Första powerbanken med saltbatteri här

För svensk konsument troligen mest känt som grundvarianten av Klorin som är en lösning av natriumhypoklorit i vatten.

Det beror på vilket material de har använt i katoden.
En del är lika illa som Litium Kobolt (NMC) och betydligt värre än Litium Järnfosfat (LFP).
Jämför man med LFP så verkar antalet laddcykler vara liknande, så det är dessa som de i första hand konkurrerar mot.
Senaste LFP och NMC from CAT är rätt nära varandra, 205 mot 225 Wh/Kg.
LFP har tagit över i Kina och pressat priserna på elbilar så nu är en elbil billigare än motsvarande fossil där.

▲

https://transition.vc/library/unpacking-battery-safety-sodium...

Gott, mina senaste powerbanks har blivit mjuka kuddar efter ett par år kanske dessa har lite längre hållbarhet?

har för mig att natrium är relativt lika lithium när det kommer till brandfara.

vill minnas att rent natrum kan självantända vid kontakt med fukt/vatten

Ja, jag är inte jätteinsatt men dessa batterier klarar ju cirka 10-15 grader mer på både kyla och värme, men sen hur det fungerar i praktiken vet jag inte.

Är dom såpass bra redan nu så kan de bara bli bättre. Litium tekniken har mognat i över 50 år. Ger vi denna teknik lite tid blir det nog väldigt bra.

Skribenten är väl smått ökänd för att snabbt publicera artiklar, ofta med mer eller mindre grova fel och inte vara aktiv på forumet över huvud taget. Förhoppningsvis publiceras rättningen, men jag skulle inte sitta uppe och vänta på det 😔

Edit: Kollade lite nu, och ser ändå ut att ha blivit bättring på den fronten. Hoppas att även detta rättas

Natrium can definitivt självantända vid kontakt med vatten. Det är mer reaktivt än Litium - reaktiviteten går upp när man går ner längs den vänstra kolumnen i periodiska systemet, så att Kalium är ännu mer reaktivt än Natrium osv. Problemet med Litium i batterier är att det kan växa ut en sorts nålar av metalliskt litium som sticker hål på inneslutningen, och det verkar inte Natrium göra.

Tveksamt. Batteridrivna färjor är idag ett problem eftersom energitätheten i batterier är så mycket lägre än i dieselolja, och det är svårt att få ekvationen att gå ihop ändå. Ett problem är att det idag är lag på att ett fartyg som tar emot en nödsignal måste bistå, och en färja som bara har batteri för att precis klara sin rutt skulle således kunna bli olaglig ganska snabbt. Det finns elektriska färjor - det går två i älven i Göteborg - men då är det hybridlösningar som bara går på el delar av tiden. Tvärs över Göta Älv är inget långt avstånd, och färjor med lite längre färdväg lär få gå på något annat - exempelvis H2, metanol, ammoniak etc.

Det som är mer intressant här är säkerhetsaspekten. Att ha laddstationer för batterier för att klara säg en Gotlandsfärja är idag en explosionsrisk som är så stor att de inte kan byggas där passagerarhamnar ligger idag. Här hade kanske natriumbatterierna kunnat vara en lösning. Om de är säkra att hantera skulle man kunna ladda dem och kanske ta sig till Gotland på en laddning. Kanske. Om det bara är passagerare och inte onödigheter som mat eller så, och om det finns nog med el på Gotland för att ladda dem för hemfärden också (det gör det inte idag). Skall inte säga att jag riktigt tror på idén ändå, men det här löser faktiskt det största problemet för en sådan lösning.

Källa: jag jobbar med detta.

Jag menade självklart i valet mellan två olika batterikemier för färjor som ska vara batteridrivna. Inte mellan en med förbränningsmotor och en utan. Och jag tror inte nån på allvar menar att man ska köra Gotlandsfärjor eller liknande på batterier. Det handlar om små färjor på korta, fasta rutter tvärs över älvar eller smala sund.

Just färjor över älven är ett perfekt exempel på vad jag menar. Det har liten betydelse om färjan är en aning större och en aning tyngre. Om de är hybrider låter det som om de är felaktigt kravställda, men det har säkert varit en kostnadsfråga.

Visst säger lagen att man måste bistå i nöd, men den säger också att det bara gäller om det är möjligt och man kan göra det utan att själv utsätta sig för stor fara.

Sjölagen kap 6, p 6, andra stycket:

Det betyder inte att alla fartyg måste konstrueras för att fungera som livräddningsfartyg.

