Frågor kring timanställning

Exakt. Det där kan skilja mellan avtal så kontakta facket som har kollektivavtalet och fråga där. Här är det inte säkert svaren blir korrekta.

OP: Dock tycker jag det låter lite märkligt med tillsvidare 75% timanställning. Antingen har man en sysselsättningsgrad eller så har man timanställning. Jag antar du menar att det är timlön och inte månadslön i sådana fall?

Allt man hittar på google är inte sant. Det är inte riktigt så enkelt. Du kan inte ha en tillsvidareanställning på 75% och timanställning samtidigt. En tillsvidareanställning på 75% är just det, varken mer eller mindre. Enligt det avtal som finns mellan arbetsgivare och arbetstagare ska arbetsgivaren erbjuda 75% av en heltidstjänst, normalt 30 timmar per vecka i snitt. Man kan däremot ha timlön istället för månadslön. En timanställning har inget fast antal timmar eller en procentsats man ska jobba, man får arbetstid utifrån det behov som finns. Du är alltså inte garanterad någon arbetstid alls.

Det är möjligt att en timanställning kan vara tillsvidare men jag har aldrig hört talas om det, det är i princip alltid tidsbegränsat med möjlighet till förlängning. Dock kan man inte vara timanställd hur länge som helst, när man jobbat 731 las-dagar övergår anställningen automatiskt till tillsvidareanställning.

Jag gissar detta handlar om en tillsvidareanställning på 75% med timlön, inte månadslön. Annars vore det väldigt udda.

På vilket sätt kan det ställa till problem? Arbetsgivaren behöver inte få kännedom om kontakten. Nu måste man oftast vara medlem för att få hjälp, är personen inte medlem i facket kan innebära att de inte vill svara på frågor. Är det bara några frågor brukar de kunna hjälpa till, det är en annan sak om man behöver hjälp i en konflikt, då kommer de säga nej om man inte är medlem.

Enligt min erfarenhet är det 2 veckor innan. Vad är rimligt? Inte då ett dygn i alla fall.

Folk lever sina liv, där man besöker sjukhuset ibland, stöttar sina äldre på sjukhuset, bilbesiktningen ska utföras enligt den bokade tiden osv. Det är oseriöst, fruktlöst och respektlöst att dilla med schemalagd arbetstid med så där kort varsel. I alla fall då parterna inte har kommit överens om denna förändring.

I grunden håller jag med dig men verkligheten ser inte riktigt ut så. I min bransch (bussförare) är det sagt att man ska få veta vilket arbetspass man får (om man är timanställd eller så kallat dagkommenderad) senast två dagar innan. Det är långt från idealiskt och ingen vill ha det så men när det kommer in en sjukanmälan måste arbetsgivaren kunna ringa in någon med kort varsel eftersom trafiken måste fungera.

Det ser så klart inte ut så i alla branscher och ju längre framförhållning man kan ha desto bättre. Har man dessutom ett fast schema så måste det vara exceptionella omständigheter för att förändra arbetstider dagen innan eller samma dag, det får man inte göra bara hur som helst enligt de flesta avtal.

Problemet här är att det inte finns någon direkt lagstiftning på detta område utan detta regleras oftast i kollektivavtal.

Från: https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfat...

Här tycks det handla om ett systematiskt utnyttjande i och med att inget kommuniceras. Men som sagt, rådande kollektivavtal kanske säger något helt annat. Fast jag tror inte inte ens det lokala avtalet (i det här fallet) tillåter ett sådant här beteende. Det vore då väldigt konstigt om avtalet tillät sådana här snabba förändringar runt starttiden på löpande band.

Människan är flexibel och möjlig, fel kan också hända där i mellan, men respekten för det skrivna kontraktets innehåll och det lagda schemat är ju två mycket viktiga delar om relationen ska fortgå. Mellan arbetspassen ska man ju vara ledig som sagt ha möjlighet till att utföra diverse saker så livet känns och är drägligt. Fast att det endast nu handlar om en timme.

Men vem fasen vet om du har raidat Naxx en hel natt, och sover fram till femte minuten innan arbetspasset?

Jo, men det gäller som sagt tillsvidareanställd personal, inte timanställda. Därför de kan göra som de gör i min bransch. Nu påstods det av OP att det gällde en tillsvidareanställning och då ska ju detta gälla. Jag undrar om det råder något missförstånd om vilken typ av anställning personen har.

Du är inget slit och släng fast du är timanställd. Man kommer överens när man ska infinna sig på arbetsplatsen, och hur länge. Det som är avtalat är vad som gäller, om man nu inte kommer överens om annat.

Vidrig arbetsgivare. Är de så snåla att de dillar fram och tillbaka med timmar dag in och dag ut?
Det är ett arbete, inte någons livsmål att få äran att arbeta på deras utsökt underbara etablissemang.

Nu är det kanske inte alltid lätt att själv kunna bestämma, men hade gjort mitt bästa att hjälpa polaren till ett företag som visar anställda lite mer respekt än smutsen på deras golv...

Nu är det såklart ren känsla jag går på, men om det gäller casinoavtalet.... så handlar det om att man fått lite mer eller lite mindre kunder än väntat och försöker därför snåla på personal, eller?
Skrämmande isåfall...

I den bästa av världar. Verkligheten ser inte alltid ut så, många som inte vågar kräva det de har rätt till. Sett det själv på väldigt nära håll, särskilt när jag jobbade fackligt.

Det skriks ju efter personal till restaurangbranschen. Be din kompis att skit i att bråka. Fokusera på att hitta ett nytt jobb istället. En sån arbetsgivare kommer bara ha personal som inte kan hitta något annat.