Betala hemma, hur mycket osv?

Skulle du anse det samma om han skulle flyttade in hos en polare: eh, din hyra blir ju inte högre så jag tänker inte betala något!

Enl. mig är det högst rimligt att någon med inkomst också betalar för sin del av omkostnaderna. Om fadern är snäll kan han möjligen korrigera priset något efter inkomstnivå, så att brodern med högre inkomst också betalar något mer.

Hm...
Studiebidraget för en hösttermin uppgår till 2500 * fyra månader för mig = 10k.
Dessutom tar jag ett studielån på 6300/termin.
Totalt ger det mig (6300+10000) = 16300kr på fyra månader.
Jag betalar 1400 i månadshyra för min delade tvåa på 65 kvadrat.
Detta är 1400*4 = 5600kr per 4 månader.
I början av terminen betalade jag hela hyran i förskott.
Detta gav mig 16300-5600 = 10700 kvar / 4 månader.
Det ger mig 10700/4 = 2675kr per månad att distribuera på elräkning, telefonräkning, bussresor, litteratur, mat och annat.

Efter erfarenhet är det mat och litteratur (för mig som student) som kostar mest.
Eftersom jag redan innan jag blev student var van vid att leva med relativt lite pengar tycker jag nu att jag har mycket att röra mig med, och kan ofta lägga undan pengar i slutet av varje månad.

Jag har just nu inte en enorm inkomst, men om jag hade råd skulle jag inte tveka att betala mina föräldrar upp mot 3500 kronor per månad för att jag fick bo hemma.
Det kanske inte kostar så mycket att driva mig, men jag tycker att man borde lämnat hemmet efter det att man gått ut gymnasiet.

Håller med till fullo!

Jag tycker att allt för många är helt inriktade på "nu är gymnasiet slut nu skall alla klara sig själva" Varför? Kanske var så för ett antal år sedan när det inte var samma tvång på högre utbildningar, men nu för tiden måste man ju nästan utbilda sig på högre nivå än gymnasiet. Vad är då problemet att få hjälp från föräldrarna? de är ju äldre, har mer pengar att röra sig med, oftast villiga att just hjälpa till. Visst, jag och brorsan skulle kunna betala hyran och lånen på våran lägenhet, men då skulle vi behöva ta mer studielån samt leva mer knapert varje månad. Eventuellt arbeta extra, varför skall du behöva försvåra din pluggsituation "bara för att"?

Sedan när de blir äldre kommer ju situationen vara annorlunda, förutsatt att man lyckats med studierna, utan högskoleutbildning är det svårt att komma upp til mer än 40.000 /månad före skatt. Är väll så livet är, man får hjälp i de två skedena av livet där det är omöjligt/svårt att klara sig själv, dvs när man är barn/ung och när man är gammal. Är ju inte så att man vaknar upp dan efter studenten och vips är allt klart, man har en utbildning och välbetalt jobb. Man har ju X antal år kvar då, I de allra flesta fallen minst 5 år kvar innan man är "färdig".

Enl. mig är försörjningsansvaret hos föräldrar lågt för en vuxen människa med inkomst. Det är klart, det finns män som bor i sina föräldrars källare hela livet och det är väl okej att anse att detta faller inom ramen för föräldraransvaret om man känner för det. Let's agree to disagree.

Jag pyntade 3000:- när jag bodde hemma.

Då jag bor hos morsan och hon har en lägenhet som är lite för dyr för hennes kapacitet så har jag lagt in ca 1500kr i månaden. Sen har jag ju hjälpt till att renovera den vilket hon garantera tjänat några hundratusenlappar på:P

Är 21 år och pluggar till elektriker. Nu flyttar hon till en trea och det blir då lite trångt med min bror och mig. men det är planerat att jag ska flytta så fort jag kan och hittar nåt bra ställe. tills dess får jag ha en säng i vardagsrummet:P Men då ska jag inte behöva betala nåt heller. För då behöver hon inte pengarna på samma sätt.

Men behöver inte föräldrarna pengarna så ska men väl inte behöva pynta anser jag väl. I så fall gör de det bara för att de tycker att man kanske börjar bli lite för hemmakär:P

Sen lägenheter så finns det ju 1:or med månadshyra runt tusenlappen. OM du har 1 mille sparad alltså:P

Mina päron tog 2000 av min bror när han bodde hemma. Men dom satte undan dom, han fick tillbaka allt när han väl flytta. Tycker det verkar som en ganska bra lösning om pengarna inte behövs för att hemmet skall klara sig.

