Teknisk fysik med master i matematik eller ren matematikutbildning?

Permalänk

Teknisk fysik med master i matematik eller ren matematikutbildning?

Tar studenten till sommaren och har tänkt att plugga vidare direkt så det är snart dags att söka utbildning men jag är fortfarande osäker på vad jag vill studera. Är intresserad av matematik och har väldigt lätt för det så jag tänker definitivt studera någonting som innehåller mycket matematik men jag är osäker på exakt vad jag vill studera. Har varit inriktad mot teknisk fysik på KTH och har varit ganska säker på att det är dit jag vill söka på grund utav flera anledningar. Dels så är utbildningen väldigt bra och säkert rolig men också för att det är ganska nära att pendla från där jag bor (Västerås) samt att min mamma har en lägenhet väldigt nära KTH som jag skulle kunna bo i med henne. Då skulle jag med största sannolikhet komma undan utan studielån vilket skulle vara otroligt skönt.

Dock har jag de senaste veckorna blivit allt mer tveksam. En anledning till det är att jag är osäker på om jag kommer tycka om eller vara intresserad av kurserna som inte är matematik och istället känner att jag hellre hade velat läst mer matematik. Om jag skulle läsa teknisk fysik så skulle jag välja matematik som min master och jag undrar då hur stor skillnad det är matematikmässigt jämfört med en renodlad matematikutbildning (kandidat + masterexamen)? Sedan hur ser arbetsmarknaden ut mellan det två utbildningarna? Antar att det är ganska stor överlappning då båda är väldigt matematiktunga men teknisk fysik ger väl lite mer valmöjligheter? Är inte ens säker på att jag kommer in på teknisk fysik men förhoppningsvis så kan jag det om jag nu bestämmer mig för att söka dit.

Om jag istället skulle välja att gå en ren matematikutbildning, vilket universitet ska man välja då? Pratade med vår studievägledare på skolan och hon sa att det är liten skillnad på kvalitén av utbildningen mellan universiteten och att det i princip inte spelar någon roll vilket universitet man valde sen på arbetsmarknaden, stämmer det? Har varit inriktad på Lunds Universitet för att de har utbytesprogram med University of California för jag tror det skulle vara väldigt roligt att få studera ett år där men utöver det så ser jag ingen anledning att välja just Lund över t. ex Stockholms Universitet som ligger betydligt närmre hem. Känns dumt att välja ett universitet bara på grund utav deras utbytesuniversitet, som kanske är väldigt svåra att komma till, men ändå så känns det väldigt lockande.

Har funderat väldigt mycket på det här och känner att jag blir bara mer oviss och har säkert missat flera aspekter som jag har funderat på, men alla kommentarer/tips/diskussioner/erfarenheter uppskattas!

Visa signatur

CPU: Ryzen 9 5900X MB: ASUS ROG Crosshair VIII Dark Hero GPU: GIGABYTE Radeon RX 6900 XT AORUS Ultimate Xtreme WaterForce WB RAM: 32GB 3200 MT/s CL 16 Trident Z RGB SSD: WD Black SN750 1 TB PSU: ASUS ROG Loki 1000W SFX-L Skärm: Alienware AW3423DW

Permalänk
Medlem

Stod själv inför samma val som dig för en sådär 20 år sedan när jag skulle börja plugga.
Jag valde en renodlad matematikutbildning och fortsatte efter examen vidare till forskarstudier och senare doktorsexamen. Som matematikintresserad tycker jag det var helt perfekt.

Dock är det ett säkrare kort att satsa på teknisk fysik när det gäller jobb. Du kommer ha mycket mer att välja på och vara mer eftertraktad med en examen i teknisk fysik än en renodlad matematikexamen.
Är du dock säker på att det är matematiker du vill bli och beredd att satsa ordentligt så kan matematikvägen vara lämplig. Du kan snabbare lära dig mer matematik och hittar du rätt jobb kan de ge både riktigt bra betalt och du får ägna dig åt just det du gillar.

Man läser givetvis mycket mer matematik i en renodlad matematikexamen än i teknisk fysik.
Dock skulle jag nog ändå säga att även om de andra ämnena inte är renodlad matte så använder man ändå mycket matte i dem. Man kan uppskatta och få större förståelse för matten när man ser hur den används i praktiken. Det var något jag kunde känna viss brist på när jag inte läste tillämpade ämnen.

