Vad betyder Mhz?

M, mega är ett prefix för 1 miljon, 1 000 000
Hertz är frekvens, uppdatering.

Edit:
Vad är det för språkslakt du använder? "Dom" är bara talspråk och skrivs inte. Se de/dem. Lite ordning måste vi ändå hålla i forumet

Ja det har du rätt i (skäms)

Notera också att stora och små bokstäver faktiskt spelar roll när du skriver enheter. "Mhz" och "mhz" är båda fel för det du försöker säga: "MHz". På samma sätt som en "mm" (millimeter) inte är samma sak som en "Mm" (megameter = miljon meter = tusen kilometer = hundra mil).

Genom att vara noggrann och hålla reda på enheternas beteckning på detta sätt så kommer du förstå bättre med tiden och se det gemensamma mönstret när vi mäter vikt, längd, area, volym, strömförbrukning, näringsinnehåll, nätverkshastighet och allt annat som gemene man faktiskt stöter på hela tiden i samhället. Istf att känna sig osäker när man ser "kWh/år" eller "Mb/s", eller vill veta hur mycket "75 cm³" motsvarar i "dl", så räcker det att lära sig en enda gång hur systemet fungerar, och sedan även kunna berätta för alla andra, till deras enorma beundran, så klart .

Och när vi ändå har ett långt språkpolisinlägg måste jag passa på att lägga in att kilo betecknas med litet k, alltså heter det kg och inte Kg som vissa skriver. Det är lite udda eftersom de andra prefixen som anger tusental har stor bokstav medan de som anger tusendelar har små bokstäver. Antar att det finns någon sorts historisk signifikans bakom den. Vidare skrivs inte enheter med stor bokstav så hertz är en enhet och Hertz är ett namn. I det här fallet efternamnet på Heinrich Hertz som gett namn åt enheter. När vi ändå är inne på stor och liten bokstav så är folk generellt väldigt dåliga på att skilja på MB och mb och där görs det ett dubbelfel. MB, alltså megabyte är en miljon byte (nej jag tänker inte gräva ner mig i MiB) och mb är millibit, alltså en tusendels bit. Det senare är ju en tämligen absurd enhet eftersom en bit per definition är den minsta enheten man kan ha i ett digitalt system. Hur har man en tusendels nolla eller etta? Detta är väldigt viktigt när man pratar överföringshastigheter eftersom man ofta mäter dem i bit per sekund och inte byte per sekund. Skriver man fel så blir det alltså en faktor åtta fel på hastigheterna vilket ställer till det lite.

Sen har vi ju problemet med att folk inte kan skillnad på storhet och enhet. Framförallt gäller det storheterna spänning och ström som folk trasslar ihop totalt. Volt är en enhet för storheten spänning och motsvarande är ampere en enhet för storheten ström. Så att höja volten är fel, det man försöker säga är "höja spänningen". För ingen skulle väl få för sig att be någon höja kilometer i timmarna på bilen eller? Skulle gissa på att just problemet med spänning kommer från engelskan där spänning heter voltage.

Avslutningsvis tycker jag att folk borde lära sig att det ska vara mellanslag mellan värdesiffror och enhet men det är det få som har koll på. Eller ja, det ska vara ett kortare mellanslag än mellan ord men det är lite lurigt att få till utan vettig ordbehandlare.

Nu när du ändå drog upp enheten kWh/år så måste jag kommentera den för det är en till synes lite lustig enhet. Gör man en enhetsanalys ser man att det är en effekt multiplicerat med en tid och sedan delat med en tid vilket ger en effekt. Alltså ser det ut som en rätt redundant formulering. Så varför skriver man inte bara kW då? Jo, för att det handlar om en integral, alltså ackumulerad energi över en viss tid. Enheten är ju även här en effekt, eller en medeleffekt men man låter tiden stå kvar i både täljare och nämnare för att visa att det är just energi över ett visst tidsintervall och inte en momentan effekt.

Äh, så krångligt är det inte.

