Snabbtest: Ökad spelprestanda med inaktiverade säkerhetsfunktioner

Windows inbyggda säkerhetsfunktioner har en viss prestandapåverkan, där det är sen tidigare känt att virtualization-based security (VBS) som introducerades med Windows 11 kan reducera bildfrekvensen i spel. Hur stor denna påverkan är har dock varierat på scenario och hårdvara.

När vi påbörjade testerna av Core i9-14900K inför lanseringstestet noterade vi att Intel XTU kräver att underfunktionen "minnesintegritet" i menyn för virtualiseringsbaserade säkerhetsfunktioner behöver inaktiveras. Innan vi sedan justerade strömbudget eller klockfrekvens noterades en diskrepans i testresultaten med funktionen av eller på.

Vi bestämde oss därför helt enkelt att köra igenom vår testsvit för spel i processortestet med funktionen på och av för att jämföra vad för potentiell inverkan den kan ha på prestandan. För att kontrollera om skillnaden skiljer sig mellan olika arkitekturer och tillverkare testar vi både Core i9-14900K samt Ryzen 9 7950X.

Innan vi gör det dock kan det vara värt att nämna vad det är vi inaktiverar. Minnesintegritet är som tidigare nämnts en del av säkerhetssviten i Windows 11. Med hjälp av virtualisering skapas en isolerad miljö där vissa känsliga uppgifter kan utföras och därmed skydda från angrepp via den vektorn. Enligt Microsoft kan detta hjälpa till och avvärja bland annat vissa typer av ransomware-attacker som tidigare har använt just den sårbarheten.

Funktionen är vid nyinstallation av Windows aktiverad automatiskt och det är även anledningen att vi som standard låter den vara aktiverad i vår testsvit.

Menyn för kärnsiolering i Windows säkerhetsmeny.

Funktionen aktiveras eller inaktiveras via undermenyn "Kärnisolering" i kategorin "Enhetssäkerhet" i Windows säkerhet. Notera att vi inte kan rekommendera eller ta ansvar för eventuella konsekvenser som kan uppstå av att inaktivera denna funktionen.

Första omgången tester är genomförda med samma inställningar som vi gör i den vanliga speltestsviten för processorer. Samtliga spel är inställda i 1 280 × 720 pixlars upplösning med detaljnivån inställd enligt fördefinierade medium.

Tar vi en titt på de samlade resultaten är det ganska så blandade resultat, generellt är det dock ett lyft i samtliga spel för Core i9-14900K. I Far Cry 6 är det ett nästan 9 procentigt lyft som går att skönja medan Rainbow Six Siege bjuder på nästan 15 procent högre bildfrekvens. Watch Dogs Legion är kanske det spelet som ger snålast utdelning med blott 2,5 procent. Cyberpunk 2077 levererar dock ett lyft som får ses som extremt med 25 procent.

Med blicken vänd mot AMD:s representant i detta testet är det över hela brädet mindre prestandaförändringar vi kan utläsa men de är ändå en viss skillnad. Hitman III är dock normbrytaren och visar ett marginellt sämre resultat när minnesintegritet inaktiveras. Generellt är det dock förbättringar över hela brädet, dock ej lika påtagliga som för Intels flaggskepp.

Tittar vi på den genomsnittliga förändringen och vårt prestandaindex för processorer ökar spelprestandan för Core i9-14900K med närmare 12 procent, vilket får anses vara ett ordentligt lyft. Det ska dock noteras att den stora ökningen i vissa titlar, likt Cyberpunk 2077, drar upp snittet.

För AMD:s Ryzen 9 7950X landar det genomsnittliga prestandalyftet på cirka 7 procent när säkerhetsfunktionen stängs av, vilket inte riktigt är av samma magnitud som det som går att skönja hos Intels nya Core i9-modell.

Den upplevda skillnaden är dock till stor del mest av akademisk natur i testet vi genomfört hittills då 720p-upplösning och medium-inställningar knappast får anses vara ett normalt scenario för den hårdvara vi använder oss av.

Vi väljer därför att genomföra två snabba tester i Cyberpunk i de två mer passande upplösningarna 1440P och 4K. I 1440P är spelet uppställt i fördefinierade Ray Tracing Ultra-läget med DLSS och FSR inaktiverat. I 4K-testet ökas nivån på Ray Traced Lighting till nivån Psycho medan detaljnivån står kvar på Ultra. Därtill är DLSS och FSR fortsatt inaktiverat i 4K-testet.

Inte helt oväntat sjunker skillnaden till nästan noll och ingenting när vi testar med de högre detaljnivåerna. I dessa två grafiklägen är vi begränsade av grafikkortet och därmed uteblir någon påtaglig skillnad.

Sammanfattande tankar

Innan vi tar tag i våra sammanfattande tankar om resultaten är det värt att återigen nämna att eventuell ökad risk som kan medfölja att inaktivera säkerhetsfunktioner likt virtualization-based security inte är något vi kan ta ansvar för – det görs helt enkelt på egen risk.

Med det sagt är det dock en intressant observation att funktionen potentiellt kan ha en påtaglig påverkan på spelprestandan. Vilken processor som sitter i systemet har även det en viss påverkan. Den mest tydliga observationen är dock att till vilken grad du påverkas är beroende till hur processorbunden du är. Exakt anledning till att resultaten ser olika ut för de två olika tillverkarna har vi inget definitivt svar på dagsläget. Klart är dock att de olika arkitekturerna agerar olika.

Det är som sagt återigen värt att ännu en gång poängtera att vi alltid har funktionen aktiverad när vi testar processorer och grafikkort inför recensioner. Det är ytterligare ett exempel på varför uppmätta resultat mellan olika hårdvarutestares recensioner kan vara svåra att jämföra.