Din studievägledare har rätt skulle jag säga, iallafall så länge du väljer något av de större universiteten.
Grundutbildningarna är hyfsat likvärdiga.
Senare på doktorandnivå kan de ha betydelse vilka forskare man har på institutionen och man måste se till vilka universitet som är starka på vilka områden.

På det hela taget skulle jag nog ändå rekommendera teknisk fysik, trots att jag inte själv gjorde det valet. Du får bättre arbetsmarknad direkt efter examen och du kan ändå utan problem välja att doktorera i matte därefter om du så skulle önska då.

Visa signatur

Namn : Jesper | Ålder : 48 | In-game namn : iller
Yrke : Kvantanalytiker, systemutvecklare.
Utbildning : PhD matematik. Självlärd med över 10 års erfarenhet av finansiell matematik och associerade ämnen.

Permalänk

@JesperT: Tack för ett så utförlig svar, känner mig säkrare nu. Att studera bara matematik låter väldigt kul men det är väl just jobbfronten som jag är osäker på, jag antar att de flesta jobb är inom finans eller liknande och jag vet inte riktigt om det är det jag vill jobba med. Så bredden som teknisk fysik ger är nog bra för mig, och blir också enklare med boende som sagt. Då gäller det bara att blir accepterad dit, får hoppas på HP eller deras matematik & fysikprov . Men om man skulle vilja doktorera i matematik efter att ha gått teknisk fysik, behöver man läsa till några kurser eller täcker masterutbildningen i matematik allt man behöver för det?

Slutligen så undrar jag om det är viktigt att man på förhand börjar läsa lite av det som kommer så att det inte blir supertufft i början och hur man i så fall går tillväga då. Valde matematik 5, matematik specialisering, fysik 3 samt programmering till 3:an på gymnasiet så det är väl så inriktat mot teknisk fysik som det gick att välja men det känns ändå som det blir ett stort hopp i svårighetsgrad när man kommer till universitet. Tycker gymnasiematematiken är väldigt enkel och skulle gärna läsa vidare på egen hand, även om det inte är nödvändigt för att hänga med till hösten, men vet som sagt inte vart jag ska börja. Har börjat lätt med Linjär algebra i specialiseringskursen med matriser och senare även en del om vektorer så det kanske är lämpligast att bygga på det? Vi har även lärt oss en hel del inom derivering och integrering, som inversa funktioner och derivatan av de, variabelsubstitution, partiell integrering och slutligen partialbråksuppdelning. Känner att jag har lätt för sådana saker så det skulle vara kul att även lära sig mer om det. Tack för all hjälp!

Visa signatur

CPU: Ryzen 9 5900X MB: ASUS ROG Crosshair VIII Dark Hero GPU: GIGABYTE Radeon RX 6900 XT AORUS Ultimate Xtreme WaterForce WB RAM: 32GB 3200 MT/s CL 16 Trident Z RGB SSD: WD Black SN750 1 TB PSU: ASUS ROG Loki 1000W SFX-L Skärm: Alienware AW3423DW

Permalänk
Medlem
Skrivet av Schackmannen:

@JesperT: Tack för ett så utförlig svar, känner mig säkrare nu. Att studera bara matematik låter väldigt kul men det är väl just jobbfronten som jag är osäker på, jag antar att de flesta jobb är inom finans eller liknande och jag vet inte riktigt om det är det jag vill jobba med. Så bredden som teknisk fysik ger är nog bra för mig, och blir också enklare med boende som sagt. Då gäller det bara att blir accepterad dit, får hoppas på HP eller deras matematik & fysikprov . Men om man skulle vilja doktorera i matematik efter att ha gått teknisk fysik, behöver man läsa till några kurser eller täcker masterutbildningen i matematik allt man behöver för det?

