Bostadspriser 2017 och framåt.

Själv är man 26 år gammal och inte gammal nog att komma ihåg tecknena, men när man sitter och läser genom det som hände på början av 90-talet så känns det nästan skrattretande hur nästan exakt samma sak är på gång igen.

Frågan är dock om riksbanken vågar någonsin återgå till de räntor man såg på 90-talet, då var ju prion att hålla växelkursen fast, vilket inte är prio alls idag. Det känns orimligt att riksbanken kommer att resonera på samma sätt och därmed genomföra samma åtgärder som då. Efterfrågan på bostäder i städerna var ju inte heller densamma som idag. Så visst finns det också vissa skillnader som kan peka på att det inte är samma utgång som väntas.

Vad banken räknar med att du klarar för ränta är ju rätt irrelevant, vad för ränta klarar du när du räknar själv på olika scenarion? T.ex. vilken ränta klarar du med den livsstil du har idag, den livsstil du vill ha, den livsstil du kan tänka dig om det kniper, ifall du blir sjuk en längre tid osv?

Suck. Ja, det var bättre förr (räknat med inflation). Det syns ganska tydligt om/när man kollar på vad folk brukade ge och vad de brukade få för sina lån. Kvadratmeterpriset har gått spikrakt upp (återigen räknat med inflation) om man bortser från kraschen på 90-talet, som var en tillfällig dipp.

Att som ensamstående 26-åring försöka köpa ett litet hus eller ens en lägenhet någonstans i närheten av tullarna i Stockholm (utanför dvs, innanför är det bara att glömma) är i princip omöjligt. Om inte föräldrarna står som borgensmän (vilket tyvärr blir allt vanligare att föräldrar måste göra för att barnen ska få en lägenhet).

Själv är jag inte orolig för en bostadsbubbla i Stockholmsområdet. Jag ser inte hur bostadspriserna ska sjunka kraftigt med den efterfrågan som finns. De senaste åren är det många som har sagt: "Köp inte nu, kraschen kommer snart och då kan du köpa billigt!" Med facit i hand har det varit ett urkasst råd och de som har väntat får betala mer idag än om de köpt tidigare. I Stockholm finns det inget alternativ till att köpa bostad, förutom att hyra i andra hand till en mycket högre månadskostnad. Mina vänner som hyr betalar betydligt mer i boendekostnad än vad jag gör, som bor i bostadsrätt. Att deras hyr är 2-3 gånger högre är inte ovanligt. Dessutom har lägenheterna som de hyr oftast sämre standard.

I vilket scenario vill arbetsgivaren köpa lösa extratimmar av den anställde?
Ditt exempel finns inte.
Lösa timmar köpes från konsulter och bemanningsföretag.

Du förhandlar om en tjänst som innebär X, Y och Z.
När du lägger fram ditt löneanspråk behöver du ju själv komma fram till vad som är en rimlig ersättning för detta.

Antingen så går du på en känsla, eller så försöker du räkna om fritid/pendlingstid/löneförmåner/ökadebokostnader till en siffra som du kan jämföra med densamme för din nuvarande och/eller andra erbjudanden.

Dvs antingen räknar du eller så gissar du.

Vad är det som är så provocerande med att räkna?

Edit: Inser att vi börjat närma oss offtopic, kanske är detta en diskussion för en annan tråd.

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Finansiell-utvecklin...

145000kr omräknat till dagens värde blir 1,1 miljoner.
Sedan är det väldigt mycket andra faktorer som spelar in, men det säger ändå en hel del.

Nej mitt exempel finns inte, heller. Var lite av tanken med det. Jag håller med, tråden handlar om något annat så vi slipper bollen

Vilken bostadsrätt har en driftkostnad på 4500 SEK? Det är j ui stort sett bara el man betalar för, så typ 250-600 spänn beroende på konsumtion.

