Detta är just nu ett work in progress med säkert mer än en sak som behöver korrigeras, uppdateras löpande.

Index

• Terminologi, vad betyder egentligen allt?

• VRM och spänningar

• XFR och Precision Boost

• Nyttiga program

• Grundläggande överklockning

• Överklockning genom BCLK

• Överklockning genom P.states

• Nyttiga länkar

• Överklockning på Zen2/R3000/Matisse

Inledning

Denna guide är avsedd att hjälpa användare överklocka sin Zen eller Zen+ baserade CPU, naturligtvis så kommer mycket av denna guide även vara applicerbart på andra processorer och system men i huvudsak fokuserar den på Ryzen.
Kom ihåg att allt pillande du gör själv görs på egen risk, varken jag eller någon annan tar ansvar för det på något sätt och man kan förstöra saker med överklockning, var noga med spänningar och motståndsvärden och dubbelkolla alltid innan du sätter värdena.
Hur högt ni nu kommer kunna klocka avgörs av moderkortets förmåga samt processorns kiselkvalité, ska man vara petig så kan även PSU (nätaggregat) spela stor roll, man skulle även kunna säga att internminne kan även det påverka när det kommer till Ryzens förmåga att höja frekvenser på kärnorna men detta mer indirekt med minnesfrekvens.

Kiselkvalité

Vad menar man då med kiselkvalité? I korta ordalag betyder detta bara att vid tillverkningen av processorer (eller andra chip) så kommer variationer i kvalité förekomma (imperfektioner), vissa chip kommer med dessa variationer kunna köras i högre frekvenser vid lägre spänningar jämfört med samma typ av chip i lägre kvalité, alla tillverkare använder en process normalt kallad Binning där man undersöker vid vilken frekvens och vilken spänning ett nytillverkat chip kan arbeta, det är bara en enkel sortering baserat på chippets förmåga. Det är dock bra att veta att även högre binnade chip kan användas i en sämre produkt, detta är ganska vanligt förekommande när man har en mogen tillverkningsprocess och därigenom får ett överskott av bra chip som egentligen kunde användas i de bästa produkterna men då ett överflöd av dessa finns så kommer chippen istället hamna i sämre produkter för att fylla ett rent numeriskt behov där.
Detta beskriver Kisellotteriet i dess grundform, har man tur kan man får ett superchip i en billigare produkt och har man otur kan man få ett chip som alldeles precis klarar kraven på en dyrare produkt, sitter man på ett superchip i en billig produkt så kommer man kunna överklocka detta och tjäna en hel del prestanda, sitter man däremot på ett dåligt chip i dyr produkt så är det inte säkert att man kan klocka det alls.

Terminologi

Vi kan börja denna guide med att gå igenom lite terminologi och vad saker egentligen betyder, först upp har vi CPU funktioner följt av spänningar och spänningsrelaterade inställningar. Många av dessa brukar finnas under ställen i UEFI som Ai Tweaker (ASUS), M.I.T (Gigabyte), OC Tweaker (ASRock), OC overclocking settings (MSI). Andra inställningar kan hittas under Advanced/AMD CBS eller AMD PBS.

BCLK Frekvens

En slags bussklocka som alla andra frekvenser sedan bygger på genom multiplar eller dividers, förr kallades denna FSB men sedan nordbryggan flyttade in i processorer så har den blivit döpt BCLK.

eCLK

En extern referensklocka på x470 moderkort som gör att man kan klocka BCLK utan att oroa sig för andra busshastigheter

CPU Core Ratio

Den multipel som med hjälp av BCLK fastställer slutgiltig cpu frekvens, om BCLK är orörd (100MHz) så kommer en CPU multipel på 40 resultera i 4GHz, när denna sätts till något annat än auto så ska XFR stängas av

SMT mode

Simultaneous Multi-Threading är namnet på AMDs motsvarighet på Intels Hyperthreading, med denna inställning kan man avaktivera SMT och på så vis halvera antalet trådar tillgängliga, detta kan i vissa fall hjälpa att nå högre frekvenser med lägre spänningskrav.

VRM Switching Frequency

Den växlingsfrekvens som används av VRM kontrollern, anges oftast i KHz och ligger oftast mellan 250-500KHz, högre frekvens kan hjälpa stabilitet genom minskad under och overshoot på spänningen men också en stabilare spänning överlag på bekostnad av effektivitet hos VRM. Tänk på att ökad frekvens kan ge ökad värme på transistorerna

CPU Current Capabillity

Här kan man öka moderkortets strömbegränsning till CPU, kommer annars strypa den totala ström mängd CPU kan få genom att throttla ner VRM spänning och även cpu frekvens. 140% är inga problem

Power phase control

Styr över hur många aktiva faser VRM har till sitt förfogande, normalt stängs nämligen faser av för att spara ström och för att hålla ner temperaturer, vid överklockning kan det ge betydligt mer stabilitet att offra lite strömbesparing och köra fler faser igång konstant. Går oftast att låta vara temperaturstyrt eller strömstyrt eller att man kör max VRM konstant. (duty control). Tänk på att VRM kommer gå betydligt varmare om alla faser körs samtidigt så håll ett öga på temps

Core Performance Boost

CPB, vid överklockning skall denna stängas av, detta då den styr Precision Boost och XFR, endast vid BCLK klockning med CPU stock ska den vara påslagen

XFR eller Extended Frequency Range

En turbo function som applicerar ytterligare frekvenshöjning uppepå Precision Boost, om temperatur, spänning och strömbegränsningar tillåter det. Bör vara avstängt vid överklockande om man nu inte specifikt kör överklockning av XFR genom BCLK klockning, kan vara mycket praktiskt på Zen+. Denna funktion styrs av SenseMI systemet

Precision Boost

Som XFR är detta en turbo funktion för processorns frekvens, den höjer frekvensen från den bashastighet AMD satt till den boost hastighet som satts, varierar från modell till modell hur högt och på hur många kärnor det applicerar frekvenshöjning, även denna styrs av SenseMI systemet.

SenseMI

Det system i Zen & Zen+ som styr både Precision Boost och XFR, består av temperatur, spänning och strömmätning (uppåt tusen mätpunkter) och arbetar sedan med hjälp av avancerade algoritmer fram den frekvens alla cpu kärnor ska boostas till

Global C-state Control

En switch för att aktivera eller avaktivera C-states, C-states är ett namn på de olika strömspar lägena en processor kan gå ner i, C-states kan helt stänga av cpu kärnor eller bara reducera dess frekvens och spänning. För hardcore överklockning bör dessa vara avaktiverade men för det mesta funkar det utmärkt att lämna påslaget då det kommer spara temp & ström i idle och delvis belastning utan någon direkt prestandapåverkan, cpu kärnor kan gå ner så lågt som 0.4v med detta, syns ej på vanlig vcore levererat av moderkortet utan sköts internt i cpu. För P state klockning eller BCLK/XFR klockning ska dessa vara aktiva.

VDROOP

betyder egentligen bara ”spänningsfall vid belastning” och används ofta av överklockare för att beskriva fenomenet

Throttling

Eller svenskans "strypning", en term som använd för att beskriva när en frekvens eller spänning "stryps" då en temperatur eller strömbegränsning nåtts, throttling görs oftast för att förhindra skador på hårdvara

Tctl

Uppmätt temperatur på processorn men med en temperatur offset som på Zen är 20 grader och Zen+ 10 grader, denna temperatur är ett sammanslaget värde av en mycket stor mängd integrerade temp sensorer direkt i kislet.

Tdie

Uppmätt temperatur på processorn utan någon offset, det är denna som man räknar som den "riktiga" temperaturen på kärnorna, det är dock samma här att det är ett värde som tas fram av många olika sensorer, denna temperatur mätning kan på Zen bli förskjuten med för hög eller låg PLL spänning. Nedan vid vcore förklaringen syns en bild av HWiNFO64 där både Tdie och Tctl är synligt

Spänningar, finns oftast under OC avdelningar i uefi:

Här syns på ett bra sätt de olika spänningarna och ProcODT och vart dom hör hemma

(1) CPU Voltage eller Vcore eller VDDCR_CPU

Det är denna spänning som matas in i CPU till kärnorna och den kan antingen sättas helt fixerad som fast värde, eller sättas till Auto så moderkortet bestämmer hur hög den ska vara eller offset på automatisk vcore, kan då vara negativ eller positiv relativt auto värdet. När det gäller hur högt man kan gå så säger AMD att 1.425v är max innan man ser förkortad livslängd på Zen och 1.38v vid 80 grader på Zen+. Även vid stock hastigheter på CPU kan man råka ut för problem vid ökad minneshastighet som kan avhjälpas med justerad vcore eller LLC för vcore, justerar man vcore då så bör man köra en offset voltage och justerar man LLC så får man se upp att det inte överskjuter målet för grovt. Nedan ser ni en bild från HWiNFO64 med "sensors only" start, det mest korrekta Vcore värde ni kan få fram är SVI2 värdet, det mäts vid inkommande vcore inuti processorn. Detta är det värde man bör jobba efter med klockning och LLC justering