Slutligen så undrar jag om det är viktigt att man på förhand börjar läsa lite av det som kommer så att det inte blir supertufft i början och hur man i så fall går tillväga då. Valde matematik 5, matematik specialisering, fysik 3 samt programmering till 3:an på gymnasiet så det är väl så inriktat mot teknisk fysik som det gick att välja men det känns ändå som det blir ett stort hopp i svårighetsgrad när man kommer till universitet. Tycker gymnasiematematiken är väldigt enkel och skulle gärna läsa vidare på egen hand, även om det inte är nödvändigt för att hänga med till hösten, men vet som sagt inte vart jag ska börja. Har börjat lätt med Linjär algebra i specialiseringskursen med matriser och senare även en del om vektorer så det kanske är lämpligast att bygga på det? Vi har även lärt oss en hel del inom derivering och integrering, som inversa funktioner och derivatan av de, variabelsubstitution, partiell integrering och slutligen partialbråksuppdelning. Känner att jag har lätt för sådana saker så det skulle vara kul att även lära sig mer om det. Tack för all hjälp!

Studera innehållet i följande länk: http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/studieplan/?pl...
Detta är kurserna som erbjuds inom kandidatprogrammet i matematik vid Uppsala universitet. Nu är det visserligen kanske inte Uppsala du vill läsa vid, men jag tror att du kan bilda dig en god uppfattning om vad som krävs för högre studier inom matematik om du kikar på kursinnehållet. Att du dessutom har läst det mesta som erbjuds inom matematik på gymnasiet innebär troligtvis att du har en ganska god koll på matten du har gjort hittills; förstår du den så borde det medföra att du har en adekvat förmåga att lära dig. Detta är viktigt!

Hur olika personer upplever matematik på universitetsnivå varierar, detta oavsett begåvning. Har man ett brinnande intresse så brukar det bli enklare Fördelen nuförtiden är att otroligt mycket finns på nätet.

Visa signatur

MSI RTX 3080 Gaming X | R7 3800X | 16 GB RAM @ 3600 MHz | Seasonic Prime Ultra 850W | Corsair MP510 960GB + Crucial MX 300 525GB

Permalänk
Medlem

Tror ärligt talat att du kommer att klara det relativt lätt.
Var precis likadan som dig innan jag började och oroade mig om jag skulle klara av det eller inte.
Efter första tentan märkte jag att jag verkade ha bäst koll av alla och att rätt många hade stora luckor i sin kunskap.

Det viktigaste är att du tar det på allvar och studerar ordentligt och tålmodigt. De som det går dåligt för är oftast de som inte inser att de behöver lägga ner tid på pluggandet och tror att det löser sig ändå.
Svårighetsgraden är inte nödvändigtvis något att bekymra sig över. Svårt blir det bara om man inte har tillräckliga kunskaper för någonting. Det man bör tänka på däremot är att det är betydligt mer kunskap att ta till sig än i gymnasiet, men går man tålmodigt tillväga bör det inte vara några problem.
Fastnar du någonstans finns det alltid folk att fråga.

Köp gärna någon grundläggande bok i linjär algebra och börja läsa om du vill förbereda dig. Även grundläggande böcker i en och flervariabelanalys har du nytta av att kolla i. Det är dock inte på något sätt nödvändigt att läsa på i förväg, men om du känner dig tryggare med det och har intresse för det så kan det ju vara trevligt.

En viktig skillnad mot gymnasiet, speciellt på något högre nivå är att det är förståelsen och bevis som är det viktiga, inte att memorera en massa former och stoppa in värden.

Visa signatur

Namn : Jesper | Ålder : 48 | In-game namn : iller
Yrke : Kvantanalytiker, systemutvecklare.
Utbildning : PhD matematik. Självlärd med över 10 års erfarenhet av finansiell matematik och associerade ämnen.

Permalänk
Hedersmedlem

Om du tror att du kan vara intresserad av sådana arbeten som kan bli aktuella efter att man läst teknisk fysik, tror jag också att det är ett bättre val av de skäl som tidigare nämnts i tråden.

Själv började jag läsa matematik vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund efter gymnasiet. Att läsa på LTH (eller motsvarande i någon annan stad) bedömde jag inte skulle passa mig. Jag trivdes utmärkt under den första terminen och i stort sett även under den andra. Efter hand började jag dock tycka att det inte riktigt kändes roligt längre. Huvudsakligen berodde det säkert på mig själv, men jag tror också att det spelade in att det tyvärr var ont om ambitiösa studenter som läste tillsammans med mig. Resultatet blev att jag efter den tredje terminen, som jag inte slutförde helt och hållet, bytte till juristprogrammet. Efter att ha tagit examen därifrån för snart tre år sedan, är jag numera kammarrättsfiskal.