T ex 1 kWh/år är helt enkelt ungefär 1/pi*10^12 slug square furlongs per cubic fortnights, och sedan kan man jobba utifrån det .

Det va ju helt plötsligt mycket enklare

De flesta har redan beskrivit vad "Megahertz" betyder, men för verkligen förklara varför en till synes "godtycklig" klockfrekvens har en så viktig roll i en dator.
Låt oss gå igenom varför det är som det är med processorer.

-"Öööööuummh?... jaha? "
Låt oss börja med en analogi: Roddare.
För att föra båten frammåt, använder vi en bunt roddare.(för att ro en båt, inte "roadies" ). Knöka ner roddarna båten och ge dem alla en varsin åra.
Alla sätter igång och ro. Vad händer? Tjah... Högst troligt kommer båten att gå åt alla håll förutom rakt fram. Alla roddare ror ju med sin egen takt och styrka. Kaos...

Låt oss nu knökla ner en nån sorts coach i båten, som ser till att alla roddarna synkroniserar sina rodd-tag. "Hupp! ... Hupp! ... Hupp! ... "

Ah se där! Båten går rakt fram, men... det går långsamt. "Meh..."
Hur får vi båten, och roddarna, att färdas snabbare? Säg till coachen att "huppa" snabbare! En brilljant idé!
"Hupp! Hupp! Hupp! ... ". Ah! Mycket bättre.
Men kan vi gå ännu snabbare? Låt oss testa. Säger till coachen igen, att "huppa" snabbare!
"HuppHuppHuppHuppHuppHuppHupp! ... "
Men nu stannar båten. Roddarna hinner inte med att avsluta ett enda rodd-tag innan tio "Hupp" har utropats. Hur i halva friden skall roddarna hänga med här? Vi får nog nöja os med en takt som alla roddarna kan hänga med i. Ett "Hupp" i sekunden.

-"Aha! Ser var detta börjar luta. Fortsätt..."
En processors transistorer kan jämföras med roddarna. Klock-generatorn kan jämföras med coachen.
För att alla transistorerna skall kunna arbeta i takt, och föra över information från en transistor till en annan, behövs det något som håller takten.
Transistor 1 måste vänta på transistor 2, och transistor 2 måste vänta på transistor 3... och så vidare. Så alla transistorerna måste vara klara och redo, innan nästa "Hupp" utropas, annars blir det kaos. Det tar ju några nanosekunder för en transistor att omvandlas från en nolla till en etta, och tvärtom. Om grann-transistorn läser av vad för tillstånd transistor X har, och transistor X inte har hunnit ställa om sig, kommer grann-trasistorn att läsa fel värde.
Denna obetydliga ynkliga 0:a eller 1:a kan få enormt allvarliga konsekvenser senare. Tänk om den biten skulle styra en ventil till kylningen i ett kärnkraftverk? Hoppsan!

Så därför är det mycket viktigt att alla transistorerna i en processor håller takten, och det som bestämmer takten är klockfrekvensen från klock-generatorn. Som mäts i just Hertz.
Hertz är ett sätt att räkna antal pulser, svängningar, eller "Hupps", per sekund. Det betyder att en Hertz är detsamma som ett "hupp" i sekunden. (Nej. "Hupp" är inget officiellt värde. Bara påhittat för detta inlägg)

-"Aha! Hertz. Förstått! ... men... Mega, Kilo, Giga, Yotta, Tera... Var kommer allt det där blojjet ifrån?"
Matematiker är en lat bunt, så dem ersätter värden med lite påhittade ord:

• Yotta: 1 000 000 000 000 000 000 000 000

• Zetta: 1 000 000 000 000 000 000 000

• Exa: 1 000 000 000 000 000 000

• Peta: 1 000 000 000 000 000

• Tera: 1 000 000 000 000

• Giga: 1 000 000 000

• Mega: 1 000 000

• Kilo: 1 000

Fem KiloHertz är detsamma som 5 * 1000 Hertz.. det vill säga 5 000 Hertz.
Sju Yottabytes är detsamma som 7 000 000 000 000 000 000 000 000 bytes