Jag pröjsade 2000 i månaden när jag vikarierade förra sommaren. Bodde hemma ungefär ett halvår.

Sen har vi bidiskussionen om vad det kostar att bo själv. Jag ger 4300 för min lägenhet med parkering. Sen har vi bredband, telefon, el som fasta kostnader. Vidare har vi bensin, bilförsäkring, hemförsäkring och fackavgifter.

Sen har vi käk. Nu har jag gått ner rätt jävla ordentligt i mina matkostnader, käkar bara frukost, lunch och kvällsmat. Så jag borde snitta 60 spänn om dagen utslaget på en månad (restaurangbesök och sånt inte medräknat), då har vi i runda slängar 1800 i mat. Nu var ju det billigare när jag bodde hemma, då lagade vi ju till hela familjen och sånt, nu är det bara till mig och på luncherna är det ju mest micromat tyvärr (för jävla lat för att ställa mig och laga på kvällen).

Så vad ger den här kalkylen... jag borde egentligen ligga på omkostnader på max 8 papp i månaden (då tar jag i), det skulle ge mig 9 till övers... frågan är vart fan de där 9 hamnar nånstans, för jag har då ingen buffert

Jag ÄR dålig på att handskas med pengar, jag vet... fan, jag måste nog se över min ekonomi, det här håller inte

För ett par år sedan bodde jag hemma hos min mor en kort period, som uppehåll medans ny bostad osv. fixades. Då avkrävdes jag 3,000 per månad. Visserligen bodde jag då i eget mindre hus men kan väl ge en hint om en del håller sig någorlunda marknadsmässiga i förhållande till sina barn. Var väl iofs inte överdrivet dyrt i förhållande till vad jag fick för det.

Varför betala överhuvudtaget? Vad är det för kapitalistisk familj... det handlar ju trots allt om föräldrar som är de närmaste man har. Att hjälpa med utkomsterna är en sak, men att kräva pengar för boende... tsss

Farsan kan väl visst ha en merkostnad för att killen bor hemma. Om sonen flyttar kan farsan hyra ut rummet till någon i 2:a hand. Eller så kan han själv flytta till något billgare. Resonemanget att hyran fortfarande är lika hög för färäldrarna om barnen flyttat köper jag därför inte. Visste den är lika hög men han har ju möjlighet att påverka den oavsätt om killen bor hemma eller inte.

Jag tycker att man som förälder kan kräva att ens barn ska betala för de kostnader de innebär i månaden, hyran inkluderad, när de har en relativt fast inkomst. Speciellt om man fyllt 18 år. Har barnen jobb ska de ju betala för sig också. Man får ju så klart se till vad lönen är men tjänar man som "barn" 10 000 netto är 4000-5000 för

*hyra (2000-5000 kr för en etta beroende vart i landet man bor)
*mat (900-2000 kr)
*el (150-400 kr datorn+lcd-tv drar en hel jävla del ska jag tala om)
*vatten (0-100 kr, chansar bara för jag betalar inget för vattnet här)
*fasttelefon (100-300 kr, räknar IP-telefoni eftersom jag har det själv)
*internet (80-300 kr)
*försäkringar (200-500 kr, hem, djur, fordon)
*tv-licens (0-166 kr)
*morgon- dagstidning (0-100 kr)
*övrigt slitage på hem (100 kr)

i lägsta laget tycker jag. Bor man "hemma" har man också en helt annan boyta att röra sig på ofta. Har föräldrarna ett hus har man ju tillgång till flera rum än sitt egna samt att kök och badrum då inte ligger i anslutning till "bostaden" som den gör om man har en lägenhet. Många har även tillgång till familjens bil när de bor hemma om de inte har en egen.

Räknar man på de siffor jag skrivit inom parentes här ovan ser man att man inte kommer undan med mindre än ca 3400 kr/månad om man inte har hög hyra och inte gillar mat. Vill man ännu lägre får man skippa tv, internet, dator. Då kan man säkert komma ner i 3200 kr men vilken livskvalitet har man då?