Hur det gick för mig har förstås ingen större betydelse för din del, men om inte annat illustrerar det väl att det är lätt att ändra sig om man märker att man valt fel.

Permalänk

Tackar för all input, får försöka hitta någon bok på linjär algebra och envariabelanalys så har jag någonting att göra fram till hösten. En fråga bara angående kursliteratur, behöver man skaffa en specifik bok eller får man själv välja vilken bok man ska skaffa? Eller finns det någonstans man kan se vilka böcker det är som gäller? Hittade nämligen http://www.kthbok.com/ där man kan köpa begagnad kursliteratur och det vore smidigt om jag kunde skaffa en bok som jag kan använda till hösten.

Visa signatur

CPU: Ryzen 9 5900X MB: ASUS ROG Crosshair VIII Dark Hero GPU: GIGABYTE Radeon RX 6900 XT AORUS Ultimate Xtreme WaterForce WB RAM: 32GB 3200 MT/s CL 16 Trident Z RGB SSD: WD Black SN750 1 TB PSU: ASUS ROG Loki 1000W SFX-L Skärm: Alienware AW3423DW

Permalänk
Medlem

På LTH (till exempel) finns ju en utbildning som teknisk matematik. http://www.lth.se/utbildning/teknisk_matematik
Den lär ge bra med jobbmöjligheter och är även mycket matematik.

Tänk på att man under utbildningen, även på högskolan, ofta ändrar sig med vad man FAKTISKT vill göra efter examen.
T.ex. det jag var helt säker på att jag ville jobba med (IC Design), och anledningen till att jag började plugga elektroteknik, förmodligen inte längre är det jag kommer vilja sitta och göra resten av mitt liv. Det kan vara bra att ha bredd även i högskole-utbildningen och testa på flera olika saker. Frågar jag mina kompisar verkar deras historia och ambitioner vara ungefär likadana. De tre som tar examen till sommaren vet fortfarande inte exakt vad de vill göra.

Visa signatur

i5 750 @ 3.9 GHz | NH-D14 | P7P55D |GTX 960 | Vulcan 8GB | Seagate 600 480 GB | Newton 650w | P280 | Dell U2515H

Permalänk
Inaktiv
Skrivet av Schackmannen:

Tackar för all input, får försöka hitta någon bok på linjär algebra och envariabelanalys så har jag någonting att göra fram till hösten. En fråga bara angående kursliteratur, behöver man skaffa en specifik bok eller får man själv välja vilken bok man ska skaffa? Eller finns det någonstans man kan se vilka böcker det är som gäller? Hittade nämligen http://www.kthbok.com/ där man kan köpa begagnad kursliteratur och det vore smidigt om jag kunde skaffa en bok som jag kan använda till hösten.

Jag läser sista året på teknisk fysik vid KTH. För att läsa ren matematik krävs det att du läser kurserna som är förkunskapskrav för masterprogrammet i matematik. Dessa kurser är Diskret Matematik, Analysens Grunder och Grupper och Ringar (kallas också för Abstrakt Algebra). Ingen av dessa är obligatorisk utan de som är intresserade av detta masterprogram väljer dessa kurser och läser dem parallellt med utbildningen.

Dessa rena mattekurser är svårare än det mesta på teknisk fysik och de flesta som kämpar sig igenom utbildningen ger upp hoppet ganska tidigt om att bli matematiker utan väljer hellre andra masterprogram som tillämpad matematik, maskininlärning, teknisk fysik, teknisk mekanik, med flera.

Själv gick jag matematikervarianten av diskret matematik (data läser en egen) och det var det jobbigaste jag gjort under min utbildning.

Edit: Skulle väl uppskatta att runt tio studenter i varje årskull väljer matematik som vidare studier. De har oftast redan bestämt sig under första året och jobbar mot sitt mål så fort de börjat på KTH.

Permalänk
Skrivet av anon99339:

Jag läser sista året på teknisk fysik vid KTH. För att läsa ren matematik krävs det att du läser kurserna som är förkunskapskrav för masterprogrammet i matematik. Dessa kurser är Diskret Matematik, Analysens Grunder och Grupper och Ringar (kallas också för Abstrakt Algebra). Ingen av dessa är obligatorisk utan de som är intresserade av detta masterprogram väljer dessa kurser och läser dem parallellt med utbildningen.