Offset Voltage

Eller svenskans "förskjuten spänning", med detta menar man att man tar den vanliga spänningen och applicerar antingen en positiv eller negativ förskjutning, offset kan appliceras på vilken typ av spänning som helst egentligen men vanligast är att det kan göras på vcore. Säg att er vcore i normala fall håller 1.25v under load, med en offset på +0.025v skulle spänning under load nu hamna på 1.275v, med ett negativt värde så som -0.025v skulle spänningen i slutändan istället hamna på 1,225v. Offset voltage används när man vill behålla vcore i auto läge, som när man BCLK klockar och vill behålla XFR2 eller när man P.state klockar. Vid vanlig manuell klockning ska man inte använda offset voltage om man inte nu måste göra det när till exempel vcore inte kan sättas till ett fast värde. Oftast sker förändringar i storlek av 0.0125v i taget, tänk också på att denna offset också kommer appliceras på högsta XFR spänningen om du har det påslaget

(3) DRAM Voltage eller MEM_VDDIO eller VDIMM

Arbetsspänning för minnesmodulerna, mellan 1.35 och 1.45v funkar utan problem, vid 1.45 är det bra med lite luftcirkulation runt minnena, för varma minnen kommer orsaka instabilitet. Denna spänning påverkar minnesmodulens stabilitet i första hand. Observera att B-Die tål mer spänning än exempelvis Hynix AFR/MFR men upp till 1.4v ska vara i det närmaste totalt ofarligt oavsett minneschip, i övrigt bör man läsa på innan man övervoltar för hårt på just sin specifika minnesmodul. AMD säger att upp till 1.5v ska vara ok vad det gäller IMC för 24/7 bruk.

(6) VTT_DDR eller VREF Voltage eller MEM_VTT

En referensspänning för minnesmodulerna, denna ska som standard vara halva DRAM spänningen men för extra stabilitet kan den förskjutas några snäpp uppåt, kör man 1.4v dram så ska VTT_DDR vara 0.7v, för extra stabilitet kan det vara bra med 0.725v eller närliggande, denna spänning ger bättre stabilitet för minnesmodul och minnesbuss. Gå ej över 0.9v

VDDP

En spänning som appliceras på länken mellan IMC och minnesmodulernas IC chip, denna spänning kan hjälpa till att ge stabil OC på minne och speciellt hjälper den på vid låga timings och höga frekvenser. Bör ligga inom 0.9v till 1.0v vid minnes OC och det brukar räcka med ca 0.925-0.95v

CLDO_VDDP

I vissa fall kan det hjälpa att justera denna en smula om man hittar en viss hastighet som total vägrar fungera stabilt även om både högre och lägre hastigheter gör det, lite av en sista åtgärd att prova. Denna har en sweetspot vid given minneshastighet, lite som SoC spänning. Vilka värden som gäller är lite svårt att få fram men utgå från stock och gör endast väldigt små justeringar. http://www.overclock.net/forum/26457559-post292.html innehåller en bra förklaring

(5) VPPM eller VPP_MEM

En ny spänning med DDR4 som tidigare togs från dram spänning, används för "DRAM row access", inget man ska behöva pilla på egentligen.

(2) SoC voltage eller VDDR_SOC eller VDDCR SOC

Den spänning som matas in i uncore i CPU, alltså de områden som innehåller allt utom cpu kärnorna rent praktiskt (IMC, PCI-E, SoC delen och iGPU). Denna bör hållas inom 0.95v till 1.15v på 1000 serien Ryzen (Zen) och 1.2v max, för APUer med integrerad GPU så kan denna vara högre. För 2000 serien (Zen+) är detta ökat till 1.25v innan degradering inträffar. Om ni kör överklockad CPU kan ni behöva öka denna ännu något mer än vid stock hastighet på cpu, blir dock beroende på Vcore en smula. Vid OC så kommer även Cache stabilitet påverkas av SoC spänning, för låg spänning och kommunikationen till & från cache i olika CCX kluster kan bli ostabil/korrupt.
Högre SoC spänning ger inte alltid mer stabilitet utan här gäller det att hitta en sweetspot. SoC spänning ger alltså IMC och minnesbussen samt cache bättre stabilitet i första hand, inte själva minnesmodulen i sig.

PLL Voltage eller +1.8 voltage

Phase Locked Loop, skall enligt utsago påverka renheten hos given klocksignal (BCLK). Skall vara fast värde och inte auto då moderkort har en tendens att övervolta PLL i onödan, bör vara 1.8v eller lägre om man känner för att undervolta något, påverkar temperatur (eller bara avläsning av temp) hos Zen (eventuellt Zen+ också) enormt mycket medans det endast ger extra stabilitet med höjd PLL vid LN2 situationer eller vid riktigt extrem BCLK klockning.

Load Line Calibration (LLC)

Denna inställning åtgärdar spänningsfall som kan ske vid full load (vdroop), vissa moderkort saknar detta helt, andra har det för individuellt för Vcore, Dram och SoC spänning. Poängen med LLC är att justera den så att den spänning som den appliceras på förblir exakt likadan oavsett idle eller full load, om spänningen stiger under load är LLC för högt satt, sjunker spänningen är den för lågt satt. Man måste med andra ord kolla upp detta med valfritt övervakningsprogram. Kom ihåg att en del spänningar i full auto konfig kommer gå ner väldigt lågt i idle läge och manuellt satta är alltid att föredra vid all form av manuell överklockning (ej BCLK/XFR elle P.state). Tänk också på att kombinera LLC med höjd växlingsfrekvens för att minimera att VRM skjuter över målet vid belastningsändring (voltage overshoot)

#Ryzen #zen #zen+ #AM4 #överklockning #R1000 #R2000 #AMD

VRM och spänningar.

Detta kapitel kommer gå igenom VRM och spänningar på ett så för mig pedagogiskt sätt som möjligt, en del saker kan bli lite fulöversatt och jag kan nästan garantera att de med en viss gnutta elektronikkunskap kommer gnissla tänder över mina beskrivningar här men det är inte en guide till att bygga en egen VRM utan mer en enkel förklaring.
Till att börja med så kan det vara bra att föstå vad en VRM är för något och vad som oftast menas med det, VRM eller Voltage Regulator Module (spänningsreglerare) är en del av hårdvara som omvandlar en spänning (ofta 12V) till en lägre spänning som kan användas av komponenter så som processor, internminne, iGPU osv. I processen så stabiliseras denna spänning så anslutna komponenter kan bevara sin stabilitet.

De stora svarta kuberna är en täckt spole, de burkliknande cylindrarna är kondensatorer och de små svarta benförsedda fyrkanterna är transistorer, de sitter normalt under en kylfläns då dessa blir ganska varma

Oftast är en VRM uppbyggd av en VRM kontroller/spänningskontroller som sedan är ansluten till två stycken transistorer och en spole samt en kondensator, den signal som går mellan kontrollern och transistorerna är av PWM typ och detta då nästan alla VRMer är av switchande karaktär. Transistorerna är idag ofta av MOS-FET variant och det brukar finnas en så kallad high side och en low side, oavsett hur många faser en VRM har så brukar generellt endast en high side transistor vara öppen samtidigt och de övriga faserna går då på low side transistorn, då detta växlas väldigt många gånger per sekund så kommer den totala strömförmågan vara väldigt mycket högre än den enskilda fasen ändå. Kondensatorn används för att ”jämna ut” spänningen och spolen används till att skapa den slutgiltiga spänningen tillsammans med transistorerna. Här kan ni hitta en lite mer djupgående förklaring http://www.learnabout-electronics.org/PSU/psu31.php
Här kommer vi sedan in på Switching frequency eller växlingsfrekvens, det är alltså den frekvens som VRM arbetar på, ett högre värde gör att man kan få en stabilare spänning och en VRM som kan reagera snabbare, dock offrar man en del effektivitet och ström genom att öka frekvensen, därigenom brukar också temperaturer på transistorerna öka en smula så lite luftflöde runt VRM sektionen brukar inte skada, speciellt viktigt om man kör vattenkylning på CPU.

På ett normalt moderkort finner man en avdelning på VRM sektionen avsedd för Vcore, en annan för SoC spänning, dessa är för det mesta lokaliserade i en L form till vänster och ovanför cpu sockeln, bredvid minnesslottarna finner man oftast DRAM VRM. Sen finns det mindre VRMer utspridda över moderkortet för de spänningar som inte har så stort strömuttag och de behöver oftast varken kylning eller stora komponenter. Hur många faser ska man ha då? Tyvärr finns det inget enkelt svar här annat än så många som möjligt med så bra kvalité på komponenterna som möjligt, det ger bäst stabilitet och strömförmåga samt bäst möjlighet till avkylning av de komponenter som utgör VRMen. Normalt kan man säga att Ryzen kommer inte sluka mer än runt 100-150A vid överklockning (om inte en 10/12 kärnig Zen+ baserad cpu släpps, då stiger denna av naturliga skäl).
Den enklaste B350 borden bör man fixa luftflöde kring VRM komponenterna om man kombinerar dom med en R7 processor, oavsett om man klockar den eller ej, kombinerar man dom med en R5 processor och klockar den kan även det ge rätt mycket värme på VRM transistorerna. Personligen skulle jag undvika B350 bord utan kylflänsar på transistorerna till just R7 processorer och endast köra dom på R5 eller R3 modeller men om man ändå sitter där med ett enkelt B350 moderkort som saknar kylflänsar på VRM så kan man ändå klara sig bra om man riggar en 120-140mm fläkt att blåsa rakt på VRM avdelningen.