Du utgår ju från att man bör betala hemma. Kan som sagt förstå om man gått in i arbetslivet, men att jobba ett år mellan gymnasiet och högskolan tycker jag inte påverkar så mycket. Båda jag och brorsan fick ett år att jobba utan att betala nått, bara bra, kan man spara pengar och resa och göra massa sådant.

Missade att han skulle plugga året efter.
Är det så tycker jag föräldrarna kan "bjuda" på det året han bor hemma och jobbar för att låta honom spara ihop pengar till studierna.

Jag tycker det är snålt av föräldrar att ta betalt av sina barn.

Som någon skrev tidigare. Visst om hushållskassan är knaper eller om det är någon som bara leechar av sina föräldrar.
Men vid 20 års ålder brukar man ju knappast ha toppjobbet.

Jag tycker föräldrar ska hjälpa barnen, och bara för att de inte behöver hjälp ska de inte kräva pengar.

Om någon summa ska betalas ska den vara symbolisk på kanske 500 kr max.

19år, studerar sista året på gymnasiet och lever på bidrag

Just nu bor jag i en 1a själv och har en hyra på 1383kr då kabel tv, vatten och värme ingår.
Bredband får jag betala 275kr/månaden för, sen har vi elen som brukar ligga på ca 250-400kr/månaden
Mobilen ligger väl på en 150kr/månaden samt mat slänger jag väl ut 500kr ungefär

Så betalar ca 2200kr månaden och min ekonomi är då inte den bästa

Ska dock flytta hem snart, då jag just sålde lägenheten och ska bo hos föräldrarna ett tag, får då endast betala 500kr/månaden, men får stå för alla utgifter själv för allt annat, helt okej för mig

Det är två skolor Jag tror på att om man hjälper barnen kommer de kämpa desto hårdare! Vissa tror mer på den tuffare vägen, den tror jag mer leder till barn som känner mindre stöd och blir stressade av överdrivet ansvar. Hade kompisar vars föräldrar tog hela deras studiemedel under hela gymnasietiden. Gjorde ju inte att de blev taggade av att behöva jobba samtidigt som de kämpade i skolan.

Skamligt? Han sparade kanske pengar till att flytta hemmifrån? Myndig säger inte så mycket, myndig är man när man går i gymnasiet. Kanske är taskit om föräldrarna är så oansvariga att de dragit ner ekonomin så pass att det är med i Lyxfällan, själv skulle jag dragit sedan länge om inte annat för att slippa dem. Sen är det ju som jag sagt länge, om man pluggar på samma ort som föräldrarna bor är det väll bara onödigt att ta massa studielån för att bo att kunna vara självständig och bo i en skrubb? Då kan man ju flytta senare när man har det bättre ställt efter man har utbildat sig hyffsat ordentligt iaf.

Jag ser egentligen inte problemet, jag bor just nu i en lägenhet som min pappa står för. DEt kommer han göra tills man har en utbildning så jag slipper jobba. Har tillräckligt lite fritid efter att skolarbetet e klart. Jag menar man vill ju inte bara ha godkänt, B lr A är ju nästan minumum på vad man satsar på. Sen kommer jag väll påbörja en kandidat utbildning snart med, kan ju inte bara gå ut med en master.

Föräldrar har ju ändå rätt mycket mer pengar, iaf om de tagit de ansvaret du pratar så mycket om så mycket och skaffat sig en ordentlig utbildning osv. Jag ser det iaf som ansvaret hos en förälder, pappa fick samma hjälp, jag kommer ge mina barn samma hjälp. Jag anser det vara en förälders ansvar så.

Silversked vet jag inte, mina föräldrar är inte direkt överdrivet rika, men de har ju inga ekonomiska problem heller. Pappa anser att man skall inte behöva jobba extra och stressa ihjäl sig bara för att kunna överleva när man pluggar. Då är man inte vidare taggad till att plugga. Skall man plugga 5 år innan man äns KAN introduceras i arbetslivet på riktigt ska man ju va taggad för att orka med och så. Jag skulle aldrig ha tid att arbeta tillräckligt mycket för att kunna försörja mig själv så jag var taggad nog att ta ut 2 examens. Tycker jag själv är rimligt, om man däremot jobbar heltid och inte tänker plugga är det ju ett annat läge, men då har man ju å andra sidan råd att köpa sin egna lägenhet och massa annat.