[/quote]

De är ombyggda med nya drivlinor så de gick inte att göra större, men det hade nog inte gått att göra dem större ändå. Kajplatserna är så stora som de är.

Dessutom varierar det kraftigt hur mycket de drar beroende på väder och vind. En dieselgenerator hade nog behövts ombord i vilket fall.

Detta är det uttalade skälet att man inte siktar på att göra det till Södra Skärgården i dagsläget.

(Å andra sidan finns det en del man kan göra för att minska koldioxidutsläppen på just de färjorna innan man kommer till batterier. Kanske inte köra dem på tomgång när man ligger i Saltholmen i 30 minuter för att ha el, utan koppla på så att man får det från land, kanske? Styrsöbolaget har en del att jobba på där.)

Kajplatsen är en fråga om bredd vid lastning. Längden är inte direkt begränsad, inte inom rimliga gränser i alla fall. Inte lite större djupgående heller. Begränsning i bara en dimension är inte en särskilt besvärande begränsning.

En dimensioneringsfråga. Men visst, en nödgenerator för riktigt ovanliga situationer, absolut.

Helt befängt! Färjor är inga livräddningsfartyg och ska självklart inte begränsas i sin utformning av ett sånt idiotiskt krav.

Det var ju detta Northvolt satsade på, och det gick ju bra för dem så varför inte utöka till fler saker. 😅

Tyvärr är ordet salt fortfarande i rubriken och i slutet av texten.
If you don't know shit, don't write shit.

aa nää.. jag är ganska säker på att "skicka rättelse"-knappen voidas direkt till >/dev/null

Fast istället är verkningsgraden skräp på förbränning, man eldar för kråkorna året runt med sådan. Man byter ut hög energidensitet emot hög verkningsgrad.

Det är även mer praktiskt med el förutsatt att du kan ladda hemma. Varje dag börjar man med max/önskad räckvidd, istället för att ha långsamt krympande räckvidd varje dag tills man ska ta omvägar för att tanka på någon mack.

Att byta till en annan batterikemi ger varken högre verkningsgrad eller en ny ladda-hemma-fördel emot traditionellt litium-jon.

Du måste fortfarande mångdubbla energidensiteten i batterierna för att komma upp i samma nivå som typiska flytande bränslen, även justerat för verkningsgrad.

Det finns många anledningar till att bilar som inte behöver ha extrem energidensitet per vikt använder blybatterier. De har skyhög urladdningsström, är säkra så länge höljet inte spricker (till exempel genom frysning, ett problem även här i Sverige om man inte håller det laddat) eller övertrycksventilen inte öppnar (ska bara öppna i nödfall vid våldsam överladdning då batteriet fylls med vätgas), samt är väldigt billiga per kapacitet.

Blybatterier mår också bra av att skakas om med tiden för att bryta av kristaller som växer ut från plattorna och sabbar ytskiktet, vilket gör att de håller sin kapacitet bättre än stationära blybatterier. De helt enkelt bara mår bra av att sitta och vibrera i en bil till skillnad från nästan allt annat. Litiumbaserade batterier tar istället skada när höljet sitter och nöter mot något (om det går hål får du oftast bilbrand med de flesta litiumbaserade batterikemierna) så det är därför de cylindriska cellerna görs väldigt stryktåliga.

Däremot gillar blybatterier verkligen inte djupurladdning, där ytskiktet degraderar snabbt och ger permanenta skador. Dessutom ökar fryspunkten av elektrolyten när det laddas ur (ca -60 fulladdat och runt nollan när det är djupurladdat). Därför ska man alltid lösa generatorproblem snabbt i bilar med blybatterier. Det gäller även många litiumbaserade batterityper också men de klarar mycket djupare urladdning än blybatterier. Ett litiumbatteri som når farligt låg spänning har nästan ingen energi kvar att ge medan ett blybatteri ofta kan ge minst lika mycket till med laddningen den har (på bekostnad av plattornas ytskikt och elektrolyten).

TL;DR: Bilar med förbränningsmotorer råkar vara en riktigt bra miljö för blybatterier och parametrarna som spelar roll för bilen är fantastiska för priset.

Ja, men det är inte nödvändigt för vägtransporter. Och det skulle ju vara ganska läskiga batterier med så mycket energi packad i sig. Men, en riktig dröm för långdistansflyg och fartyg så klart!

Absolut. Du får värmen "gratis" på vintern, men jag tror inte du dumpar all värme ifrån motorn in i kupèn. Låter som det skulle bli rätt olidligt varmt annars!