I en perfekt värld skulle en spänningsreglerare spotta ur sig en perfekt konstant spänning oavsett vad som händer med anslutna komponenter men beroende på hur hög strömbelastning som sker så kommer spänningen påverkas ner eller upp. Detta kommer man inte ifrån då det ligger i sakens natur, temperaturpåverkan och strömuttag förändrar oundvikligen den slutgiltiga spänningen. En VRM kontroller kan normalt sett kompensera VDROOP till viss del, detta är dock generellt intrimmat efter förväntad strömförbrukning av den processor man kan tänkas köra, då det brukar vara rätt stor spridning på de olika modellerna till en och samma sockel så försöker tillverkare ratta in så det träffar hyffast rätt på alla olika kombinationer, det gör att när man börjar gå utanför dessa områden med hjälp av överklockning så kommer de regler spänningskontrollern har att jobba efter behöva justeras. Nu finns det ett par tekniker som kan minska effekterna något, en av dessa är LLC eller Load Line Calibration, denna teknik påverkar hur VRM kontrollern jobbar när större strömuttag sker och spänning sjunker, det justerar egentligen hur hårt en VRM kontroller tillåts motverka VDROOP. Kom ihåg att inte blanda ihop en automatisk vcore och dess justeringar som sker vid idle/load där spänning sjunker vid idle eller där spänning sjunker vid strömthrottling/ändring av turbofrekvens. Om man vill kolla hur VDROOP är på ens moderkort så är det absolut bäst att köra allt fixerat & manuellt. Annars är det höga odds att man gör fel med LLC kompensering i slutändan. En sak att ha i åtanke på Ryzen är att inte applicera speciellt hög (om någon) LLC på SoC spänningen, kör ni en APU med iGPU så kan en viss mängd LLC vara på sin plats men för vanliga processorer ska man akta sig för att applicera LLC på SoC spänningen, det är nämligen väldigt lätt att övervolta denna då det inte är någon enorm belastning på dennes VRM så vdroop borde helt enkelt inte finnas till att börja med.

Här ser man hur spänning (vcore) sjunker vid belastning från sitt egentliga mål, utan LLC så kommer vdroop vara ganska elak och att höja vcore rakt av kommer höja minsta spänningen men den ökar också spänning hela tiden, enbart med extra LLC så kommer overshoot vara ganska elak, med både LLC och extra snabb växlingsfrekvens för VRM så minimeras både vdroop och overshoot, just mängden overshoot kommer variera med designen på VRM överlag, är den underdimensionerad så kommer större under & overshoot skapas och det går till en gräns att kompensera med snabbare frekvens men fler faser och mer strömbudget per fas kommer minska vdroop och over/undershoot.
Om man kör LLC så är det ytterst viktigt med en snabb växlingsfrekvens då det kommer minimera "voltage overshoot", det gäller faktiskt oavsett men än mer så med lite extra LLC då spänningstopparna annars kan bli rätt grova.
Detta är också en av anledningarna till att man alltid vill använda fasta spänningsvärden när man klockar manuellt, oavsett vad man klockar (undantaget vcore på P.state samt BCLK med XFR). Vid stock så är allt designat med vissa marginaler, strömbesparande åtgärder så som klocksänkning och spänningssänkning tar dessa marginaler i beaktande och räknar med att dom finns där. När man sedan överklockar med strömbesparande inställningar kvar igång så som auto vcore med offset justering eller C-states osv. så kommer dessa vara beroende av vissa marginaler, det gör att med dessa igång så kommer spänningskraven vara högre än med dom avslagna. Hur stor påverkan C-states har är lite svårt att säga då det varierar från chip till chip, en del säger att C-states inte påverkar spänningsbehov alls medans andra säger att det påverkat en del.

Som exempel, när det kommer till vcore så måste VRM hinna öka sin spänning snabbt nog när frekvens ska ökas om cpu går ur ett lägre strömspar c-state, detta görs oftast genom ett spänningsmål i VRM kontrollern som är högre än den tilltänkta spänningen och på så vis blir vinkeln på spänningsstigningen brant nog för att möta upp behovet av spänning snabbt nog, nackdelen är att för en kort stund kan du få väldigt hög spänning följt av inte så hög spänning då VRM försöker kompensera den höga spänningen. Detta är förresten exakt vad som händer vid coldboot av en dator, för att VRM ska hinna få upp spänningen så högt som krävs så görs en overshoot, detta är en anledning till att man aldrig kör extrem volt vid cold boot utan enbart vid omstart därför att kör man extrem spänning och gör en cold boot så kommer cpu matas med extrem spänning plus lite till vilket väldigt ofta leder till en död CPU. Skulle man få en total avstängning av en dator under tiden den körs med extrem vcore så ska man nolla bios/ slå över till en annan bios om möjligt.

Men för att gå tillbaka till den svängning (eller bättre benämnt "rippel") som kan uppstå vid en "voltage overshoot" så ser den ut ungefär såhär

De vågor (rippel) ni ser när belastning inträffar eller upphör är en spänningskontroller som inte hinner kompensera hastigt nog, detta kan även ske vid förändring i grad/typ av belastning, kort och gott kan det ske när som helst som en förändring i strömbelastning sker på VRM, när uttaget av ampere spikar eller förändras så kommer spänningen också påverkas upp eller ner och då måste VRM kompensera med höjd eller sänkt spänning, det är så det fungerar i alla voltregulatorer. Dock kan detta ske olika snabbt och beroende på vilka Fet's som används och vilken kontroller som används så kommer olika mycket rippel uppstå vid dessa situationer, VRM överkompenserar med spänning varpå en snabb korrigering sker & man hamnar under tänkt mål varpå ännu en kompensering sker & man hamnar över igen, fram & tillbaka tills man slutligen hamnat rätt. Under tiden detta rippel pågår så förväntar sig cpu kärnorna en viss spänning för att behålla sin stabilitet vid given frekvens, detta gör att saker som LLC hjälper men för att LLC inte ska orsaka allt för elak overshoot och faktiskt hinna reagera i tid så ska det kombineras med snabbare växlingsfrekvens.

Om man klockar med långsam växlingsfrekvens, utan llc och auto vcore med offset & alla strömbesparande grejer igång så kommer utan tvekan kravet på vcore vara avsevärt högre än om man körde snabb växlingsfrekvens med lagom llc & fixerad vcore med onödigt strömsparbös avstängt. Eller med andra ord, med väljusterad VRM samt LLC kommer du kunna köra lägre vcore utan att introducera instabilitet.

När det kommer till just B350 bord och dess VRM resurser så har Buildzoid en rätt bra genomgång i följande video

Man kan enklast sammanfatta det såhär, de absolut billigaste borden har oftast inte jättebra VRM design eller komponenter, att köra en R7 på denna och dessutom köra klockat kommer leda till varm VRM (och förmodligen strömthrottling) om man inte sätter dit flänsar själv (om de fattas) och/eller riggar en större fläkt som kan kyla ner komponenterna. Dessutom kommer stabilitet påverkas då du måste köra högre vcore än du annars hade behövt göra, detta då det inte brukar gå att justera varken växlingsfrekvens eller LLC nivåer. Detta i slutändan leder till ännu högre ström genom VRM & ännu mer värme. Snåla med andra ord inte i onödan om ni prompt ska klocka och vill ni komma undan billigt så var beredda på att ni kan behöva modda lite själv för att det ska bli bra men förvänta er inte några klockningsrekord bara.

#VRM

XFR och Precision Boost

Dessa två är namn på de tekniker i Zen & Zen+ som styr över turbofrekvenser (boost), vid normal manuell överklockning så bör dessa stängas av men man kan också klocka med dessa aktiva, då genom BCLK klockning. Det går också att använda samma system till att P. state klocka. Men vi kan väl börja med XFR & PB.

Precision Boost är namnet AMD valt att ge den grundläggande turbo funktionen hos Zen & Zen+, denna turbo kan jobba i nivåer av 25MHz och styrs av avancerade algoritmer hos SenseMI, turbon i sin tur är för PB i första hand strömstyrd. Finns strömmarginalerna så kommer processorn gå upp i full turbofrekvens, om ett jobb som exempelvis är AVX baserat utförs så kommer processorn med all förmodan springa in i strömlimitern och turbofrekvensen kan då sjunka ända ner till lägsta basklocken på processorn.
När det kommer till XFR så bygger den som sagt vidare på Precision Boost och utökar de frekvenser som processorn kan köra sin turbo i, detta baserat på temperatur, ström/spänning och frekvensförmåga hos chippet i fråga med den kylning och det moderkort som finns. Detta styrs av SenseMI systemet som läser av spänning, temp och strömförbrukning, enligt AMD genom över tusen datapunkter tas sedan rätt frekvens fram genom avancerade algoritmer.

