StressClockers diskuterar livsstress

Halloj på er!

Det här handlar nu inte om stresstestande, utan bara en sak jag vill ta upp i hopp om att någon som kanske är på väg åt samma håll drar i bromsen tidigt. Om du inte känner för att läsa väggen av text kan du skippa ned till frågeställningar.

Bakgrundsinfo

Jag har under två år på min nuvarande arbetsplats tagit mig för av diverse arbetsuppgifter. Min primära anställning var i en extern och intern administrativ roll på ett företag som primärt jobbar inom industrisektorn. Jag fungerar väl socialt och gör gärna ett bra jobb, vilket kan ha medfört att diverse enhetschefer och anställda kommer med förfrågningar. Allt från att delta i olika projekt till specifik problemlösning för ovanliga uppgifter. Kul att känna sig uppskattad, och varierande arbetsuppgifter som håller intresset uppe.

Företaget har naturliga och förutsägbara cykler av högre och lägre aktivitet. När det är semestertider i Sverige så är det väldigt lugnt, samtidigt som vår och höst är mer intensiva. Det fungerar väldigt bra fram till hösten 2021, då kollegor i arbetsgruppen pensionerar sig, slutar, byter tjänst. Samtidigt kommer allt fler kollegor utanför arbetsgruppen och ber om hjälp med deras problem, deras "surdegar". Arbetsbelastningen accelererar.

(Du vet nog ungefär vart det här är på väg.)

För att hinna med och se till att företaget inte halkar efter bestämmer jag mig för att jobba över på helgtid. Vad jag inte vet är att hela november och första halvan av december kommer inte se en enda ledig dag. Jag fortsätter vara arbetsam på något sätt under 6 oavbrutna veckor och helger.

December rullar vidare och arbetsbördan minskar inte. Nya kollegor ska rekryteras, rutiner ska sättas, processer kommer ses över. Jag fortsätter med helgjobb för att stötta min arbetsgrupp, som alla drar ett tungt lass i mina ögon. Chefen jobbar på att täcka upp personalbortfall och arbetsuppgifter, men vid det här laget är jag den ende som har specifik kompetens och erfarenhet inom mina områden. Det har helt enkelt funkat så smidigt att varken jag eller någon annan funderat på att slussa in en eller flera kollegor som kan täcka upp ifall jag är frånvarande; täcka upp ifall jag inte hinner med.

Snabbspola fram till januari och jag har nu bytt tjänst med ny chef som följd. Men eftersom min gamla arbetsgrupp fortfarande går på knäna har man bett att jag sitter kvar över februari och hjälper till att skola in tre nyanställda kollegor. Det slutar med att jag hjälper och instruerar dem under stora delar av arbetsdagarna, för ingen annan är tillgänglig eller vill komma in till kontoret.

Vid det här laget har jag alltså två heltidstjänster som löper parallellt, ovanpå inskolningen. Arbetsbördan har blivit ännu större. Det är den perfekta stormen av brun kaka, på brun kaka, på brun kaka. Surdegarnas surdeg har blommat som fan, Gösta. Men nog behöver den jäsa till sig lite mer?

Under andra halvan av februari märker jag hur saker inte längre fungerar som de ska. Nattsömnen är ryckig, morgnarna känns tröga och väldigt sega. Magen är konstant upprörd och ömsom gasig, ömsom rapig; det har blivit långt fler toabesök. Jag känner mig inte sjuk, men som att en sjukdom precis är på väg att bryta ut. Väl vid jobbet är det som om någon dragit proppen ur min arbetsmotivation. Utanför jobbet är all motivation dränerad. Träning, matlagning, umgänge. Jag vill inget.

Det främsta tecknet att något inte stämmer för egen del är att jag helt plötsligt blir osäker på vad vissa kollegor heter. Som att jag inte kan bestämma mig.

Jag står alltså med nästippen mot väggen precis innan jag går in i den.

Så med det sagt har jag nu bestämt mig för att vända denna negativa trend.

• Min första åtgärd blev att meddela alla berörda chefer. Foten sätts ned och jag kräver att mina gamla arbetsuppgifter ska fasas ut. Navelsträngen till gamla arbetsgruppen ska klippas fullständigt 1:a mars. Det tar slut där.

  Alla håller med. Alla är överens.

• Andra åtgärden är att ta en halvtimma ur dagen och dra nytta av kontorets vilorum. Fullständigt mörker. Fullständig tystnad. Antingen sömn eller mindfulness och lugnande av stressade tankegångar.

• Tredje åtgärden är att tillfälligt bara fokusera på den energi som finns. Alla aktiviteter, fysiska som psykiska, ska avslutas innan jag känner hur det blir dränerande på ena eller andra sättet.

• Med det jobb jag har kommer även förmånen att jobba hemifrån, så det är också något jag kommer använda under kommande veckan. Inga kollegor som drar i en. Ingen kontorspersonal som kommer till en, "För du är ju så bra på det här." Bara fokus på ens nya arbetsuppgifter och med ett initialt lugnare arbetstempo.

Frågeställningar till forumet

• Har du, eller har du haft, kraftiga stressrelaterade symptom likt ovan?

• Hur tog du dig ur det?

• Vad har funkat bra och mindre bra för dig för att kontrollera stress?

Dela gärna med av tankar, frågor, och instick. Jag är precis i början av att vända denna trend och går fortfarande i uppförsbacke som börjar plana ut sig.