Intel avtäcker "Comet Lake-S" för stationära datorer – 10 kärnor i upp till 5,3 GHz

Orkar inte läsa ditt inlägg du rör till det i onödan. En 3700X med 8 kärnor och 16 trådar är bättre i helhet än en 10600K med 6 kärnor och 16 trådar. I spelprestanda vet varken du eller jag men i allt annat är AMD Ryzen 7 3700X överlägsen en Intel i5 10600K om de kostar lika mycket.

Intel har fortfande fördelar som spelprestanda, och bättre minneskompabilitet även om AMD med Ryzen 3xxx-serien har hunnit ikapp en hel del med minneskompabiliteten, det var värre med de första två Ryzen generationerna har jag för mig.

Fast jag vill inte spekulera i det förstnämnda när recensionen inte har kommit ut än så vi får bara vänta. Med AMD får man bättre framtidssäkrad plattform som PCI-E Gen 4 och dessutom får man fler kärnor för samma summa pengar.

Intel är inte dåliga bara att AMD ligger i framkant just nu och än mer i höst när de släpper Ryzen 4xxx-serien. Sedan får vi vänta ett halvår innan Intel Släpper Rocket Lake med helt ny arkitektur det är då det verkligen blir spännande.

Min initiala reaktion:

i9-10900K - Pointless. För de som behöver mångkärnig prestanda så är Ryzen 9 fortfarande totalt överlägsen. För de som inte behöver dessa kärnor så är en 6-kärnig eller 8-kärnig ett klart bättre val. Det skulle ju vara klockfrekvensen i stock som är bättre, kanske.

i7-10700K - Okej. En i9-9900K med några små inkrementella förbättringar och lägre pris. En välkommen förbättring för den som vill bygga en framtidssäker overkill-speldator och kramar extremt höga FPS-värden. Fyller sin nisch, helt enkelt. Klar förbättring över i7-9700K som vart gimpad med avstängd Hyperthreading.

i5-10600K - Samma grej, trevligt att de slutar gimpa i5:an genom att stänga av HT. Kan bli en klar konkurrent till R5 3600X. Problemet är ju dock att den är för dyr för att verkligen konkurrera med t.ex. R5 3600.

Den sammantagna bilden här är att Intel här äntligen slutar sätta krokben för sig själva och kommer med i matchen. De positionerar om så att i9:an inte längre är den enda "intressanta" produkten för de som jagar FPS, genom att sluta gimpa sina i7:or och i5:or. Skitbra.

Sen om det räcker för att bli mer populära än AMD i DIY-marknaden idag, eller om det står en chans mot Zen 3 i höst får vi se. För de som vill köpa en speldator idag så blev det plötsligt lite billigare att prioritera max FPS utan att välja bort HT!

"10 kärnor och upp till 5,3 GHz" löser problemet.

Egentligen önskar jag att Comet Lake S inte alls är konkurrenskraftig. För hur trist är det inte att en fem år gammal mikroarkitektur fortfarande kan ligga i absolut toppen för skrivbordsdatorer (både bärbara och stationära)?

Sedan några kommenterar till video/artikel

Ice Lake

Ice Lake ingår inte i 10000-serien. Det är enbart Comet Lake (d.v.s. mikroarkitektur Skylake) som ingår där. Med "Coves" har Intel gjort om nummerserien, Ice Lake (Sunny Cove) ingår i 10xx-serien och allt pekar på att Tiger Lake (Willow Cove på 10 nm) ingår i 11xx-serien.

Får se hur Intel lyckats messa upp detta med Rocket Lake som av allt att döma kommer använda sig av Willow Cove på 14 nm...

Power Level

Intel har ingen specifikation för hur "power levels" ska sättas, de har endast rekommendationer. Distinktionen är faktiskt rätt viktig för webbplatser som SweClockers, i alla fall om man vill testa saker ej överklockade (d.v.s inom specifikation). I Intels fall är det inte överklockning om moderkort sätter PL2 till ett högt värde och sedan låter systemet köra i princip oändligt i det läget.

Det finns självklart hårda gränser för maximal effekt i CPUn, när moderkort sätter PL2 till 999 W och tiden för att köra där till i praktiken oändlig betyder det: CPUn får dra så mycket den vill, moderkortets strömleverans sätter inga gränser. Att Intel inte anser att detta är överklockning betyder ju t.ex. att man inte förbrukar sin garanti om man kör på detta sätt + att man rimligen har testat alla CPUer så de fungerar korrekt med helt upplåst strömbudget.

Vad som däremot är specificerat av Intel är TDP. Och TDP har en väldigt väldefinierad mening: oavsett om strömbudget är upplåst eller ej måste kyleffekten vara minst TDP W vid 100°C (ju högre temperatur, ju högre är kyleffekten). Om systemet inte håller detta är det inte alls säkert att CPUn fungerar korrekt. Har man väsentligt bättre kylkapacitet är det alltså helt i sin ordning (inom definitionen av TDP) att systemet drar mer än TDP W, och det inte bara i korta bursts utan den kan dra långt över TDP i timmar bara man har kylning (och strömleverans nog) helt inom "stock".

