Intel Core i9-13900K "Raptor Lake" – effekttörstig tronföljare - Test

Sammanfattning

När det slutligen blir dags att försöka sammanfatta intrycken från Intel Core 13000-serien i stort och Core i9-13900K specifikt bör vi ändå börja med plattformen. Egentligen är det inte mycket nytt under solen med Z790, på både gott och ont. Att valet av sockeln står kvar på samma som tidigare betyder att spekulanter på Core 13000-serien enkelt kan återanvända moderkort från föregående generation med en BIOS-uppdatering, eller köpa billigare moderkort som inte avsevärt påverkar upplevelsen.

Anledningen till detta är att Z790 inte bjuder på några större förändringar jämfört med föregångaren och därmed står det kvar med samma begränsningar. För den enskilde entusiasten innebär inte plattformen vid lansering några nämnvärda nackdelar, men ställs Intel Z790 mot AMD:s X670- och B650-serier går det snabbt att utse det röda laget som vinnare i kampen om framtidssäkerhet. Inte minst då AMD utlovat att sockel AM5 ska vara ett antal generationer framåt.

När blicken vänds mot Intel Core i9-13900K specifikt tar vi avstamp i prestandan, där vi med nöje kan bekräfta att Intel inte tänker låta AMD springa iväg med prestandakronan. När redaktionen för snart en månad sedan fick sätta tänderna i AMD Ryzen 7000-serien blev vi först förvånade över hur pass stark den flertrådade prestandan i flaggskeppet Ryzen 9 7950X, något som i sin tur väckte funderingar över om Intels "refresh" skulle kunna dra jämnt med Zen 4.

Intel gav dock svar på tal och Core i9-13900K är ett riktigt odjur på fler än ett sätt. Det blå laget snor tillbaka ledartröjan i de flesta prestandatester i produktivitet, efter att ha varit borta från förstaplatsen i en ynka månad.

Det går att härleda mycket av det stora flertrådade prestandalyftet till ökningen i klockfrekvens över både de stora och små kärnorna. Intels Core i9-13900K lyckas bibehålla en hög frekvens över samtliga kärnor vid maximal belastning, trots att temperaturen omedelbart slår i 95 °C i standardtesterna med luftkylare.

Ställs Core i9-13900K mot sina båda föregångare Core i9-12900K och Core i9-12900KS är det riktigt imponerande lyft som noteras. Jämfört med sin direkta konkurrent Ryzen 9 7950X är ledningen inte alltid enorm, men den varierar från marginell till märkbar.

Även den enkeltrådade prestandan har fått sig ett lyft, men det är mer evolutionärt snarare än revolutionärt. Det är inte särskilt förvånande med tanke på hur liten arkitektonisk skillnad det är mellan Golden Cove- och Raptor Cove-kärnorna. Ett lyft går dock att skönja och Intels redan starka enkeltrådade prestanda blir ännu starkare.

När vi istället låser ned prestandan till 2,8 GHz och utför samma enkeltrådade är det inte särskilt svårt att på förhand räkna ut att prestandaskillnaden blir ungefär noll och ingenting. Givetvis var ett lyft på den fronten inget vi hade räknat med på förhand, utan det kan snarare ses som en bekräftelse på att prestandalyftet kan tillskrivas den uppjagade klockfrekvensen och det större antalet kärnor.

För att kortfattat försöka sammanfatta spelupplevelsen med Core i9-13900K kan man säga att den är utmärkt. I vår testsvit har Core i9-13900K visat sig – inte helt oväntat – vara en strålande spelprocessor. Där väldigt bra siffror över så gott som hela brädet, undantaget Metro Exodus där AMD fortfarande får bära guldmedaljen. Även Assassin's Creed: Valhalla är en fortsatt knepig nöt att knäcka, då grafikkortet är en begränsande faktor. De uppskruvade klockfrekvenserna ger Intel återigen ledningen i de flesta titlarna och det är svårt att vara annat än nöjd med resultatet.

Med alla ovan nämnda resultat i hand är det svårt för oss att inte bli imponerade. Vrålstark flertrådad prestanda sällskapas av utmärkt spelprestanda, och det är utan att nämna det faktum att processorn i sig därtill har ett lägre butikspris än konkurrenten Ryzen 9 7950X.

Det som ger oss lite huvudbry gällande Core i9-13900K är den inte helt lysande energieffektiviteten och effektuttaget som kan bli ruskigt högt. När vi tittar på effektuttaget i standardläge och vid upplåst strömbudget är det svårt att inte påminnas av bieffekterna med Intels vid det här laget föråldrade tillverkningsteknik. Med upplåst strömbudget sticker processorns "package power" iväg till 320 W. Det enda som hindrar oss från att nå hela vägen till taket på 340 W är det faktum att trots kylning med en kompetent AIO-kylare i full hastighet slår processorn i sin övre värmegräns omedelbart.

Att strömförbrukningen ökar är ingenting som förvånade oss. Det är känt sen tidigare att Core i9-13900K skulle bli en strömtörstig best, men det är helt klart högt upp på önskelistan för undertecknad att Intels nästa generation tar större kliv för att komma ikapp AMD vad gäller energieffektivitet.

I våra mätningar med total strömåtgång i ett givet scenario är inte resultatet helt värdelöst, men det kan snarare tillskrivas den korta renderingstiden snarare än ett lågt effektuttag. Kort och gott bör en spekulant på Core i9-13900K se till att ha ett kvalitativt nätaggregat, adekvat kylning och ett välventilerat chassi för att få ut maximalt av sin processor.

De något negativa tongångarna gällande effektuttag och effektivitet till trots delar SweClockers ut utmärkelsen "Toppklass" till Core i9-13900K. Prestandan är i många fall klassledande både i produktivitet och spelprestanda, till ett pris på både processor och plattform som i dagsläget är lägre än konkurrenten. Kompatibilitet med föregående plattform är en fördel, samtidigt som vi vet att sockel LGA 1700 nu har nått vägs ände och uppgraderingsbarhet i framtiden har fått stryka på foten.

Intel Core i9-13900K är ett prestandamonster som är varmt, strömtörstigt och otroligt kraftfullt.

Intel Core i9-13900K ger klassledande prestanda i spel och flertrådade laster