För att ge lite exempel så har vi en tabell här med olika frekvenser för Zen modeller med XFR & PB, Lägsta basfrekvens är alltså så lågt en Ryzen kan throttla ner sig under strömbegränsning som allra mest, det är dock extremt sällsynta förhållanden som krävs att nå så lågt så normalt brukar man kalla precision boost all core läget för basfrekvens, detta är dock en aning slarvigt egentligen men för en majoritet av allt arbete håller sig processorerna över denna nivå så det ligger något i benämningen.

Vid högsta XFR för en eller två kärnor så brukar spänning ligga på 1.55v medans all core XFR ligger runt 1.25v och Precision Boost all core/basfrekvens brukar landa på 1.2v. Observera att vid de höga spänningarna matas inte alla kärnor med denna spänning, den externa vcoren som matas in i processorn är så "hög" men den interna spänningsregulatorn kan "strypa" spänningen till övriga kärnor som inte nyttjas, på så vis undviks överhettning och när temperatur hålls nere så orsakas inte heller degradering av processorn på samma sätt som full spänning till alla kärnor samtidigt skulle orsaka, detta då mängden ström som i slutändan flödar genom processorn blir enormt mycket mindre med bara en eller några kärnor boostade i frekvens kontra alla.

I och med Zen+ så uppdaterade AMD XFR till XFR2 och PB till PB2, i grund och botten har man utökat antalet kärnor som kan gå upp i frekvens samtidigt och det sker mycket mindre stelbent än på Zen, tidigare kunde endast 2 kärnor gå upp i högsta XFR och sedan fanns det en all core XFR, nu finns det steg ända från all core till enskild kärna vilket gör att maximal turbo för 4 kärnor är väldigt mycket högre än tidigare, på vanliga zen så skulle det resultera i samma frekvens som all core turbo, nu med Zen+ ligger den närmre den maximala XFR turbo frekvensen.

Normalt sett så brukar Zen eller Zen+ processorer inte orka lika högt vid manuell klockning som den högsta XFR frekvensen, mestadels på grund av att du behöver köra runt ~1.5v för att ta dig dit, för 1800x som exempel så kan den nå 4.1GHz vid XFR men de flesta klarar endast 4GHz vid manuell klockning på alla kärnor, det är dock en hyffsad ökning från 3.7GHz som är all core XFR. Det samma gäller 2700x där 4.35GHz max XFR2 är betydligt högre än de flesta tycks nå med manuell klockning, samtidigt håller däremot XFR2 på 2700x uppe en all core boost på runt 4025MHz eller 4050MHz vilket är ganska nära vad manuell klockning tycks leda till (4.2GHz). Totalt sett verkar manuell klockning vara relativt meningslös på Zen+ då förtjänsten i prestanda knappt kommer vara märkbar eller i fåtrådade scenarion faktiskt negativ, värmen däremot kommer vara väldigt märkbar vid OC. Enda gången jag ser det lönar sig med överklockning på Zen+ är när man inte har en X processor eller när man kör mycket AVX/FMA3 baserade laster som annars skulle orsaka strömthrottling av XFR.
En sak som kan vara bra att veta är att skulle man köra Prime eller OCCT som är AVX/FMA3 baserade (om man inte stänger av det/väljer rätt version) så kommer man råka ut för strömthrottling, med andra ord ska man inte kolla XFR frekvenser med dessa program då det inte kommer visa rätt (förutom såklart för AVX/FMA3 laster). OCCT & Prime95 är i det närmaste vad man kallar för strömvirus och saknar i stort motsvarighet i ett vanligt program. Det enda som kommer nära i fråga om belastning är Blender.

Ett gott tips till de som kör med XFR/XFR2 igång är att inte övervolta vcore i onödan, det ger nämligen mindre utrymme för XFR att boosta frekvenserna då den kommer lättare springa in i strömlimiter, att istället undervolta en gnutta gör det motsatta, det ger XFR större utrymme att boosta frekvens, dels för att strömlimitern inte säger ifrån men också att det ger större temperatur utrymme. Med andra ord bör man inte köra varken hög LLC eller hög direkt vcore vid stock inställning om man inte absolut måste. Skulle moderkortet övervolta vcore så går det att sätta en negativ offset på den så att man får den till mer rimliga värden. Man kan dock behöva köra en del stabilitetstester. Ett annat tips är att utöka strömbegränsningarna för XFR2 om man nu vill låta det klocka så högt som möjligt innan det slår i strömlimiter, speciellt ihop med BCLK klockning & spänningshöjning.

Sen har vi Precision Boost Overdrive, tänk på detta som en ökad cTDP eller utökad cpu current capability, det ger Precision boost 2 större strömmarginaler att boosta frekvenser, den gör detta genom att identifiera eventuellt utrymme hos VRM att lämna mer ström genom SenseMI's algoritmer. Denna funktion är egentligen inte aktiverad ännu och endast vissa moderkort visar denna inställning alls i bios/uefi (inte säkert att de följer AMD's PB overdrive regler). Enligt rykten så kommer x370 moderkort rent generellt få en begränsad PB overdrive som är låst till max 140w tdp medans x470 kommer få fullstora PB overdrive. Detta kommer förmodligen justeras av moderkortstillverkare för varje VRM lösning. Enklare B350 och A320 bord får dock inte PB Overdrive och skulle något bord ändå smyga in detta så kommer VRM med all förmodan inte orka med då dessa bord rent generellt redan ligger på gränsen medan en 2700x och dess XFR2/PB2
Här finner ni en bra genomgång av Precision Boost Overdrive

Den slutgiltiga prestandaskillnaden mellan en låst PB overdrive och icke låst kommer inte vara märkbar med blotta ögat detta då 2700x redan ligger på gränsen av vcore väggen och enbart 25MHz till i klockfrekvens kommer kosta väldigt mycket ström, därför blir den slutgiltiga skillnaden inte direkt stor i fråga om prestanda mellan 400 & 300 seriens PB overdrive.

Nyttiga program

http://www.ocbase.com/index.php/download
OCCT Riktigt bra på att hitta instabilitet både hos cpu & minne. Använder AVX och FMA3 vilket orsakar mycket hög värmeutveckling och ökad strömförbrukning mot "normala" laster.

https://www.mersenne.org/download/
Prime95, ett bra test av minnesstabilitet om man kör torture test blend, tar dock mycket tid innan det visar sig. Använder AVX och FMA3 vilket orsakar mycket hög värmeutveckling och ökad strömförbrukning mot "normala" laster.

ftp://mersenne.org/gimps/p95v266.zip
Prime95v2.66 En annan version av prime där man inte nyttjar AVX eller FMA3, kommer inte skapa lika hög värme eller energiförbrukning som vanliga prime95 men kan ändå visa instabilitet rätt bra.

http://dlcdnmkt.asus.com/rog/RealBench_v2.56.zip
ASUS Realbench Kan nyttjas till stabilitetstest, använder en blandning av olika beräkningar och en del AVX, kommer orsaka temperaturer ungefär som P95v266 men samtidigt nyttja moderna tekniker.

https://www.techspot.com/downloads/4965-intelburntest.html
Intel Burntest Det mest orealistiska stabilitetstestet du kan köra, kommer orsaka den högsta värmeutvecklingen din CPU kan få ur sig, inget annat normalt scenario kommer någonsin komma i närheten, är dock effektivt på att hitta instabilitet.

https://www.hwinfo.com/download.php
HWiNFO64, Det bästa programmet för avläsning av spänningar & temperaturer, visar väldigt mycket realtidsinfo om Ryzen om man startar med "sensors only", kan även visa SPD info & aktuella timings.

https://www.cpuid.com/softwares/cpu-z.html
CPU-Z, Info program som kan visa det mesta om en CPU och moderkort

https://www.aida64.com/
Aida64 Bra program för att kolla sensorer eller stabilitestesta eller köra snabba benchmarks, fullversion kostar dock pengar.

https://www.amd.com/en/technologies/ryzen-master
AMD Ryzen Master, ett verktyg för att justera frekvenser, spänningar, antal kärnor aktiva men kan även visa ingående info om nuvarande inställningar.

https://www.techpowerup.com/memtest64/
Memtest64 från techpowerup, ett alternativ till alla andra minnestestare, vilken som är mest effektiv vet jag ärligt talat inte men denna är rekommenderad av andra.

https://www.techpowerup.com/download/ryzen-timing-checker/
Ryzen Timing Checker, mycket bra program som direkt kan visa vilka timings och inställningar man kör

http://hcidesign.com/memtest/
HCI Memtest, ett enkelt stabilitetstest för minnen, gratisversionen har en begränsning på 2GB per program öppet, man kan nämligen köra så många instanser samtidigt som man vill & på så vis dra nytta av alla tillgängliga cpu kärnor och samtidigt se til att så stor del av minnet som möjligt används, gå dock inte för högt för då kommer er SSD/HDD bli det som testas istället

https://www.karhusoftware.com/ramtest/
RAM Test av Karhu software, ett alternativ till Memtest HCI eller Memtest64.

http://www.overclock.net/forum/13-amd-general/1640919-ryzen-d...
Ryzen Dram Calculator, ett smart program där man kan utifrån sina egna minnen (spd läsning) kalkylera eventuella timings, andra kalkyleringar kan också utföras men det är en fördel att veta vilken typ av chip man har på minnesmodulerna.

