Att grena upp 3-fas 16A till 3st 16A utag

Hehe, Det går inte att snedbelasta trefas, faserna ligger 120 grader ur fas med varandra, Det är bara en fas som belastar nollan åt gången..

Självklart kan du snedbelasta en trefasmatning!

Enda gången du inte kan göra det är med exempelvis en elmotor, som har tre lika stora lindningar = tar lika mycket ström per fas.

Snedbelastning är ett av de absolut vanligaste orsakerna till att folk har problem med att huvudsäkringar löser ut.

Hur kan en sk. snedbelastning orsaka att huvudsäkringarna löser ut?

På ett av de två sätt en säkring kan lösa ut - överlast.

Enkel matematik:

Total last på L1: 2 kW = ca 8,7 A
Total last på L2: 5 kW = ca 21,8 A
Total last på L3: 2 kW = ca 8,7 A

Ett fint praktexempel på en snedbelastning.
Gruppsäkringarna kan hålla hur fint som helst, men den totala fasströmmen ger en överbelastning på L2 i exemplet, förutsatt 16A huvudsäkring, vilket är normalt i en villa utan elvärme.

Men det är inte snedbelastning du skriver om, Det är ju helt vanlig "överlast av fas" .

"Snedbelastning" av trefas är ett vanligt missförstånd att Nollan kan bli överlastad och brinna av om man lastar en eller två faser för mycket, Det har inget med det du skriver om att göra..

Om du har en trefas-matning L1, L2, L3 och N och har olika belastning på respektive fas, så har du en snedbelastning.
Denna snedbelastning kommer att förfölja dig ända ut till huvudsäkringarna och orsaka överbelastning och värmeutveckling och till slut lösa ut säkringen.

Naturligtvis kan du överbelasta nollan, men det är mycket sällsynt (aldrig sett det efter tio år i elbranschen).

Elsäk-FS
1996:2

Arbete under överinseende av elinstallatör

3 § Följande arbeten skall utföras av elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör.

Utförande, ändring eller reparation av fast installerad anläggning.

Fast anslutning av eller losskoppling av fast ansluten maskin, apparat, bruksföremål eller annan anordning såsom industrimaskin, lyft- och transportanordning.

Utförande, ändring eller reparation av tillfällig anläggning där arbetet kräver verktyg.

Utförande, ändring eller reparation av anläggning på fordon och dess påbyggnad när anläggningen utförs för att anslutas till yttre nät med systemspänning överstigande 50 V och arbetet utförs av annan än tillverkaren eller leverantören av fordonet eller dess påbyggnad. Detta gäller inte den elektriska anläggning som fordras för fordonets drift.

Råd Exempel på arbeten som får utföras av elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör:

- framdragning av luftledning inklusive uppsättning och montage av delar som hör till luftledningen,
- förläggning, skarvning och avgrening av ledning för fast förläggning,
- förläggning av installationsrör för ledningar,
- uppsättning av dosa eller annat kopplingsutrymme,
- anordnande av jordtag,
- uppsättning av kopplingsutrustning,
- uppsättning av kanalskensystem och av kontaktskensystem avsett för fast anslutning,
- uppsättning av elkopplare och anslutningsdon,
- uppsättning av utrustning för energimätning,
- uppsättning av fast ansluten ljusarmatur med undantag av vad som anges i 4 § punkt 7,
- uppsättning av fast anslutet bruksföremål såsom värmeapparat och kylapparat samt därmed jämförlig apparat,
- anslutning av ledningar och utrustning för upptining av vatten- och avloppsrör.

Med fast installerad anläggning enligt punkt 1. avses en anläggning där de ingående anläggningsdelarna är fast monterade eller genom sin utformning eller uppställning inte kan flyttas under sin användning.

Med fast anslutning enligt punkt 2. avses anslutning till matande nät utan anslutningsdon.

Med anslutningsdon avses här olika slag av stickproppar, uttag, intag och skarvdon samt don med stift och kontakthylsor, kontaktfjädrar och liknande i kanalskenfördelning och kontaktskensystem där anslutningen sker utan hjälp av verktyg. För innebörden av begreppet tillfällig anläggning hänvisas till starkströmsföreskrifterna.

Arbete som får utföras av annan än elinstallatör

4 § Nedan angivna arbeten får utföras av annan än elinstallatör. Den som utför eller ansvarar för åtgärderna skall ha erforderlig kännedom om gällande krav för respektive åtgärd. Den ansvarige skall lämna erforderlig instruktion och information om de risker som kan föreligga från elektrisk säkerhetssynpunkt och om hur arbetet skall kontrolleras innan den berörda anläggningen eller anordningen tas i bruk.

Tillverkning av kabel och sladdställ.

Tillverkning av till luftledning hörande delar.