Dessa rena mattekurser är svårare än det mesta på teknisk fysik och de flesta som kämpar sig igenom utbildningen ger upp hoppet ganska tidigt om att bli matematiker utan väljer hellre andra masterprogram som tillämpad matematik, maskininlärning, teknisk fysik, teknisk mekanik, med flera.

Själv gick jag matematikervarianten av diskret matematik (data läser en egen) och det var det jobbigaste jag gjort under min utbildning.

Edit: Skulle väl uppskatta att runt tio studenter i varje årskull väljer matematik som vidare studier. De har oftast redan bestämt sig under första året och jobbar mot sitt mål så fort de börjat på KTH.

Visste inte att man behövde läsa till extra kurser för att välja matematik som sin master, det är väldigt bra att veta! Känns som att det kanske är bättre att ta en kandidatexamen i matematik istället så man är bättre förberedd för en master i matematik. Men när läser man dessa kurser i sådanna fall? Och hur mycket matematik är det under de första 3 åren på teknisk fysik? Tänker främst på år 2 och 3. Tack för svar

Visa signatur

CPU: Ryzen 9 5900X MB: ASUS ROG Crosshair VIII Dark Hero GPU: GIGABYTE Radeon RX 6900 XT AORUS Ultimate Xtreme WaterForce WB RAM: 32GB 3200 MT/s CL 16 Trident Z RGB SSD: WD Black SN750 1 TB PSU: ASUS ROG Loki 1000W SFX-L Skärm: Alienware AW3423DW

Permalänk
Medlem

Jag kan även rekommendera att titta på Civilingenjör och Lärare på KTH. Det är den Civilingenjörs-utbildningen på KTH som innehåller mest matematik. Om du väljer till rätt bland de valfria kurserna är du även välkommen att doktorera inom matematik.

Permalänk
Inaktiv
Skrivet av Schackmannen:

Visste inte att man behövde läsa till extra kurser för att välja matematik som sin master, det är väldigt bra att veta! Känns som att det kanske är bättre att ta en kandidatexamen i matematik istället så man är bättre förberedd för en master i matematik. Men när läser man dessa kurser i sådanna fall? Och hur mycket matematik är det under de första 3 åren på teknisk fysik? Tänker främst på år 2 och 3. Tack för svar

Under andra året är det komplex analys, differentialekvationer, fourieranalys och dess tillämpningar, framför allt. I trean är det knappt någon matte överhuvudtaget. Däremot har du möjlighet till att välja valbara kurser.

Dessa mattekurser brukar folk läsa till (så att studietakten blir över 100%) under främst tvåan och trean. Nästan alla kurser, utom möjligtvis algebran i ettan, handlar främst om problemlösning och mycket mindre om att förstå bevis, härledningar och definitioner så att man greppar teorin. Därför brukar folk på teknisk fysik ha det riktigt svårt när de läser en kurs i exempelvis abstrakt algebra. man övar helt enkelt på fel saker. Du blir en ingenjör, rent tankemässigt.

De som väljer att lägga tid på teorin redan från början lyckas så klart med att bygga upp sin matematiska mognad tillräckligt för att kunna ta sig an de teoretiska kurserna, men då är det för att de är fast beslutna tidigt under utbildningen.

Jag valde en master i datalogi, vilket var en helomvändning från att ha vela bli nanotekniker tidigare. Då var diskret matematik obligatorisk och jag bestämde mig för att välja varianten riktad mot teknisk fysik istället för datatekniker. Jag måste säga att det var helt andra färdigheter som behövdes och det var en enorm utmaning att börja tänka abstrakt istället för det gamla vanliga "stoppa i formel" eller "integrera fram" svaret.

I slutändan ligger allt i dina egna händer, men det krävs ett eget driv och motivation för att lyckas med att bli matematiker genom att läsa teknisk fysik. Du har säkert det som krävs, men då ska du vara besluten och inte slösa tid genom att vela om "det verkligen är rätt val" och liknande. Eller skrämmas av andra studenter om att kurser är svåra eller liknande. Finns intresset och viljan så kommer det tveklöst att gå bra. Jag pratade senast för två veckor sedan med två som gått den banan, men de jobbade hårt från början och tog kurserna, trots att det ibland krävdes massor med studier.