Grundläggande överklockning

Vad menas egentligen med överklockning? Jo det är ganska enkelt, så fort du kör en processor eller annan komponent utanför sina av tillverkaren satta specifikationer så överklockar man, självklart kan man även underklocka och enda skillnaden då är att man sänker hastighet och spänningar, oftast brukar man undervolta enbart, detta vid stock inställningar. Här kommer det däremot ges lite tips om hur man bäst & enklast överklockar sin Ryzen CPU, vi börjar med några basala punkter.

• Till att börja med bör ni uppdatera moderkortets UEFI och den AGESA som körs, efter det bör ni ladda optimized defaults i UEFI.

• Stäng av Core Performance Boost alternativt stäng av både XFR och Precision Boost om CPB inte finns, dessa ska absolut inte vara igång vid helt manuell klockning där man tar kontroll över Vcore och multiplar.

• Kör fixerad/manuell Vcore, att köra Auto med offset är inte en god ide för manuell klockning, det leder enbart till behov av högre vcore än nödvändigt. Har ni C-states igång så kommer CPU kärnor ändå stängas av vid idle eller delvis belastning och då kommer vcore strypas till dessa även om det inte syns på moderkortets Vcore avläsning, en kärna i lägsta C-state ligger på 0.4v och detta syns i HWiNFO64 under AMD Ryzen och Core# VID

• Kör minnen i en lägre hastighet medans ni letar rätt på stabila klockfrekvenser och spänningar för CPU. Efter ni hittat en frekvens och spänning ni vill köra kan ni kombinera det hela med höjd minnesfrekvens

• Öka växlingsfrekvensen på VRM och utöka antalet konstant aktiva faser, 3-350KHz brukar vara lämpligt men detta beror väldigt mycket på komponenter som används. Öka även Current capability till 140% om den finns. Tänk på att detta kommer leda till varmare VRM transistorer så håll ett öga på tempen på dessa, går VRM upp i runt 100 grader är det dags för att rikta en fläkt direkt mot transistorerna (gärna innan det...) Detta är speciellt viktigt om man kör en AIO/CLC vattenkylare

• Stäng av Cool & Quiet. Om ni jagar sista möjliga stabilitet så stäng av global c-states också. C-states är annars bra att lämna påslaget då det sänker idle och strömförbrukning vid delvis belastning riktigt ordentligt

• Sätt så många spänningar som möjligt till manuella värden, inklusive saker som PLL, detta då moderkort annars kan gå rätt högt helt i onödan när man ökar frekvenser.

• Sätt fläktar till 100% under tiden ni letar reda på en frekvens/spänningskombo, det utesluter höga temps som orsak till instabilitet, kan senare justeras när man vet hur mycket kylning man behöver

• Kör ni medföljande stockkylare så undvik att ta i så hårt på vcore och håll järnkoll på Tdie temp

Nästa steg är att sätta en egen multipel eller den frekvens man tänkt köra och börja ta reda på vilken spänning man kan tänkas behöva för sagda frekvens, i generella drag kan man säga att minimum 1.4V krävs för 4GHz på Zen och på Zen+ sjunker detta avsevärt vid 4GHz, vid 4.2GHz verkar det dock vara ungefär samma spänningsbehov. Nu är detta bara en grov fingervisning men det kan ge någonstans att börja på, sedan kan man om det är stabilt backa av lite på vcore & se hur lågt man kan gå med bibehållen stabilitet eller om det inte är stabilt så kan man behöva backa av på frekvens istället eller ge mer spänning.
Tänk på att 1.4V på en R7 Ryzen kommer generera en hel del värme så om ni har sämre kylning så skulle jag rekommendera att prova 3.8GHz vid 1.3V på Zen och 4.0GHz vid 1.3V på Zen+, åter igen, har ni tur med binning kanske ni klarar det med lägre spänning men har ni en nitlott i kisellotteriet så kan det gå åt mer vcore. Detta är bara något att utgå ifrån, resten av tweakandet får ni stå för själv 😉

Nu kan man stabilitetstesta på många olika sätt, en del tycker att en runda i cinebench är fullt tillräckligt stabilt men för min egen del föredrar jag att pressa grejerna lite hårdare än så, OCCT eller Prime95 eller blender är det som idag fungerar bäst på att avslöja en ostabil klockning men som jag nämnde tidigare så kan det vara smart att köra en icke AVX version/inställning (Prime95 v2.66), detta då AVX alla kärnor belastade är relativt osannolik belastning om man mestadels spelar på sin dator. Kör man däremot mycket AVX baserat så bör man definitivt stabilitetstesta med program som nyttjar just detta. Blender är ett sådant program.
Under tiden ni stresstestar så håll ett öga på hur vcore ligger i fråga om stabilitet, gäller även övriga spänningar, skulle Vcore som exempel variera en smula så är det inte hela världen men skulle det till exempel variera mellan 1.35v och 1.2v under load trots helt manuellt vcore så tyder det på behov av LLC/ ökad LLC, det kan också vara ett tecken på att justering av VRM inställningar behövs, här menar jag alltså moderkortets rapporterade vcore och inte VID värdet från den interna spänningen i Ryzen.

Medans man letar efter gränserna för stabilitet är det ingen större nytta att köra för långa stunder av stresstester då det är lättare att ringa in stabilitet genom lite yviga drag, skulle till exempel 3.8GHz@1.3vcore vara stabilt på Zen i 10-20 minuter i OCCT så öka på frekvensen till 3850MHz, skulle den vara stabil så öka till 3900MHz osv. När du hittar en frekvens som inte är stabil i 10-20 minuter så backa av 50MHz eller öka Vcore. Backar du av 50MHz så är det nästan garanterat stabilt direkt då spänningskurvan är rätt brant på Zen sett till frekvens, att gå upp eller ner 25MHz gör en hel del åt spänningsbehovet, långt mer än hos andra processorer. Tänk på att hela tiden hålla koll på temperaturen, detta görs bäst med HWiNFO64 & "sensors only" start, läs sedan av Tdie under Ryzen sektionen, detta är den riktiga tempen för processorn, Tctl är bara en temp med höjda värden från Tdie för att styra fläktar.
Avstängningstemp/hård throttling för Ryzen ligger runt 95 grader på Tdie.

Här är en spänningskurva på min egen 1800x, den branta början beror på ett hopp i frekvens från 3700 till 3925MHz, som synes så kommer spänningsväggen efter 4GHz på detta exemplar, det går dock åt en hel del mer spänning vid 4GHz (1.425v) än vid 3925MHz (1.337v), detta vid samma LLC inställning och samma stabilitetstest. Med andra ord kan jag få en betydligt svalare CPU vid 3925MHz än vid 4000MHz, prestandaskillnaden mellan dessa två är dock rätt svåra att upptäcka med blotta ögat alla gånger. Att kanske offra 25-50MHz för att slippa köra tokhög vcore är ingen dum idé. Åter igen, kom ihåg att 1.425v är maximal vcore till alla kärnor samtidigt innan man får förkortning av livslängd på Ryzen.

Som jag nämnt tidigare så kan de uppstå ett behov av ökad SoC spänning vid OC av cpu kärnorna och en justering av denna kan faktiskt sänka vcore behovet men det beror helt och hållet på vad i processorn som faktiskt blir ostabilt först, är det cache som orsakar instabilitet så kommer en SoC bump hjälpa, tänk dock på att hålla er inom rimliga värden och att högre SoC spänning inte alltid ger mer stabilitet, denna spänning har en sweetspot man vill träffa, för hög och man får istället microfrysningar eller blackscreens, för låg och man får underliga hastigheter på cache bandbreddstester och krascher.

Överklockning genom BCLK

Denna term kan för vissa vara ny så vi kan börja med att förklara vad det är i mycket enkla ordalag, tänk på det som en slags ”huvudklocka” som i sin tur multipliers och dividers bygger vidare på, det är i grunden en busshastighet som förr band ihop CPU med nordbrygga (FSB eller Front Side Bus) och resten av moderkortet, idag är dock huvuddelen av nordbryggan integrerad i processorn så det används mer som en ren referensklocka som sedan allt annat bygger på.