Tillverkning, ändring eller reparation av maskin, apparat, bruksföremål eller annan anordning såsom industrimaskin, maskinsystem, lyft- och transportsystem.

Utbyte, ändring eller reparation av delar som ingår i sladdställ vilket inte är fast anslutet i matningspunkten.

Utbyte av elkopplare och anslutningsdon för högst 16A, 400 V vilka ingår i fast installerad anläggning, dock ej inom explosionsfarliga rum.

Utbyte av ljuskälla, t.ex. glödlampa och lysrör, proppsäkring, knivsäkring och liknande förbrukningsmateriel.

Fast anslutning och utbyte av ljusarmatur i torra icke brandfarliga utrymmen i bostäder.

Förläggning av sladdställ.

Utförande, ändring eller reparation av anläggning som ingår i skyddsklenspänningskrets med nominell spänning högst 50 V, effekt högst 200VA och ström begränsad av säkring högst 10 A eller annat överströmsskydd med motsvarande skyddsverkan, dock ej inom explosionsfarliga rum.

Tillfällig anslutning eller losskoppling av maskin, apparat, bruksföremål eller annan anordning i laboratorium, provrum eller på liknande plats för utbildning, försöksverksamhet, provning eller kontroll.

Råd För arbete som berör tillfällig anläggning gäller föreskriften i 3§ .
Med bostäder i punkt 7 avses inte allmänna utrymmen i flerbostadshus.

Elinstallatörs tillsyn

5 § Elinstallatör skall se till att den som utför elinstallationsarbete under hans överinseende har de kunskaper och färdigheter som fordras för arbetet samt att den del av den elektriska starkströmsanläggningen eller anordningen som arbetet omfattar har kontrollerats i betryggande omfattning innan den tas i bruk.

Råd Elinstallatören förutsätts se till att elinstallationsarbetet uppfyller de föreskrifter och villkor som meddelats med stöd av ellagen (1902:71 s. 1) 1 § förklaringen.

Elinstallatören kan till yrkesman delegera uppgifter som ingår i tillsynen. Detta förutsätter att elinstallatören lämnar erforderlig instruktion om innebörden av de uppgifter han avser att delegera. Delegering av uppgifter medför ingen förändring av föreskrivet tillsynsansvar för elinstallatören.

frohike var för snabb, men här kanske ni hittar något mer:

http://www.elsak.se/lagrum/kronregister/mitten.htm

I ett perfekt belastat system går det ingen ström alls genom nollan från din central.
I ett perfekt belastat system går strömmen från en fas, genom lasten, via nollan, genom en eller två andra laster och ut genom en eller två andra faser.
I ett inte så perfekt belastat system går det en ström genom nollan. Och nej, nollan ska inte kunna bli överbelastad om allt är som det ska.

Vad yrar du om ampz?
All 230v spänning i ett elsystem går från en fas via lasten till nollan tillbaka till kraftstationen, aldrig till någon annan fas. Faserna är helt oberoende av varandra vad det gäller 230volts systemet

Men med 400 systemet ligger belastningen mellan två faser utan att nollan är inblandad.

Eller menar du att tar man ur propparna för två faser så skulle lasten på den den tredje fasen slockna vid ett 230 voltssystem?

Då måste jag fråga dig hur det funkar med min stuga uppe i Jämtland, Jag har bara en fas dit, Fas, Nolla och Jord=230 volt, i vilken annan fas skulle strömmen gå tillbaka i?

Nja, Det är ju liksom så att kraftbolagen skickar ut strömmen via tre faser och får tillbaka den via marken som är både jord och nolla.

Har du bara en fas så går givetvis strömmen tillbaka via nollan, men de flesta i sverige har tre faser.

Säg att du har en trefasanslutning. Koppla in en 60Watt glödlampa på varje fas. Då kommer det inte att gå någon ström alls genom nollan i din anslutning.

EDIT

Titta på en trefaskabel. Om all ström som kommer från de tre faserna skulle gå tillbaka via nollan så skulle nollan behöva vara tre ggr så kraftig. Det är den inte. Den är precis lika kraftig. Det är på grund av att nollan bara tar hand om "skillnadsströmmen" mellan de tre faserna, och den strömmen kan inte bli högre än strömmen genom en fas.

Ampz har rätt. Titta på dina fina bilder, om alla faser belastas lika mycket kommer det att gå noll ström genom nollan.

I teorin går det ju att överbelasta nollan, eller? Fast då måste man ju typ ansträna sig för att göra det..

Varför då? Modern nätverksstandard (minns inte om det var Ethernet eller Xbase-tx) använder sin egen jord så det inte ska uppstå några konstigheter med olika potential eller urladdningar.

Hur då? Om du belastar bara en fas max så går det bara 16 A genom nollan, och belastar du två fullt går det fortfarande max 2*(sin 30)*16 A = 16 A genom nollan.