Listan ovan är bara ett urklipp. Hela listan med prefixer kan hittas här:
http://en.wikipedia.org/wiki/SI_prefix

-"Sååå... varför nöjer man sig enbart med X Megahertz? Varför inte bara knöka på med 5 fantaziljoner Yottahertz på en gång? "
Låt oss återgå till roddarna.
Det blev ju rätt jobbigt för dem att hinna med coachens 10 "hupps i sekunden" (10 Hertz). Så... låt oss ersätta dem med robotar.
Coachen kan nu vråla halsen ur led, och robotarna hinner lätt med. 6 580 knop för en roddbåt... inte illa!
...men herrej***ar vad energi det tog. Robotarna krävde 20 Petawatt i sekunden, för att inte tala om nästa problem: årorna, robotarna, och båten, är bara kaffeved när båten bröt igenom ljudvallen.

En processor har en bunt andra begränsningar. Kom du ihåg att jag nämnde att en transistor behöver några nanosekunder för att slå om från en etta till en nolla och tvärtom? Inte nog med att det tar några nanosekunder. Omställningen genererar även värme. Energin från flödet av elektronerna som flödar igenom transistorn under omställningsfasen genererar en duktig mängd värme.Ju varmare en transistor blir, desto långsammare ställer den om sig.

En processor under "vila" blir därför inte lika varm som en processor under belastning. Värmen genereras av transistorer som ställer om sig, men inte så mycket av transistorer som sitter stilla.

Kan jämföras med en vattenkran: Det tar en stund att stänga och öppna kranen, och vattnets friktion mot kranens innandöme genererar faktiskt värme. Fast i kranens fall hinner vattnet med och kyla bort den ytters lilla friktionsvärmen som genereras. Därför upplever vi det aldrig.

Det är en balans:
Högre frekvens = mer värme = slöare transistorer.
För att motverka värmen när man ökar på antalet "hupps per sekund", minskar man spänningen.
Lägre spänning = mindre värme = snabbare transistorer.

Så... Högre frekvens + Lägre spänning = Winwin Win! ... inte?
Det finns en balans till:
Lägre spänning = mindre energi till transistorerna = instabilitet och felslag.

-"Hey! Vänta lite nu... alla överklockare säger ju att man skall öka spänningen för att kunna köra med högre frekvens... hur får du ihop detta???"
Överklockare ökar spänningen för att motverka "felslag" i transistorerna. Inte för den högre frekvensen i sig.
Högre frekvens gör att många transistorer inte hänger med, och felberäkningar uppstår. För att motverka detta finns det tre vägar att gå:

• Högre spänning.
  Fördel: Ökar mängden energi till transistorerna, som motverkar felslagen. Enkelt att genomföra.
  Nackdel: Detta genererar en "#¤%&/ massa extra värme. Effektiv kylningen är extremt viktigt. Livlängden på processorn blir avsevärt mycket kortare.

• Lägre temperatur.
  Fördel: Kalla transistorer tröttnar inte lika fort och håller sig pigga. Felslagen är som bortkylda.
  Nackdel: Kräver avancerade kylningsmetoder, som inte är så praktiska i längden. I vissa fall extremt opraktiskt och svårunderhållet.

• Minska storleken på transistorerna.
  Fördel: Mindre transistorer behöver mindre energi för att ställa om sig. Här finns massor att vinna.
  Mindre energi = lägre volt = mindre värme = högre frekvens = mer beräkningar per sekund till samma mängd energi.
  Nackdel: Kan endast genomföras i i utvecklingsfasen av en ny processorgeneration. Inget som överklockare har tillgång till att genomföra.

Tillverkarna AMD, Intel, med flera, går i regel med det tredje alternativet: Minska storleken på transistorerna.
Överklockarna går i regel med det första, och ibland med det andra alternativet. I vissa fall kombinerar man de två första alternativen för maximal vinst.
Man kan säga att överklockare och processortillverkare går åt motsatta håll.

Så. Hur många "Hupps i sekunden" gör din processor?
Min gör 2.7 Gigahupps i sekunden.