tomas!"
"Hej Connie!"
"Tjenaaaa!"
"Hej Sven!"
"Hej Tommie!"
"Hej Sophie!"
"Tjenare!"
"Hej!"
"Tjenare!"
"Hej Kent!"
"Tjenare!"
"Hej igen!"
"Tjena!"

Ibland så drar jag till med "Tjena era gamla galoscher!" eller något sådant även fast det är något företag jag mailar, speciellt då de bara efterfrågar några personuppgifter eller liknande och jag vet att de inte ens kommer svara. Men att använda komma känns faktiskt ganska främmande, undantaget kortare mail, t.ex. "Hej, fixar det om 5 minuter.". Skulle någon maila med mig <hälsningsfras> <komma> <stor bokstav> skulle jag fnissa lite faktiskt.

Brukar använda "Hej [namn]!" när jag är säker på vem som kommer läsa mailet. Utropstecknet känns mer som ett glatt utrop än skrik.
I de fall då jag inte tidigare korresponderat med mottagaren tror jag att jag brukar skriva
"Hej
Bla bla bla"
Avslutar oftast personliga mail med /[namn] och professionella med
"Vänligen
[Namn]"

På engelska däremot används
"Dear Mr/Mrs/Ms,

Text

Sincerely/yours truly/yours faithfully,

[Namn]"

Skyller på outlook att det blir så, den autokorrigerar till stor bokstav när man skriver på ny rad efter "Hej,".
Har stört mig på det lite men inte alltid orkat fixa till det så det har blivit som det blivit.
Skriver jag till personer jag känner använder jag ofta utropstecken efter hej. Annars gärna enbart kommatecken.

Jag använder ytterst sällan "Hej $namn", så jag har inte alls lagt märke till detta. Det känns tämligen meningslöst att bifoga namnet: personen man skickar till kan rimligtvis sitt eget namn. "Hej, $namn" känns tämligen personligt och... osvenskt.

När det gäller lite mer officiella kontakter så är det ju långt ifrån alltid att man ens vet om vilket namn personen man mailar till har.

Om jag hejjar i ett mail (vilket jag bara gör vid mycket seriös kontakt/med människor man inte kontaktat på länge) så inleder jag kort och gott med "Hej!". Över huvud taget bör onödiga fraser som inte bidrar till konversationen tas bort. I talat språk finns det definitivt en funktion för hejjandet då det tillkallar uppmärksamhet (då det som förmedlas är det tämligen innehållsrika budskapet "jag ser att du är här och nu ser du att jag är här. Jag är även eventuellt redo att inleda en konversation med dig". Just den sista delen gör att hejjandet även blir relevant i telefonsamtal), men i skriftligt språk blir det ofta bara ett meningslöst ord. Påklistrad trevlighet är av ondo.

Jag har ett arbete där många mail är extremt formella. I de flesta fall ser de ut såhär:

xxxxxxxx
Mattias,

Jag har mottagit ditt meddelande [...]

Med vänlig hälsning

xxxxxxxxx

Har jag en mer avslappnad relation så börjar mailet istället med: Hej Mattias, [Ny rad med stor bokstav]

Dessa saker stör jag mig inte på särskilt mycket. Då är det värre med mail som börjar med:

Alla,

Se nedan korrespondens från [...]. Detta är förmodligen en försvenskning av "Dear Sirs"

"Bäste Mattias" måste nog vara den värsta. Trevlig men lite äcklig på något sätt. Känns lite som om man ofrivilligt blivit medelm i något konstigt brödraskap.

Jag tror faktiskt på fullt allvar att jag skulle få en tillsägelse av min chef om han såg ett mail där första raden brödtext började med liten bokstav, men jag tror att det mer handlar om att branschen har ett väldigt formbundet språk och att saker "ska" se ut på ett visst sätt.

Edit: Men för att återkoppla till topic, jag tror också att det kommer från engelsk kutym.

Hej MBY,

Texten hamnar här och börjar med stor bokstav vilket antagligen är fel med tanke på att det är kommatecken i första raden.

Med vänliga hälsningar
Min e-postsignatur hamnar här

Så skulle ett typiskt mail från mig se ut.