Normalt ligger denna klockhastighet på exakt 100MHz och det som händer när man klockar via denna är att alla andra frekvenser höjs, inklusive S-ATA, PCI-e, CPU och minnesbuss hastighet, detta då alla andra hastigheter baseras på denna genom multiplar eller dividerare, nu kanske detta inte låter så illa men största problemet här är utan tvekan S-ATA och PCI-e, S-ATA då lagringslösningar normalt inte alls gillar höjd frekvens och det leder väldigt ofta till korrumpering av data, inte alla S-ATA anslutna enheter är lika känsliga men man ska inte underskatta just hur känsliga dom kan vara. Näst har vi PCI-E där vi har ett par problem, nummer ett är som för S-ATA att data som skickas via bussen blir korrupt eller att anslutna enheter bara slutar fungera/inte kommunicera tills hastighet sänks igen. Nummer två är att på Ryzen kommer själva PCI-E länkhastigheten och dess version sänkas, från 100MHz till 105 eller 107MHz är det PCI-e 3.0, däröver sker en regression till PCI-e 2.0 och över 145MHz sjunker det till 1.0. En sänkning till 2.0 är kanske inte hela världen om man enbart spelar men ha i åtanke att det gäller även NVME anslutna enheter så där en anslutning tidigare gav 4 lanes vid 3.0 hastighet så är det bara 2.0 hastighet. Dessutom så sänks hastigheten mellan cpu och sydbryggan så bandbredden mer eller mindre halveras till den så har du många lagringslösningar via den så kommer skillnaden i hastighet märkas.

Här syns rätt tydligt vad som händer med PCI-E med olika BCLK frekvenser

Med denna rätt stora brasklapp så finns det ändå ett par lösningar på de problem som uppstår, på nya Zen+ verkar det gå att asynkront köra BCLK högre utan att påverka övriga busshastigheter, om detta gäller även på äldre Zen med nya moderkort är mycket otydligt just nu och det är ännu mer otydligt om alla nya moderkort stödjer detta (eller äldre för den delen). Vissa moderkort har även ett ”halvt” stöd för asynkron BCLK klockning där man kan sätta en extern referens klocka för S-ATA bussen, detta avhjälper det största problemet men kvarstår gör PCI-E problematiken. Speciellt med NVME verkar det vara mycket känsligt för hastigheter annat än 100MHz där enheter bara slutar kommunicera tills klockan återställs.
Exakt hur anslutna enheter reagerar går icke att säga på förhand då alla enheter reagerar olika, det kan även skilja mellan olika exemplar av samma produkt på samma sätt som minnen och processorer orkar olika högt i frekvens vid klockning trots samma modell.
För min egen del så med X370 och en första gen Zen så ser det ut som att jag enbart har tillgång till extern S-ATA referensklocka men det problem jag får är att vid 104MHz BCLK slutar mitt integrerade Intel NIC att fungera. Så för min del är det inte jätteintressant att BCLK klocka.

Längst ner ser du External Clock Gen - SATA DISP0, denna ska göra att sata rullar på extern klocka som jag förstått det, möjligt att det är en asrock grej men det borde vara AMD som fixat det då det ligger under just AMD PBS.

När det kommer till CPU hastighet så är det ganska enkelt att räkna på, om man sätter BCLK till 103MHz så kommer en CPU multipel på 41 ge 41*103=4223MHz. Om vi nu kikar på hur BCLK klockning påverkar minneshastigheten så är det enklaste sättet att räkna på det att välja en minneshastighet i UEFI, säg 3333MT/s, om du då väljer en BCLK på 103MHz så kommer du få en hastighet av 3333x103=3433MT/s, sätter du 104MHz hamnar du på 3466MT/s osv.

Varför skulle man då vilja klocka med BCLK om det för med sig så mycket problem?
Jo därför att man normalt sett kan komma högre i både CPU och minneshastighet än man kan utan BCLK klockning, vad som är ännu mer underligt är att med BCLK klockning kommer man i många fall undan med lägre energiförbrukning vid samma klock som om man klockat utan bclk, detta då vcore behovet inte är lika högt, exakt hur det går till är jag inte säker på men jag har själv validerat påståendet på min 1800x. Om man dessutom vill behålla stock inställningar i övrigt på CPU för att ha kvar XFR & PB (speciellt på 26/2700x) fungerar BCLK klockning väldigt bra.

Som dom säger så fungerar BCLK klockning med XFR2 väldigt bra, speciellt när man kombinerar det med utökade strömbegränsningar, om man måste öka vcore för att BCLK klocka och samtidigt inte kan utöka strömbegränsningar så kommer det sluta med att XFR2 har mindre utrymme att boosta frekvenser innan det slår i sagda strömbegränsning, inte mer. Tänk på det ungefär som med GPU boost 3.0 från nVidia. Enda gången det lönar sig med klockning och speciellt ökad spänning är med utökade strömbegränsningar.

Exakt hur de asynkrona bussklock inställningarna på X470 moderkort fungerar törs jag inte säga då det verkar variera från moderkort till moderkort så det blir try & error som gäller där, bara & hålla koll på minneshastigheter & timings samt övriga busshastigheter när man justerar BCLK. En del moderkort har en inställning man kallar eCLK där man kan ställa in hur en extern referensklocka ska användas, här får man läsa på lite om det egna kortet och vad varje inställning faktiskt gör.

Överklockning genom P.states på 300 serien moderkort

Detta gäller endast 300 serien moderkort, jag vet inte om 400 serien reagerar likadant

Vi kan väl börja med att förklara vad p.states är, det är frekvensprofiler som kan aktiveras baserat på belastning, dessa nyttjas faktiskt av Ryzen i stock utförande men de går att tweaka till egna värden. Att göra det är dock rätt invecklat och dessutom inte likadant på alla moderkort om det ens finns på det moderkort du har.
För att ta reda på om ni ens har detta tillgängligt på erat moderkort så får ni gå in i UEFI och leta på AMD CBS eller AMD common bios specification, denna finns oftast under fliken advanced settings.

Visa innehåll

AMD CBS

Under denna bör en sak döpt Zen Common Options

Visa innehåll

Zen Common

Och inuti denna avdelning bör ni hitta Custom Core Pstates.

Visa innehåll

Custom Core Pstates

Går ni in där kommer ni mötas av en varningsruta som mer eller mindre säger att burken kan explodera, detta är dock inte jättelångt från sanningen om än lite överdrivet från min sida då det är hysteriskt enkelt att mörda en processor med just dessa inställningar om man gör fel.

Visa innehåll

Achtung!

Om ni nu har dessa inställningar så betyder det att ni med all förmodan kan köra p.state klockning, det ni behöver veta i förväg är dock vid vilken frekvens du vill köra all core boost och vid vilken spänning du kan köra stabilt vid den frekvensen. Det är med andra ord bra att börja med en helt manuell klockning för att ringa in den perfekta överklockningen innan ni lägger in p.state klockning.
Innan ni börjar justera P.states så ska ni stänga av Core Performance Boost, den bör vara under AMD CBS eller Zen common, gör ni inte detta kan cpu matas med hiskeligt hög vcore på väldigt många kärnor samtidigt, inte jättebra i längden… Global C-state control ska dock vara påslaget för att p.states ska funka.

Men om du är införstådd med allt detta och har gett dig fan på att få P.state klockning att funka så kliv in & ändra Pstate0 till ”custom”, när du gör detta bör det dyka upp lite fler alternativ att pilla på, detta kan inte sägas tydligare än att ge fan i DID och VID, pillar du på dessa så kommer du ställa till problem.

Rent tekniskt så kan du faktiskt röra VID men det kommer dock att inaktivera alla P.states utom det högsta, vilket grusar poängen med p.state klockning rätt bra och du kan av misstag mata din cpu med belysningsdimmande nivåer av spänning. Så det enda värdet du ska pilla på här är FID värdet, det anges i hexadecimal och beror på vilken cpu du använder. Detta excel blad kan beräkna rätt FID värde för den frekvens eller rättare sagt multipel du vill använda.
http://www.mediafire.com/file/u7l54s89dri3e4y/RyZenPstateCalc...
OBS, tar inget ansvar för filen eller stället... Mata bara in den multipel du vill köra i rutan under CPU ratio & tryck enter, i rutan under BIOS SETTINGS HEX VALUES och FID kommer då rätt hexadecimal sträng upp
Här listar jag också en del av de vanligaste multiplarna som kan tänkas användas så ni slipper slanga hem filen.

Nästa inställning att ratta in blir vcore, denna ska sättas som en offset till auto vcore och inget annat, sätter ni manuell vcore kommer p.states förmodligen inte fungera. Oddsen är dock att ni får lägga på en positiv offset men det faktiska värdet får ni testa er fram till beroende på hur högt eran default vcore ligger och hur hög spänning ni behöver till högsta p.state frekvensen.

Efter detta är det mer eller mindre dags att bege sig in i windows & justera strömspar inställningar så att CPU tillåts gå ner i frekvens

Nyttan av att göra en P.state klockning kan ifrågasättas ganska rejält, mycket pga att kör man C-states påslaget så kommer den interna spänningsregulatorn i Ryzen processorer strypa vcore till kärnor som stängs av, lägsta vcore vid C-states brukar ligga på 0.4V. Detta syns dock inte på moderkortets Vcore som matas in i processorn utan det syns endast om man tittar i HWiNFO64 under AMD Ryzen avdelningen och Core# 0-7 VID. Detta gör att besparingen av ström & värme man får med P.state klockning kontra manuell klockning med C-states igång är näst intill obefintlig. Följande video beskriver det hela rätt bra.