[EDIT] On topic, så tror jag att nuläget, med banker som i stort sett inte verkar vilja ha kunder som lånar pengar och som ställer rätt höga krav på borgenärens ekonomi (vilket är helt och hållet sund riskanalys), så tror jag att värdeökningen på lägenheter i storstäderna kommer att plana ut något. En bostadsrätt i stockholm med närförorter kommer fortfarande att vara en väldigt bra placering, men kanske inte en oproportionerligt bra investering längre. Helt enkelt för att vanligt folk inte längre får låna lika stora summor pengar i förhållande till sin årsinkomst.
För att bostadsoriserna skall sjunka eller sjunka drastiskt så tror jag att det krävs att medleklassens ekonomier försämras drastiskt, så att ingen längre kan köpa lägenheter, vilket gör att efterfrågan och därmed priserna sjunker. Påverkat av skeden liknande dem under depressionen. Eller av teknikutveckoling i stil med det man varnar för i den här texten:
https://medium.freecodecamp.com/bill-gates-and-elon-musk-just...

Väcker denna tråd, nu har vi alla gått in till 2018.

Jag har funderingar, bör man akta sig för att lägga bud på 'kalla' objekt som har legat ute länge på hemnet? dvs mer än 100 dagar. Tänker absolut inte möta utgångspriset och börja med att buda 1 miljon under utgångspriset (men det kan väl funka? folk blir stressade att få sälja i tider då färre köpare finns på marknaden). Det är väl ganska rätt i tiden att köpa fastighet? Ser att priserna faller överallt. Men är samtidigt rädd att säljaren blir så förbannad att denne av princip inte vill sälja till mig.

OBS - (Det blir Särimners första fastighetsaffär i livet)

När kommer denna krasch i Stockholm, tror du?

Skickades från m.sweclockers.com

Allt är uppbyggt på lånade pengar, väldigt få personer köper utan att låna. Många har lånat så mycket så det överstiger den egna årsinkomsten flera gånger om.

Så rimligen vid nästa lågkonjunktur då antalet köpare blir många färre vilket leder till mindre efterfrågan. Detta leder i sin tur till att säkerheten för lånegivarna minskar och priserna rasar och för andra blir det även tvångsförsäljning.

De hyperlåga räntenivåer som existerar idag är också väldigt ovanligt och kan göras enbart för att diverse dopningspreparat används.
En land som har ett välmående ekonomi har inte en sådan låg ränta som Sverige har, det är också ett stort varningstecken.
Tänk dig om Sverige tvingas gå in i en nästa lågkonjunktur med en minusränta. Ser mycket illa ut om det ser. Inkompetenta politiker som styr Sverige.

De vet vad som sker när bubblan spricker på riktigt och vågar inte låta detta ske under sin egen mandatperiod. Problemet flyttas framåt med allt värre åtgärder.

Vad tycker du själv, ska unga behöva skuldsätta sig med lån som överstiger den egna årsinkomsten flera gånger om?

Men räknar man inte med att man ska klara ekonomin om räntan stiger med 5% eller räknar inte bankerna så längre?

Bara det är illa nog, 5% ränta eller högre har varit normalnivå under väldligt länge och vi kommer få det igen. Ekonomin är hur skör som helst.

@emilakered: problemet är ju att ”det” tilläts att skena från början.
I min mening hade det varit my net bättre om räntan alltid varit säg, 15-20%. Då hade inte priserna för lägenheter kommit upp i miljontals kronor öht.

Nu är vi ju i en situation där marknaden idag är investerad i priser på 70-120kkr/kvm.
Även nyproduktionen är horribelt dyr.

Så sanningen är att skulle ”man”/bankerna räkna på 15-20% så skulle ju mer eller mindre ingen få lån och hela marknaden skulle ju avstanna.

Ja, visst är det så, med de kraven idag skulle marknaden döda sig själv såklart. Jag menade mest att det är en stor skillnad i mentalitet, där 15-20 % faktiskt är svettigt på riktigt och rimlig nivå för någon form av worst case-beräkningar. Att använda 5 % som övre smärtgräns känns däremot främmande och.. kanske lite naivt?

Men, jag kan egentligen väldigt lite om det här ska sägas. Jag är "bara" köpare/säljare/privatperson utan mer än vardagskunskaper. Kan såklart ha helt fel om vilka mekanismer som finns.

Om man köper för att bo ser jag inga problem med att belåna sig med lån som överstiger flera årsinkomster.

