Intel avtäcker "Comet Lake-S" för stationära datorer – 10 kärnor i upp till 5,3 GHz

Intel har fortfande fördelar som spelprestanda, och bättre minneskompabilitet även om AMD med Ryzen 3xxx-serien har hunnit ikapp en hel del med minneskompabiliteten, det var värre med de första två Ryzen generationerna har jag för mig.

Fast jag vill inte spekulera i det förstnämnda när recensionen inte har kommit ut än så vi får bara vänta. Med AMD får man bättre framtidssäkrad plattform som PCI-E Gen 4 och dessutom får man fler kärnor för samma summa pengar.

Intel är inte dåliga bara att AMD ligger i framkant just nu och än mer i höst när de släpper Ryzen 4xxx-serien, att du får se 10 kärnor på Intels konsumentplattform får du tacka AMD för. Om ett år släpper Intel Rocket Lake med helt ny arkitektur det är då det verkligen blir spännande.

AM4 kommer vara under fyra generationer totalt det är skillnad. Det är väldigt många som uppdaterar sina processorer under den tiden. Att byta sockel varje generation är verkligen inget man tjänar på. Du får verkligen valuta för pengarna med AMD.

Folk borde köpa 3600 istället eller nya 4600 om de är smarta.

Min initiala reaktion:

i9-10900K - Pointless. För de som behöver mångkärnig prestanda så är Ryzen 9 fortfarande totalt överlägsen. För de som inte behöver dessa kärnor så är en 6-kärnig eller 8-kärnig ett klart bättre val. Det skulle ju vara klockfrekvensen i stock som är bättre, kanske.

i7-10700K - Okej. En i9-9900K med några små inkrementella förbättringar och lägre pris. En välkommen förbättring för den som vill bygga en framtidssäker overkill-speldator och kramar extremt höga FPS-värden. Fyller sin nisch, helt enkelt. Klar förbättring över i7-9700K som vart gimpad med avstängd Hyperthreading.

i5-10600K - Samma grej, trevligt att de slutar gimpa i5:an genom att stänga av HT. Kan bli en klar konkurrent till R5 3600X. Problemet är ju dock att den är för dyr för att verkligen konkurrera med t.ex. R5 3600.

Den sammantagna bilden här är att Intel här äntligen slutar sätta krokben för sig själva och kommer med i matchen. De positionerar om så att i9:an inte längre är den enda "intressanta" produkten för de som jagar FPS, genom att sluta gimpa sina i7:or och i5:or. Skitbra.

Sen om det räcker för att bli mer populära än AMD i DIY-marknaden idag, eller om det står en chans mot Zen 3 i höst får vi se. För de som vill köpa en speldator idag så blev det plötsligt lite billigare att prioritera max FPS utan att välja bort HT!

Här finns en! 1600 till 3600 sen om möjligt 4600.
Vad har jag för anledning att byta moderkort?

Egentligen önskar jag att Comet Lake S inte alls är konkurrenskraftig. För hur trist är det inte att en fem år gammal mikroarkitektur fortfarande kan ligga i absolut toppen för skrivbordsdatorer (både bärbara och stationära)?

Visa innehåll

▲

Att det mer handlar om att Intel stått och stampat än att andra riktigt fått upp farten blir smärtsamt uppenbart när man ser Notebookchecks tester av bärbara datorer, Apples A13 (d.v.s. CPUn i Iphone11) är klart snabbare i Geekbench 5 enkeltrådat jämfört med Intel/AMDs 15 W TDP CPUer och de CPUerna är i sin tur inte så mycket långsammare än desktopvarianterna i just ST....

Sedan några kommenterar till video/artikel

Ice Lake

Ice Lake ingår inte i 10000-serien. Det är enbart Comet Lake (d.v.s. mikroarkitektur Skylake) som ingår där. Med "Coves" har Intel gjort om nummerserien, Ice Lake (Sunny Cove) ingår i 10xx-serien och allt pekar på att Tiger Lake (Willow Cove på 10 nm) ingår i 11xx-serien.

Får se hur Intel lyckats messa upp detta med Rocket Lake som av allt att döma kommer använda sig av Willow Cove på 14 nm...

Power Level

Intel har ingen specifikation för hur "power levels" ska sättas, de har endast rekommendationer. Distinktionen är faktiskt rätt viktig för webbplatser som SweClockers, i alla fall om man vill testa saker ej överklockade (d.v.s inom specifikation). I Intels fall är det inte överklockning om moderkort sätter PL2 till ett högt värde och sedan låter systemet köra i princip oändligt i det läget.

Det finns självklart hårda gränser för maximal effekt i CPUn, när moderkort sätter PL2 till 999 W och tiden för att köra där till i praktiken oändlig betyder det: CPUn får dra så mycket den vill, moderkortets strömleverans sätter inga gränser. Att Intel inte anser att detta är överklockning betyder ju t.ex. att man inte förbrukar sin garanti om man kör på detta sätt + att man rimligen har testat alla CPUer så de fungerar korrekt med helt upplåst strömbudget.