För att förklara varför en snedbelastning kan ge högre resp. lägre spänning på de tre faserna..

Säg att bara en av faserna är belastad, och att den är belastad hårt. De andra två faserna har ingen eller låg belastning.

Alla ledningar har en viss resistans. Blir strömmen för hög så kommer man att märka av resistansen i form av ett spänningsfall över ledaren.
I fallet med den hårt belastade fasen så kommer fasen's spänning att sjunka något vid vinkel 0-180. Samtidigt kommer givetvis spänningen på nollan att stiga något vid samma vinklar. Spänningen över lasten på fasen blir allt som allt lägre.
Men nollan delas ju mellan de tre faserna, så de två andra, obelastade faserna, kommer även de att få spänningsvariationer på grund av att nollans spänning varierar med den belastade fasen. Dessa variationer kommer att resultera i högre spänning mellan de två obelastade faserna och nollan.

Som jag sa tidigare är det här inget man behöver tänka så mycket på i mindre elsystem. Där är man mest bara intresserad av att inte spränga huvudsäkringarna. Men i stora system så är det något man kan behöva tänka på.

Därför att det blir livsfarligt med en massa plåtchassin kopplade till sig med en massa kabel om något skulle gå fel.
Dessutom behöver det inte alls bli något fel för att potentialen mellan två datorchassin ska nå spänningar som man får en rejäl kyss av.

För det tredje så är det lag på jordning av datorer i nätverk.

Kablar dimensionerar man efter RMS strömmen, dvs den "genomsnittliga" strömmen.
Och nej, nollan belastas inte av en fas åt gången, det går ström till/från alla tre faserna på samma gång, men strömmen går i olika riktning, så majoriteten av strömmen går från fas till fas. Är systemet perfekt balanserat så går all ström från fas till fas.

De tre kurvorna representerar strömmen som går FRÅN de tre faserna till nollan.
Vid tidpunkt "grön" ser vi att det går en ström på 1A från fas 1 till nollan. Men vi ser också att det går en ström på -0,5A från fas 2 och 3 till nollan. Och som alla vet så innebär negativ ström att strömmen går i andra riktningen, dvs det går 0,5A FRÅN nollan till fas 2 och 3.

1-0,5-0,5 = 0A resulterande ström i nollan.

Precis samma sak gäller vid vilken annan tidpunkt som helst i diagrammet.

Såhär menar jag att det går att överbelasta, är inte säker på att jag har rätt. Tog bara med två faser. Tänk att den tredje inte belastas. Ingen kommer nog fatta, men jag kan försöka förklara när jag är piggare Godnatt..
http://medlem.spray.se/diemon/fas.GIF

Hmm, du menar att man belastar varje fas endast under den positiva halvperioden?
Intressant tanke.. Jo, det skulle definitivt leda till att nollan blir lite överbelastad, men aldrig med mer än 50%, alltså inte någon jättestor överbelastning.
Men jo, visst, med hjälp av en specialdesignad konst-last skulle man kunna överbelasta nollan med 50%.

Det finns dock väldigt få apparater som endast belastar ena halvperioden, och de apparaterna drar inte mycket ström. På rak arm känner jag bara till värmedynor som har två olika värmenivåer. Ställer man in dom på den lägre värmenivån så utnyttjas bara den ena halvperioden.
Normala apparater belastar både den positiva och negativa halvperioden lika mycket.

hur stora effekter är det vi snackar om när man kan överbelasta ena fasen på nätet? kommer vel behöva runt 10kw... och ja har ingen aning om hur det är kopplat i elcentralen..fasst iofs, 10kw = 25A(?), så om man kör de krävande sakerna på uttag 1, 2 och 3 på den(lagligt tillverkade ) elcentralen så borde allt lösa sig va? o_O

för er som undrar så är det inte lan, det är bara en vanlig fest

och när vi ändå håller på med dena diskussion så kan ja passa på att fråga, en 16Amperes elcentral, är det då 3*16ampere, dvs totalt 48A?

EDIT: enligt mina beräknangar så kommer slutstegen kräva 9kw in, så det kan nog bli strax över 10kw om vi ska ha ljus med

klipper man isär det blir det nog ännu farligare när man ska använda det

Fan något i mitt huvut vaknar nästan tilll liv, jag kommer ihåg något som att våran el-lärare sa att man behöver en installatör om man installerar fasta kablar... men är det är lösa och tillfälliga är det okej utan..

Eller var det att JAG som automations elektriker får koppla typ motorer mm.. äh fan vad trög jag är.

Kanske folk undrar varför jag total vägrar att pilla på el hos folk när jag glömt nästan allt jag lärt mig... måste sova.. jäkla trött när jag bara sovit en timme max i natt utan att någon väckt mig

Du får ut 16A per fas.