Du kan säkert ha rätt i allt du skriver, men det förändrar inte situationen för de som bor i tex Stockholm. Att köpa är i stort sett det enda alternativet.

Skickades från m.sweclockers.com

Ja tyvärr är det enda sättet i Stockholm. Regeringen bär ett stort ansvar för detta.

Om de flyttade ut ALLA myndigheter ut i landet till exempelvis Göteborg, Örebro, Västerås, Enköping osv skulle så skulle det förbättra något.
Sänka skatterna ute i landet för företag och arbetstagare skulle också hjälpa.

Men med en inkompetent regering så sätter de utan tvekan hela landets framtid på spel genom att göra inget alls!

När jag pratar med folk som bor i Stockholm så vill många inte ens bo där utan gör det främst på grund av jobbet.

Avgaser, dyra boenden, dyra försäkringar, förseningar i pendeltågstrafiken, trångt osv. Finns många orsaker att välja bort Stockholm.

Skulle själv fundera på varför intresset är lågt först.
Verkar något vara skumt? Hög renoveringskostnad som måste tas snart? Oattraktivt område? Eller är det bara p.g.a. för högt utropspris?

Vet ett hus här i närheten, byggt 2011, som las ut till försäljning hösten 2016.
Låg osålt i mer än ett år och våren 2018 såldes det för 500k under begärt pris (-13%). Lite exklusivare inrett än standard och inget som stack ut extremt. Tror det var en kombination av lite för högt utropspris, ganska ful design och ett läge som inte var allt för intressant (nyexploaterat område någon km utanför närmaste bebyggelse). Det fanns inget gräs på tomten, bara sprängsten, så det skulle nog kosta att fixa detta. Men tror det var ett klipp till priset det gick för till slut.

tänk på att man kan ta bort objekt och sedan lägga ut dom igen, har sett gamla osålda objekt ute igen efter någon månad.

"Vi" räknar med en kalkylränta på 7% och det kommer enligt alla prognoser dröja väldigt länge innan vi når dit, man kan t.ex. binda i 10 år till ~2,95%. Om räntorna skulle bli 15-20% skulle inflationen säkerligen vara tätt bakom vilket skulle ge stora löneökningar och på så sätt urholka lånen. I ett sånt läge kan man i princip se den höga räntan som en form av brutal amorteringstakt men jag tror verkligen att tiden med räntor i de trakterna är förbi.

Det är rätt ofta som man läser att politiker är inkompetenta osv, men vilka effekter skulle dina förslag egentligen ha på samhället? Hur skulle en flytt av ALLA myndigheter påverka kvaliteten på arbetet som de gör? Hur många duktiga och kompetenta medarbetare skulle sluta då de har familj och är rotade i Stockholm? Hur ser bostadssituationen ut i de städer du föreslår? Vad kostar det att bo där?

Hur skulle en skattesänkning i övriga landet påverka saker? Gäller det då bara Stockholm eller ska man dra någon gräns vid en speciell stadsstorlek? Om företag måste vara kvar i storstäder (exempelvis av samma skäl som ovan), hur påverkar det deras möjlighet att konkurrera om företag i mindre städer för fördelar? Påverkar det deras möjlighet att konkurrera internationellt?

Och så vidare...detta är frågor som politiker måste fundera på ordentligt innan man fattar beslut, något som många inte verkar reflektera över. Det är generellt sett mycket enklare att beklaga sig över att folk inte gör sitt jobb än att komma med vettiga och genomtänkta förslag på hur man ska göra saker istället.

Att på ett vettigt sätt hantera en potentiell bostadsbubbla måste vara extremt svårt, gör man inget så blåses bubblan upp mer, gör man för mycket så punkterar man den och marknaden kollapsar med drastiska konsekvenser för många. Det optimala är en lätt pyspunka där man lååångsamt sänker trycket på marknaden. Samtidigt som man då ska balansera mot händelser i övriga ekonomin och i omvärlden som påverkar. Lär inte vara ett speciellt lätt uppdrag, även om många har enkla och klatschiga förslag på vad man borde göra och inte göra