Tangentbordet
Faktum är att när det kommer till tangenterna så har HP här utvecklat ett nytt intressant koncept som andas spelinriktning. Tangentbordet har mekaniska brytare och en förhållandevis djup slaglängd. Jag blev snabbt ett stort fan av detta tangentbordet och det där igenkännande klattrande ljudet adderar till känslan av att det är en fullfjädrad speldator.
Istället för ISO-105 har vi här en ANSI-hybrid.
Accentueringen av WASD är ett säkert tecken på vilket segment HP riktat in sig på.
Sex stycken individuellt programmerbara knappar.
En dedikerad Omen X-knapp med loggan.
Vid första anblick och test kändes allting utmärkt och det var en bra känsla i tangentbordet. Jag sitter med ett Corsair K95 till vardags så jag är van vid ordentlig slaglängd och lagom motstånd. Tangentbord på Omen X har naturligtvis en kortare slaglängd men motståndet var ganska likvärdigt enligt min subjektiva bedömning.
Dock noterade jag ganska snabbt att någonting inte stod helt rätt till. Efter att ha missat Enter-knappen ett par gånger växte frustrationen något. Jag är, av naturliga orsaker, van vid den nordiska tangentuppsättningen som bygger på ISO-88/105 men denna uppsättningen använder sig av den amerikanska standarden som är ISO-87/104, även kallat ANSI.
Där är Enter-knappen av en mindre variant samt att vänster Shift-knapp är större. För mig är det lite ovant men inget inte går att vänja sig vid med tiden.
De som designade den nordiska modellen brydde sig tydligen inte om att matcha typsnitt.
Den skarpögde noterar kanske att Å, Ä och Ö inte är av samma typsnitt som resterande tangenter. Jag måste säga att på en bärbar dator för drygt 35 000 svenska kronor hade i alla fall jag förväntat mig att utförandet är klanderfritt.
Jag kan förstå att valet av typsnitt är baserat på en amerikansk uppsättning av bokstäver, men det ifrån helhetsupplevelsen något Det kräver inte särskilt djupa kunskaper i ett program som till exempel Adobe Illustrator för att skapa en egen uppsättning.
Sist men inte minst finns det en uppsjö av förinstallerad ljusprofiler för tangentbordet som ska hjälpa användaren att få det där övertaget oavsett speltyp.
Styrplattan
Personligen anser jag att det är flera saker som Apple gör bättre än nästan alla OEM-tillverkare av bärbara datorer gör och det är styrplattan. Jag har en MacBook Air av 2012 års modell som 2018 inte är särskilt imponerande specifikationsmässigt, men styrplattan är fortfarande i toppklass.
Tyvärr finns det ingen motsvarighet på bärbara datorer med Windows, även när det handlar om en så pass dyr dator som Omen X. Upplevelse skiljer sig inte mycket från vad exempelvis Dell erbjuder i sitt standardsegment. Jag har en Latitude E7250 som arbetsdator och styrplattan är väldigt likvärdig med Omen X-datorn, dessvärre.
Väldigt standard här, olyckligtvis.
Med tanke på att HP har skapat ett trevligt tangentbord så hade jag hoppats att de kunde bryta ny mark och tillverka en styrplatta värd namnet. Precision och känsla är helt enkelt inte tillräckligt bra och den känns alldeles för liten. Ju större desto bättre när det kommer till pekplattor, enligt min mening. Apple har tyvärr ett gigantiskt försprång på denna fronten och min MacBook Air anno 2012 upplevs många klasser bättre.
Ytterligare ett irritationsmoment gällande styrplattan är att muspekaren inte går att använda samtidigt som de två fysiska knapparna. Först trodde jag att jag slarvade och missade tangenterna, eftersom de är väldigt mjuka, men det visade sig att så inte var fallet utan klicken registreras helt enkelt inte så långe jag scrollade runt. Det är lite udda och ett stort minus när styrplattan används i strategispel.
Högtalare
När det kommer till högtalare och bärbara datorer bör köparen ha förväntningarna ordentligt justerade till vad som är möjligt att åstadkomma i ett sådant litet format som finns tillgängligt. Eftersom det är i princip fysisk omöjligt att få in något större membran i en bärbar dator så blir ljudbilden alltid väldigt ljus och full av diskant. Så även i detta fallet.
Även om HP försöker blidka oss användare med en aktad aktör inom segmentet för premiumhögtalare såsom Bang & Olufsen så kan inte heller de trolla med knäna och framställa en balanserad och fyllig ljudbild med så små högtalarelement. När alla dessa faktorer tas i beaktning så skulle jag säga att ljudet ändå är helt okej och fyller sin funktion.
Jag spelade in en liten ljudsnutt från låten Northern Storm av Protonica där jag satt högtalarna på full volym. Bruset som hörs i bakgrunden i början är från min stationära dator, men förhoppningsvis ska det ge en ganska bra idé om hur datorn låter. Länk till originallåten finns här här, för jämförelse.
Högtalarna sitter lite snett vinklade nedåt längst fram på datorn.
