Lite om mig personligen och vart jag "kommer" ifrån i spelväg.
Började spela UO runt 1998 och fastnade nästan direkt, man kunde bli vad man ville och det fanns alltid en spänning i spelet som låg i bakgrunden (PK's) och GM's som för sitt egna nöjes skulle skapade random quests för en spelare eller flera i alternativa världar där man fick testas ordentligt. Man kände sig även som en riktig gamer när man nötte 8x8 eller fiskade upp lvl 5 kistor. Ja, ni som spelade vet vad jag menar, sitta 2 ggr om dagen och köpa in regs från NPC shops för att sedan sälja till överpris.
Gick sedan vidare till DAoC 2001, det var för mig det absolut bästa spelet någonsin när jag började. Det fanns så otroligt många valmöjligheter, och när spelet väl kom var det nästan omöjligt att levla solo utan man var tvungen att socialisera med andra och skapa ofta failgrupper som iaf försökte ta sig fram. Sitta hos träden i Lyonesse i 2 veckor för att gå ifrån 49 till 50, alla satt och väntade på sin tur och man accepterade att det fanns begränsat med mobs. Sedan fortsatte man in i enorma instances, som open PvP i WoW antar jag att man kan säga där man var rädd och adrenalinet pumpade 24/7. Gjorde nån fel kunde över 50-60 spelare dö av NPC vakter i Emain South valley som exempel, detta ledde till att man fick sitta på en jävla portal i 30 min för att komma tillbaka. Dvs det fanns en risk med att dö, speciellt om man spelade Ice Wizard(^^).
Spelet utvecklade sig sedan till ett nästan rent PvP spel, där man spelade 8vs8 ute i det öppna. Det fanns även krig som varade i 2 dagar till flera månader med fighter 24/7 där man försökte ta andra realmens relics. Detta spel var man en del av sitt community och det fanns en enorm respekt mellan spelare, noobs var unheard of då dom alltid weedades bort i grinden som krävdes för att bli level 50. Det fanns för övrigt 0 quests förutom en epic i stort sett i början som man gjorde under tiden man blev högre level, PvE grind var allt. Känner att jag babblar bort tråden helt så slutar här och går vidare med tråden som tänkt från början.
Ett MMO-spel behöver detta enligt mig för att lyckas
* Communitybuilding events
Här pratar vi om allt ifrån att det är svårt att levla till att man behöver flera för att kunna göra allt i spelet, du skall tjäna på att agera i grupper eller raids.
*Player market
För att ge en reward till spelare så krävs det att marknaden är spelarkontrollerad, se till EvE som exempel. Människor som får bygga upp något anser ofta att det är roligare och mer värt att fortsätta om det är fair game.
End Game
Det här är egentligen den viktigaste punkten, det skall finnas något att göra som faktiskt gynnar dig och den sida/guild du slåss för. Det bör finnas PvE och PvP/RvR som är större än att bara vinna över en motståndare, du kan påverka just din servers balans med dina och dina vänners insatser.
*Customisation
Livet har nästan oändliga möjligheter, det bör ett spel ha också. Detta otyg med att det finns Items som är bäst är sterilt och löjligt, ju mer man kan styra sina egna stats och abilities desto mer finns det att göra vilket också bidrar till end game.
*Risk vs Reward
I dagens spel är det för lätt, för säkert. Om du misslyckas eller blir dödad skall det finnas konsekvenser, men det finns och möjligheter till storhet. Detta leder till en ständigt närvarande spänning för spelaren, som liknelse kan vi använda att spela poker utan riktigt pengar.
*Ranking
Något som alltid kommer finnas hos oss gamers och dom flesta människor är tävlingsinstinkten, det behövs rankingsystem och en tävlingsanda om man vill. Alla vill ha E-penis i någon mån.
Fyll gärna på med egna tankar eller punkter, få be om ursäkt för WoT och rörig tråd. Skulle egentligen vilja skriva MYCKET mer.
