Två saker som alltid kommer upp när skärmar och upplösningar diskuteras:
(1) Man blandar ihop kravet på GPU med display. Kravet för att driva ett spel i en viss upplösning blandas ihop med vad som krävs för att använda en skärm med nämnda panelupplösning. Det är två olika saker vilka delvis men inte nödvändigtvis överlappar. Ju högre upplösning på displayen, desto mindre överlappning med kraven på GPU.
Året är inte 2005 då vi fortfarande måste tänka i termer av 1:1 förhållande mellan grafikminne och pixlar på displayen.
(2) vissa CRT:er var bra för sin tid men de var sällan magiska. En modern faktoid om CRT är den oändliga och perfekta skärpan. Till stor del baserat på nostalgi, survivorship bias samt att man blandar ihop teorin med praktiken. Ett bildrör har en praktisk gräns för när det inte blir skarpare eller högre upplösning. Man kan kanske enklast beskriva det som en frekvensavrullning när katodstråle och fosformaskning inte länge kan upplösa mer detaljer och individuella pixlar utan allt smetar ihop i samma gaussiska töcken.
På en typisk 17-tummare från sent 90-tal börjar den frekvensavrullning på motsvarande någonstans 1024x768 till 1280x800. Många skärmar var sämre än så. De modellerna är ofta skrotade, kasserade och bortglömda sedan många år tillbaka. Fanns en del CRT som var betydligt bättre och dessa har överlevt till idag för att det var kvalitetsbyggen från början, säg en professionell monitor som i dagens pengabelopp kostade 50+ kkr.
Man enkelt testa detta med ett multiburst-testmönster för att se när frekvensavrullningen börjar. Det ska vara riktigt bra och välmående CRT:er för att lyckas nå 1920x1080 utan avrullning. Så man kan mycket väl driva en CRT med 1920x1080 eller något i stil med 2048x1536 från sin GPU och tro att man har oändlig upplösning. Många som har gjort det genom decennierna.
När man synar bilden är tydligt att så inte är fallet, bilden blir inte skarpare, den blir mest mjukare.
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/a6/Multiburst.jpg
Ifall ni undrar vad jag menar ska testbilden längst till höger i bild vara distinkta kolumner av varannan vit och varannan svart pixel när en skärm kan återge hela bildsignalen utan frekvensavrullning. Inga som helst problem på en korrekt använd modern display med fast pixelmatris så länge man kör 1:1. Och en stor utmaning för den typiska (och idag borglömda) genomsnitts-CRT:n när man börjar komma till dagens lägstanivåer om 1920x1080 pixlar.