Give or take 10w extra mot stock att köra helt fixerad manuell OC vid olika belastningsnivåer, vid vissa extremsituationer kan man se runt 20w, jämför man däremot med P.state klockning så kommer skillnaden bara vara mindre, inte större.
Om man verkligen är oroad över strömförbrukning så ska man inte klocka alls, istället ska man kika på att undervolta så mycket som möjligt. Just undervoltning på Ryzen kan ge väldigt goda resultat speciellt i kombination med något sänkt frekvens, vid ~3.2-3.3GHz klarar sig Zen på ~1.0v, detta kan ge enorm sänkning av strömförbrukning och riktigt praktiskt om man bygger i tajta luftflödesfria utrymmen. Dessa vcore värden är dock lite av best case, variation i kiselkvalité påverkar som vanligt det resultat man kan uppnå.

Nyttiga länkar

Sweclockers
:::AMD Zen Minnesguide:::
Min egna minnesguide till Ryzen

::: AMD Zen Samlingstråd :::
Allt om Zen kort & gott.

AMD Ryzen 2000 "Pinnacle Ridge" – samlingstråden
Allt om Zen+

Ryzen - overclocks!
Överklockning med Zen, resultat & tips

Ryzen+ - Overclocks!
Överklockning med Zen+, resultat & tips

Test av Zen+
Sweclockers test av nya generationens Zen, inklusive klockning

Test av Zen
Sweclockers test av Zen.

Nätet i övrigt

Rätt bra genomgång av Buildzoid, killen är väldigt kunnig på OC och VRM. Gäller främst budget gigabyte bord men även generellt. Tänk bara på att spänningar diskuteras med hänsyn till moderkortets möjligheter.

Bra info om spänningskurva på Zen+ av Gamers Nexus

Överklockning på Zen2/R3000/Matisse

Vad gäller OC på Zen2 har du 3 alternativ som jag ser det (finns ett fjärde, BCLK klockning men det låter jag vara pga de problem det medför)

1: Klocka varje CCX/CCD manuellt i Ryzen Master, detta ger absolut bäst prestanda, speciellt på en dubbel CCD processor där man kan nyttja all den marginal som skillnaden i binning mellan CCD tillåter istället för att fastna på lägst presterande kärnas möjliga frekvens med en all core OC. Med en singel CCD CPU så kan nyttan med CCX OC vara mindre.

2: Köra en enkel PBO med eller utan Auto OC, på detta vis får man lite mer all core prestanda och lite mer single core prestanda än stock, dock betydligt mindre all core än CCD OC men samtidigt lite bättre SC prestanda, sista beroende på kylning och hur högt man kommer med stock boost och CCD OC. Strömförbrukning & temp skenar dock långt mer än prestandan gör.

3: All core manuell OC, den sämst presterande lösningen som med all förmodan inte ens orkar över stock inte all core och speciellt inte single core, tar man i ordentligt med spänning kan man orka över stock all core prestanda men den högsta möjliga frekvensen begränsas av den sämst presterande kärnan så SC prestanda kommer vara sämre än CCD OC, PBO och stock såvida man inte tar i med spänning som är direkt livlängdsförkortande. När det kommer till singel CCD processorer så som 3600/3700 & 3800x så kan en all core klockning fungera relativt bra och de små varianserna inom samma CCD i OC potential är kanske inte värt strulet att klocka just CCX individuellt så i det läget kan en väl avvägd all core fungera hyfsat.

Om vi kikar vidare på CCD/CCX OC, alltså att manuellt klocka individuella CCD chip eller CCX kluster inom ett CCD chip så kan man idag göra detta i bios för en del bord men långt ifrån alla AM4 har denna funktion i UEFI så då har man Ryzen Master att tillgå, inuti Ryzen Master så har man tillgång till 2 manuella profiler som man kan justera som man vill, öppna upp en av dessa så kommer ni se följande:

Längst upp ser ni control mode, här kan ni välja på vilket sätt som processorns frekvens ska kontrolleras, Default är helt stock, Precision Boost Overdrive är alltså PBO och Auto overklocking är PBO med +200MHz funktionen aktiv. Sist har vi Manual, det är denna vi är ute efter för att kunna justera varje CCX/CCD för sig, så välj manual.

För att sedan justera de CCX eller den CCD ni vill så kan ni börja med att synkronisera de kärnor som ni vill justera, när man klockar på detta vis så måste man alltid sätta samma klockfrekvens för kärnor inom samma CCX, ni ser vilken CCX kärnor tillhör här att de ligger på samma rad och på den raden är repsektive CCX numrerad för varje CCD. Klickar man på det röda lilla hårkorset/måltavlan så ändras det till en grön nyckel, det indikerar att ni synkat denna CCX eller CCD så alla kärnor inom den håller den frekvens du justerar en av dom till, i följande bild har jag satt alla kärnor i CCX0 på CCD0 till samma frekvens genom denna metod, det räcker då att justera bara en av de länkade kärnorna.

Här ser ni sedan hur alla kärnor fått sin frekvens justerad och här skulle jag med dessa inställningar kunna synka varje CCD internt då jag kör samma frekvens rakt av inom varje CCD, synkar man varje CCX istället så blir det enklare att justera just varje CCX för sig

Med just CCD OC måste man som sagt köra samma frekvens på alla kärnor inom samma CCX, annars kommer frekvensen bugga ur rätt duktigt på 2 av 3 kärnor eller 3 av 4 beroende på hur många aktiva kärnor din CCX har, förutom denna lilla detalj så behöver man också välja en manuell vcore i Ryzen Master, därför inkluderar man också Voltage control, för att Ryzen Master ska kunna kontrollera vcore spänning så behöver vcore i UEFI vara satt till Auto/Normal, sätter ni en manuell vcore i UEFI så kommer RM inte kunna justera den alls. En annan sak värd att betänka är att vid CCD/CCX OC så kan ett högre LLC värde komma väl till pass, speciellt om man kör en 3900x och börjar kliva upp en del i spänning, när man kör manuell OC så kommer processorn bortse helt från de begränsningar som annars håller tillbaka strömförbrukning (PPT/EDC/TDC/FIT). När den bortser från dessa så kan man få en mycket högre förbrukning under viss typ av belastning, Prime95 eller Cinebench R20 exempelvis kommer hinka i sig ganska stora mängder ström för en 3900x och uppåt, av naturliga skäl så kan därför 12c/24t eller mer vara lite svårare att kyla vid manuell OC. Personligen skulle jag låta bli att gå långt över 1.35V om man tänk köra tyngre belastning då det fort blir en ohållbar kylningssituation.
En annan sak som kan vara bra & tänka på är att med mycket hög FCLK/UCLK/MEMCLK så kan man tappa lite maximal frekvens på cpu kärnor, det kan såklart vara en tradeoff som är väldigt lämplig att göra då 25MHz mer på en kärna eller alla kärnor inte ger i närheten lika mycket som en högre FCLK multipel kan göra. Detta kan dock variera en smula beroende på vad man gör med processorn, vissa beräkningar & belastningar kan tjäna mycket lite om något på högre FCLK medans andra kan tjäna enormt mycket på det.

LTT har en rätt bra genomgång av vad man bör tänka på när det kommer till OC med Zen2

Värden och inställningar specifika för Zen2

Här kan ni hitta en del värden och inställningar för Zen2, dessa är på intet sätt något ni måste följa utan snarare en hjälp till bra värden att köra, som vanligt så ska man alltid se upp med värden som man sätter i UEFI/BIOS och det är bättre att dubbelkolla exempelvis en spänning innan man gör en "save settings & reset", det är lätt att skriva fel eller välja fel men det är väldigt enkelt att kolla över värdena man valt en gång till innan man kör just save & reset.

CPU Voltage eller Vcore eller VDDCR_CPU

Det är denna spänning som matas in i CPU till kärnorna och den kan antingen sättas helt fixerad som fast värde, eller sättas till Auto/normal så moderkortet bestämmer hur hög den ska vara eller offset på automatisk/normal vcore, kan då vara negativ eller positiv relativt auto värdet. Det maximala värdet för Zen2 är lite svårt att sia om, det vi däremot vet är att 1.35V är lite av taket där spänningsökning lönar sig i fråga om att ge en ordentlig ökning av frekvens, alltså upp till runt 1.35V kan man tjäna en hel del men där över kostar varje 25MHz steg väldigt mycket spänning, upp till och med 1.35V är dessutom något som kan kylas även för en 3900x under hård belastning

PB

Precision Boost, funktionen som styr över processorns stock boost, jobbar mot gränserna PPT/EDC/TDC samt FIT

XFR

Extended Frequency Range, utökar den frekvens som PB tillåts hålla, en del av en X processors stock boost funktion, på Zen2 är detta standard för många av processorerna

PBO

Precision Boost Overdrive, en funktion som ändrar de tidigare nämnda gränserna för Precision Boost (TDC/EDC/PPT) förutom FIT.