Vad en höjning till 125 W primärt betyder är att Intel flyttat golvet för vilken typ av kylning man kan ha. Gissningsvis är det ett krav för att man ska kunna få till de mer aggressiva turbovarianterna.

Maximal frekvens vid resp. turbo-nivå är också del av specifikation, ökar man dessa är det överklockning.

Turbo Boost Max 3.0

Operativsystemet måste ha inbyggt stöd alt. en drivrutin för att detta ska fungera. Värt att nämna här är att Windows 7, 8 och 10 har sedan flera år tillbaka sådant stöd inbyggt. Samma gäller Linux, stödet är inbyggt i kärnan sedan hösten 2017.

Så kör man några av dessa operativsystem fungerar TBM3.0 "automatiskt".

SMT av/på per kärna

Vill bara påpeka att detta borde rimligen fungerar även på tidigare modeller givet att Linux har har stöd för att dynamiskt slå av/på CPU-trådar på alla CPU-modeller med SMT sedan en herrans massa år tillbaka.

I artikeln står

"Samtliga modeller med "K"-suffixet har en specificerad TDP tillika strömbudget på 125 W, vilket är ett beskedligt kliv upp från föregångarnas 95 W."

Nämnde TDP ovan. I praktiken finns implicit en strömbudget då ström*spänning*tid är lika energi.

Rent konkret bygger Intels turboalgoritm på just energi, inte ström. Dock är detta inte bundet till TDP!

Man kan visualisera sig algoritmen som en hink vatten. Varje tidsenhet fylls hinken på med en bestämd konstant mängd vatten (vattnets volym är är lika med energi). Då hinken bar en maximal volym försvinner bara vattnet bort när hinken är full.

När CPUn jobbar skopar den ur lika mycket vatten ur hinken som energimängden som behövs för att utföra jobbet. Om hinken blir tom hoppar CPUn ner till en lägre "performance level". Den kan inte hoppa upp igen innan vattnet i hinken nått ett viss minimal nivå.

Ovanpå allt detta finns andra restriktioner. T.ex. att temperaturen måste hålla sig lägre än 100°C, frekvensen kan aldrig överstiga maximal turbo givet hur många kärnor som är aktiva samt det finns gränser för momentan strömförbrukning (så gräns för maximal effekt).

Storleken på hinken och hastigheten man häller in vatten i den är något OEMs kan skruva på. En OEM för laptops kan välja om de vill ha lite högre prestanda mot en mer högljudd enhet eller vice versa. Är just därför Intel bara har rekommendationer på dessa egenskaper, inte hårda krav. För dyrare moderkort med påkostad strömleverans sätts i praktiken volymen på hinken till oändlighet alt. rätt högt med ett väldigt högt flöde på vattnet ned i hinken.

Klarar moderkortet att reglera strömförbrukningen om man sitter på en sådan CPU med "obegränsade strömresurser" samt en rejäl vattenkylning?

Om man sitter på ett 700w nätagg samt två grafikkort, eller 500w och ett rejält grafikkort, hur sker fördelningen?
Kommer systemet att stängas ner, kommer CPU eller GPU få sitt? 50/50?

På vissa sätt är det nice att man kan vrida upp om man har ett system som klarar det, men tycker samtidigt det är viktigt att se en verklig/jämförbar prestanda, man betalar ju för en viss prestanda och då vill man ju också veta vad man får i sitt system.

Ja det var ett förenklat sätt. Men är inte algoritmerna väldigt avancerade och baseras på en mängd olika saker, som om processorn för tillfället kör väldigt mycket AVX-512 så tillåter den inte samma temperatur etc.
Och tempgivare finns det ett dröstal, som innebär att beroende på vad som i cpun som är för varmt så kan processorn tillåta andra instruktioner köra snabbare. problemet är att klockfrekvensen ej ändras så snabbt om jag vill minnas.

Min poäng är att jag tror att vi kommer snart till ett skede där manuellt satt klockfrekvens kommer bli ganska dåligt, bortsett från de som vill minska de säkerhetsmarginaler som processortillverkarna har satt upp. Men att även processtillverkarna kommer tillåta olika säkerhetsmarginaler. Där jag bara blir mer och mer tveksam till hur högt satta dessa är. Min känsla är att för många år sedan så kunde folk klocka upp processorn hur mycket som helst, men då hade processortillverkarna också goda marginaler. (plus fast frekvens som tvingade dem) Idag försöker processortillverkarna klämma ut det allra minsta extra de kan, problemet är att många trots de inte kör ett kritisk system kan utveckla någon slags kod/instruktioner till en utrustning som senare kommer vara kritisk.

T.ex. Pelle 14årsom med flytande kväve kör sin cpu i 6GHZ och kodar sedan styrprogram till kommande marsraketen. Tester och allt vad det heter är bara till för personer som har dåligt självförtroende.

Tar vi annan utrustning som en skylift. Så måste den gå igenom en massa tester och konstant besiktas. Jag vet inte vad reglerna är men en skylift på 120Kg klarar ofta av att köra 240Kg. När det gäller cpuer så kan felet som uppstå bli minst lika allvarligt, men jag tvivlar på hur hårt reglerat det är att processorerna minst ska klara av X antal procent mer etc innan ett fel kan uppstå.

När kommer vi se prestandatester?