Vad som däremot är specificerat av Intel är TDP. Och TDP har en väldigt väldefinierad mening: oavsett om strömbudget är upplåst eller ej måste kyleffekten vara minst TDP W vid 100°C (ju högre temperatur, ju högre är kyleffekten). Om systemet inte håller detta är det inte alls säkert att CPUn fungerar korrekt. Har man väsentligt bättre kylkapacitet är det alltså helt i sin ordning (inom definitionen av TDP) att systemet drar mer än TDP W, och det inte bara i korta bursts utan den kan dra långt över TDP i timmar bara man har kylning (och strömleverans nog) helt inom "stock".

Vad en höjning till 125 W primärt betyder är att Intel flyttat golvet för vilken typ av kylning man kan ha. Gissningsvis är det ett krav för att man ska kunna få till de mer aggressiva turbovarianterna.

Maximal frekvens vid resp. turbo-nivå är också del av specifikation, ökar man dessa är det överklockning.

Turbo Boost Max 3.0

Operativsystemet måste ha inbyggt stöd alt. en drivrutin för att detta ska fungera. Värt att nämna här är att Windows 7, 8 och 10 har sedan flera år tillbaka sådant stöd inbyggt. Samma gäller Linux, stödet är inbyggt i kärnan sedan hösten 2017.

Så kör man några av dessa operativsystem fungerar TBM3.0 "automatiskt".

SMT av/på per kärna

Vill bara påpeka att detta borde rimligen fungerar även på tidigare modeller givet att Linux har har stöd för att dynamiskt slå av/på CPU-trådar på alla CPU-modeller med SMT sedan en herrans massa år tillbaka.

Jag har B350-moderkort och en Ryzen 5 1600 och funderar på att stoppa i en 8-kärnig Ryzen 7 4xxx när den kommer ut.

Däremot funderar jag också på att byta moderkort ändå p.g.a. att jag var dumsnål med mitt moderkortsval (dåliga VRM:er, ingen PCIe x4-slot). Beroende på hur energieffektiv nästa generation blir kan detta dock spela mindre roll. Oavsett blir det då byte av moderkort för att jag vill, inte för att jag måste.

Det som jag reagerar på är att vi nu är uppe i 7700k prestanda för typ 120$ MSRP: Det är bra nyheter för alla vanliga dödliga som bygger budget-gaming.

Jag känner för egen del att jag väntar tills det är enkelt att hålla reda på Intels alla "nya" processorer. Tror de får överge sjöarna och till något annat först...

AMD kan man i varje fall hålla reda på. Ryzen 1, 2, 3 osv. Jag kan räkna till tio så det kommer vara enkelt ett tag framöver.

För de som bygger budget-gaming så har ju AMD haft många intressanta delar, t.ex. Ryzen 5 1600 AF, och nu senast Ryzen 3 3300X. Den extra klockfrekvensen som en 7700K kan åstadkomma lär ju ändå inte göra någon skillnad med en budget-GPU.

Var det de du tänkte på? För i denna artikel så har inte Intel släppt några delar för $120 MSRP.

I artikeln står

"Samtliga modeller med "K"-suffixet har en specificerad TDP tillika strömbudget på 125 W, vilket är ett beskedligt kliv upp från föregångarnas 95 W."

Nämnde TDP ovan. I praktiken finns implicit en strömbudget då ström*spänning*tid är lika energi.

Rent konkret bygger Intels turboalgoritm på just energi, inte ström. Dock är detta inte bundet till TDP!

Man kan visualisera sig algoritmen som en hink vatten. Varje tidsenhet fylls hinken på med en bestämd konstant mängd vatten (vattnets volym är är lika med energi). Då hinken bar en maximal volym försvinner bara vattnet bort när hinken är full.

När CPUn jobbar skopar den ur lika mycket vatten ur hinken som energimängden som behövs för att utföra jobbet. Om hinken blir tom hoppar CPUn ner till en lägre "performance level". Den kan inte hoppa upp igen innan vattnet i hinken nått ett viss minimal nivå.

Ovanpå allt detta finns andra restriktioner. T.ex. att temperaturen måste hålla sig lägre än 100°C, frekvensen kan aldrig överstiga maximal turbo givet hur många kärnor som är aktiva samt det finns gränser för momentan strömförbrukning (så gräns för maximal effekt).

Storleken på hinken och hastigheten man häller in vatten i den är något OEMs kan skruva på. En OEM för laptops kan välja om de vill ha lite högre prestanda mot en mer högljudd enhet eller vice versa. Är just därför Intel bara har rekommendationer på dessa egenskaper, inte hårda krav. För dyrare moderkort med påkostad strömleverans sätts i praktiken volymen på hinken till oändlighet alt. rätt högt med ett väldigt högt flöde på vattnet ned i hinken.