PBO+200MHz, PBO override, Auto OC

En funktion som utökar den frekvens som Precision Boost tillåts gå upp i, kan bara aktiveras i samband med PBO

PPT

Package Power Tracking, total effekt processorn tillåts dra som mest, för en 105W TDP cpu är gränsen 142W, för 65W TDP är den 88W

TDC

Thermal Design Current, maximal strömstyrka i ampere som processorn tillåts dra under temp begränsade situationer, 95A för 105W TDP och 60A för 65W TDP

EDC

Electrical Design Current, maximal strömstyrka i ampere som processorn tillåts dra som mest vid perfekta förhållanden, 140A för 105W TDP och 90A för 65W TDP

PBO Scalar

Påverkar vilken spänning som precision boost kommer applicera och därigenom också frekvens, med högt scalar värde (10) appliceras mer spänning, med lågt (1) appliceras stock spänning, detta är dock mycket beroende på temperatur så med för högt scalar värde kan man tappa prestanda beroende på kylning, det samma händer om spänning kliver upp med scalar samtidigt som man har för tajta gränser på PPT/EDC/TDC. Med andra ord bör ni testa er fram till vilket scalar värde som kommer fungera bäst för er setup. Detta värde är med andra ord aktivt för PBO & Auto OC.

FIT

Silicon Fitness Monitoring Table, en hård begränsning som är aktiv utöver tidigare gränser, denna är aktiv för alla OC varianter och stock förutom helt manuell OC där FIT ignoreras, enligt The Stilt är denna programmerad direkt i processorn och kan inte påverkas/ändras.

SoC voltage eller VDDR_SOC eller VDDCR SOC

Den spänning som matas in i IO Die i CPU, alltså den separata chipleten som innehåller minneskontrollern (UMC) samt, PCI-E, USB etc. Denna bör hållas inom 0.95v till 1.15v. Högre SoC spänning ger inte alltid mer stabilitet utan här gäller det att hitta en sweetspot. SoC spänning ger alltså UMC bättre stabilitet i första hand, inte själva minnesmodulen i sig. Normalt värde vid 18-1900MHz FCLK/UCLK/MEMCLK är 1.1V
För x570 moderkort bör man inte gå över 1.1V på SOC då det kan sänka PCI-E bussen till gen3 med nuvarande agesa.

VDDG

Infinity Fabric spänning, normalt 0,95V/ 950mV men kan sättas uppåt 1.075V/ 1075mV som mest, brukar generellt inte behöva höjas mer än till 0,95V även vid 18-1900MHz FCLK/UCLK/MEMCLK

VDDP

Minnesbuss spänning/drivspänning för transistor på bussen, inte samma som CLDO_VDDP, normalt 0,9V/ 900mV, kan sättas uppåt 1V/ 1000mV, gå inte över 1.1V/ 1100mV, normalt fungerar 0,9V även vid 18-1900MHz FCLK/UCLK/MEMCLK, stabilitet kan uppnås genom att sänka eller höja VDDP, små justeringar kan göra stor skillnad, behöver en kallstart för att aktiveras

CLDO_VDDP

Interconnect spänning på UMC till chip på minnena, inte samma som VDDP, normalt 0,9V/ 900mV och kan sättas mellan 0,8V/ 800mV - 1V/ 1000mV, normalt fungerar 0,9V även vid 18-1900MHz FCLK/UCLK/MEMCLK

DRAM Voltage eller MEM_VDDIO eller VDIMM

Arbetsspänning för minnesmodulerna, mellan 1.35 och 1.45v funkar utan problem, vid 1.45 är det bra med lite luftcirkulation runt minnena, för varma minnen kommer orsaka instabilitet. Denna spänning påverkar minnesmodulens stabilitet i första hand. Observera att B-Die tål mer spänning än exempelvis Hynix AFR/MFR men upp till 1.4v ska vara i det närmaste totalt ofarligt oavsett minneschip, i övrigt bör man läsa på innan man övervoltar för hårt på just sin specifika minnesmodul. AMD säger att upp till 1.5v ska vara ok vad det gäller IMC/UMC.

VTT_DDR eller VREF Voltage eller MEM_VTT

En referensspänning för minnesmodulerna, denna ska som standard vara halva DRAM spänningen men för extra stabilitet kan den förskjutas några snäpp uppåt, kör man 1.4v dram så ska VTT_DDR vara 0.7v, för extra stabilitet kan det vara bra med 0.725v eller närliggande, denna spänning ger bättre stabilitet för minnesmodul och minnesbuss. Gå ej över 0.9v

VPPM eller VPP_MEM eller AddCmd MemVRef

En ny spänning med DDR4 som tidigare togs från dram spänning, används för "DRAM row access", inget man ska behöva pilla på egentligen.

PLL Voltage eller +1.8 voltage

Phase Locked Loop, skall enligt utsago påverka renheten hos given klocksignal (BCLK). Skall vara fast värde och inte auto då moderkort har en tendens att övervolta PLL i onödan, bör vara 1.8v eller lägre om man känner för att undervolta något, det ger endast extra stabilitet med höjd PLL vid LN2 situationer eller vid riktigt extrem BCLK klockning.

ProcODT

En slags rening/ filter för signalen som motverkar brus (Processor on-die termination) som kan justeras till olika motståndsvärden, denna kan avhjälpa instabilitet vid höga minneshastigheter. Vid 3600-3800MT/s rekommenderas ett värde på 30 till 40. Gå inte gärna över 60. För Dual Rank minnen eller 4 minnesmoduler kan ett högre ProcODT värde funka bättre, så vid 3600-3800 kanske det är bättre att prova upp mot 60 med 2xDR eller 4xDR/SR.

FCLK

Infinity Fabric klockfrekvens, den buss som alla separata chiplets kommunicerar med varandra över, man når normalt som högst 1900MHz men beroende på kiselkvalité så kan man nå lägre eller högre frekvenser

UCLK

Minneskontrollerns klockfrekvens (normalt en divider från MEMCLK så UCLK==MEMCLK är 1:1), man når normalt som högst 1900MHz men beroende på kiselkvalité så kan man nå lägre eller högre frekvenser

MEMCLK

Minnesbussens frekvens (halva minneshastigheten, vid synkat läge samma som UCLK), hur högt man når här beror på UMC, minnen och moderkort, för x370 verkar det bästa borden toppa runt 3666-3733MT/s, för x470 så toppar de bästa borden runt 4500MT/s, x570 är de som orkar högst

BCLK

Den frekvens som används som basklocka för alla andra frekvenser i systemet, ändras denna kommer FCLK/UCLK/MEMCLK påverkas, samt PIC-E, USB osv.Normala frekvensen här är exakt 100MHz

Gear Down Mode

Låter minnesmodulen arbeta i halvfart på en form av intern växling (grovt förenklat), detta kan tillåta högre hastigheter men offrar prestanda för att komma dit, tänk på det som en slags command rate på 1½T, för B-Die minnen kan det avaktiveras utan större strul, över 3600MT/s kan det behövas igång. För ojämna CAS värden behöver denna vara avaktiverad, slår du på denna med ojämt CAS värde kan det resultera i att datorn inte bootar eller bara höjer tCL till ett jämt värde, det kan dock på vissa moderkort vara precis tvärs om. Osäkert om det är by design...

Command Rate

Hur många klockcykler som används innan data kan skickas efter ett chip blivit valt genom adress, 1T är det snabbare värdet men kan orsaka en del instabilitet på sämre minnesmoduler eller när man jagar extrema hastigheter, 2T kan då vara att föredra även om man offrar lite prestanda i processen. Hynix/Micron gillar oftast 2T

Power Down Mode

Strömspar för minnen genom att offra prestanda, slå av oavsett minnestyp för bättre prestanda på kostnad av pytteliten ökning i strömförbrukning.

CAD Bus settings: Här hittar man 4 olika motståndsvärden som i sin tur påverkar minnesbussen, dessa kan vara värt att prova om man vill få till den där sista gnuttan stabilitet som eventuellt saknas, annars lämna på auto. Värden som 30 på alla 4 eller 30/30/40/60 är också vanliga vid höga hastigheter, även Hynix moduler verkar må bra av högre värden på dessa. Vad som är maximala värden här verkar vara en aning tvetydigt. För Zen2 på Auto verkar alla defaulta till 24 och det rekommenderar även 1usmus.

CAD_BUS ClkDrvb

Clock Drive Strength, ett värde på 24 är att föredra

CAD_BUS AddrCmdDrv

Address / Command Drive Strength, ett värde på 24 är att föredra

CAD_BUS CsOdtDrv

CS / ODT Drive Strength, ett värde på 24 är att föredra

CAD_BUS CkeDrv

CKE Drive Strength, ett värde på 24 är att föredra

Data bus settings Här har vi en del terminerings motstånd för minnesbussen, som exempel har vi RZQ vilket är 240ohm, tar man RZQ/7 så är det ~34 ohm, kör man RZQ/5 är det 48ohm

RTT Nom

Vanligtvis Off/Disabled

RTT WR

vanligtvis Off/Disabled eller RZQ/3 (80ohm)

RTT Park

Vanligt förekommande värde vid högre hastighet är RZQ/5 (48ohm) eller RZQ/1 (240ohm)