Idag är nästan alla nya spelskärmar märkta med ”1 ms” på kartongen och några skärmar kliver ännu lägre. Backa några år och ”4 ms” och ”2 ms” ansågs vara låga siffror. För att ”bevisa” för dig som köpare att den nya skärmen är bättre – vilket den ofta är – väljer tillverkarna att låta det gå en omvänd inflation i siffror. För annars köper du en annan skärm som har ”1 ms” på kartongen.
Detta är då responstiden och ska i den bästa av världar indikera hur mycket eftersläp det är hos skärmen. Alltså hur smetig och otydlig bilden blir vid rörelser. Självklart är det inte riktigt så enkelt när verkligheten knackar på dörren.
Responstid kan beskrivas i termer om millisekunder, men en skärm har inte en responstid utan helt omfång av olika responstider baserat på vad som jämförs. Antalet millisekunder på kartongen säger ingenting om hur skärmen fungerar och än mindre att det fungerar för jämförelser mellan två olika produkter.
GtG och MPRT – finns inga regler
Det förekommer främst två olika sätt att beskriva responstid: GtG, Grey-to-Grey och MPRT, Motion Picture Response Time. Grey-to-Grey är en väldigt lös definition och det finns ingen regel för vilka gråa nyanser som detta ska mätas mellan. Där kan tillverkaren jämföra egentligen vad som helst och hur som helst.
Därför kan det faktiskt finnas ett korn av sanning med ”1 ms”. Fast kanske inte alls under de omständigheter du tänkt dig spela på skärmen med. Siffran kanske är närmare sanningen om du kör skärmen i ett läge som är extremt flimrande eller visar andra typer av störande artefakter.
Hur eftersläp ser ut på en viss skärm beror på flera omständigheter och den faktiska responstiden beror på vad du jämför. I praktiken är det något helt annat än ”1 ms” där du hela tiden har olika responstider över skärmens yta beroende på vilka transienter, övergångsfaser, som förekommer. Eftersläpen på en skärm baseras i praktiken på:
Vilken typ av bildpanel det är
Vilken frekvens skärmen arbetar i
Hur du använder skärmens overdrive-funktion
Inverkan från eftersläpsreducering
Det skiljer sig också mellan olika panelmodeller. En VA-panel kan som exempel uppvisa eftersläp på ett sätt som en annan VA-panel inte visar upp
Allt detta kan du jämföra själv med testufot på https://testufo.com/ vilket ger en uppfattning om hur eftersläpen på skärmen faktisk ser ut. Testufot ger inga siffror på de faktiska responstiderna, men ger en visuell beskrivning. Detta kan du jämföra med din egen skärm och med bilder från tester.
Tumreglerna runt TN-, VA- och IPS-paneler
Vill du undvika eftersläp finns det ingen siffra eller specifikation som berättar något som kan jämföras eller värderas, vilket är ganska självklart när man tänker efter. Få tillverkare vill ge uppgifter som verkligen avslöjar kvalitet. Vad du däremot kan gå på är följande tumregler om paneltekniken:
TN-paneler på spelskärmar är som regel bäst på att kontrollera eftersläp. Är det rappa spel du spelar och eftersläp du verkligen avskyr mest av allt? Då är det TN-paneler som gäller än idag
VA-paneler kan vara väldigt tydliga med eftersläp, särskilt mot mörka nyanser. Det kan vara mildare släp och det kan vara väldigt besvärliga släp. Du vet inte vilket innan du själv eller någon annan testat skärmen. Just detta att du inte vet på förhand vad du får är det stora osäkerheten med VA-paneler
IPS-paneler överlag har eftersläp som är något mer framträdande jämfört med TN-paneler. Samtidigt är det mindre eftersläp jämfört med VA-paneler, rentav väldigt mycket mindre. IPS vinner därför ofta på allroundförmåga. Inte bäst men heller inte värst. Du vet vad du kan förvänta dig av en IPS-skärm
Generellt kommer högre frekvens hos skärmen leda till mindre eftersläp. 240 Hz-skärmar är oftast bättre överlag jämfört med 144 Hz-skärmar. Oftast är dock inte samma sak som alltid – mindre ofta ifall du jämför mellan olika sorters paneler. 240 Hz VA-panel kan fortfarande släpa ruskigt mycket mer än exempelvis 144 Hz på IPS och TN. Detta är något som varierar från skärm till skärm och går inte att läsa sig till i en specifikation.
Overdrive ger mer finputsning
Du kan påverka hur eftersläpen ser ut med skärmars overdrive-funktion. Overdrive kan hjälpa men också även stjälpa, eftersom overdrive bygger på att elektrisk snabba upp hur kristallen vrider sig. Overdrive kan därför ha ett pris med vad som kallas overshoot och undershoot där det blir ljusa och mörka kanter i rörelser.
På spelskärmar är det faktiskt ofta grundinställningen som är mest balanserad, så räkna inte med att overdrive löser problem med skärmar som från början ger tydliga eftersläp. Se istället overdrive som ett verktyg för att finjustera hur skärmen upplevs. I princip alla spelskärmar ger overdrive-inställningar, men vad det kallas i menyerna varierar dock hej vilt.
Overdrive och eftersläpsreducering
För att minska eftersläp ytterligare finns det teknik som släcker ned belysningen när panelen uppdateras. Detta döljer delar av övergångsfasen så att ögat i högre grad uppfattar en skarp rörelse. Nackdelen är flimmer eftersom belysningen hela tiden släcker ned och tänder upp. Det finns också nackdelar i form av så kallad crosstalk, där föregående bildruta lever kvar i en slags dubbelbild.
Kvaliteten på eftersläpsreducering varierar enormt och är något som måste testas fram produkt för produkt. Det passar heller inte alla spel och alla spelare. Så än en gång: inget du kan läsa dig till i en specifikation.
Sammanfattning
Om responstiden inte säger något om någonting hur skärmen fungerar, hur ska då du veta vad som gäller för den skärm du funderar på att köpa? Svaret är att det vet du inte. Utöver de tidigare nämnda tumreglerna runt paneltyper måste du själv läsa tester och på forum och se vilka omdömen som förekommer.
Detta ska måste du också vikta mot hur just du drar gränsen. En del användare är extremt känsliga för eftersläp och har mycket höga krav. Andra tänker inte en tanke på att deras skärm har väldigt framträdande eftersläp och är smetig i rörelser. Var du befinner dig på den skalan kan du bara själv avgöra, men utgå i alla fall från den skärm du har så blir det lättare att välja rätt.