Svensk studie: Våldsamma spel leder inte till mindre empati

Antalet mord minskade fram tills 2012. Sedan 2013 har dom istället stadigt ökat. Vi pratar alltså om en ökning under 10 år. En stor skillnad mellan då och nu är att det då inte var 15-åringar som åkte omkring och lekte torpeder med handgranater, hemgjorda bomber och Kalashnikovs mitt på ljusan dag bland vanligt folk. Det var "niven på fyllan" och det var lite mer diskret skötta gangstermord. Fine, någon bomb i något klubbhus som grädde på moset, men inte standard som nu.

När det gäller "så fort det är avklarat" säger både kriminologer och poliser att det kommer ta lång tid. Dessutom ska man ha klart för sig att det vi ser nu är resultatet av politiken som fördes för 10-15 år sedan. Om 10-15 år ser vi resultatet av samhället och politiken som förs just nu. Ser det ljust ut? Nej, detta kommer ta lång tid att vända.

Både politiken, polisen och akademin säger att civilsamhället måste hjälpa till för att vända nuvarande situation. GTA är såklart inte någon stor del i detta. MEN, jag tror på allvar att vi behöver sociala normer som tydligare tar avstånd från våld och personer med högt våldskapital och där spelar nog all kultur en viktig del.

Jag citerar ingen, svarar ingen särskild, bara kommenterar på själva tråden om på varför jag tror det inte är bra med våldsspel.

De som spelar för att avreagera sig. Till del kan jag förstå det, till del inte, frustration brukar väl ändå bero på något? Är det inte bättre att hantera den biten där problemet finns och slippa avreagera sig på något annat?

Är det bara pixlar så låt gå nån enda gång, men om det är ofta, var kommer det ifrån? Om det sitter en spelare på andra sidan nätet som förlorar, stressar upp sig, blir frustrerad när du vinner och förstör dennes spelvärld, vad händer då? Vad gör den spelaren? Hamnar utbrottet där istället? Blir det till en nedstämdhet? Ledsen? Uttrycket "rage quit"? Vad blir utkomsten av det, rent praktiskt?

Då jag reparerade grejor kom det emellanåt in sönderslagen elektronik och jag brukade fråga ungefär "Vad har hänt med den här?" "Hur gick det här till?" och förklaringen var i stort sett alltid "Jag förlorade i ett spel" eller "Datorn kraschade just precis när jag höll på vinna", nånting i den stilen, så gott som varje gång. Samtidigt var de lite skamsna där de kom in och undrade om nåt av det går laga eller åtminstone ville ha hjälp att plocka ur hårddsiken och sånt där. De släppte gärna fram andra kunder i kön, så de var ensamma kvar i verstaden när de plockade fram de sönderslagna grejorna.

Spelarna blir så stressade och uppgasade att det till slut rinner över när det går dåligt. Det vore faktiskt intressant med en liten undersökning på detta forum: "Har du någon gång förstört datorn eller kringutrustning i frustration över ett spel?"

Men, föralldel, jag har även sett en video sönderslagen för att kassetthissen strulade, fjärrkontrollen mosad/böjd för att laget förlorade, tv utkastad över balkongräcket som en del i ett gräl, hotell-tv förstörd av rockband som f.ö kvaddat hela rummet, men överlag mycket ovanligt med sådana grejor. Datorprylar var det absolut mest förekommande som någon förstört med avsikt, och med sådant våld.

I en del fall måste det ha förekommit enormt mycket kraft, som t.ex en böjd laptop. Hur hårt måste man ta i för att knäcka en hopfälld laptop av lite äldre modell (för det här är ju några år sedan)? Totalt sönderslagna tangentbord, cd-skiva bruten i 2 delar och inmosad i chassiet, laptop där skärmen inte längre sitter kvar på själva datorn, en stationär dator där spelaren klivit upp och stampat på chassiet, .. För mig är det där obegripligt. Som i ronja - "Vaffö vaffö vaffö gjör di på detta viset?"
Varför utsätter de sig för något som är så stressande?
Jag skulle bara gått ifrån, eller avinstallerat spelet och hittat nåt lugnare.

Jag har flera gånger undrat också, vem eller vad skulle blivit måltavla för den där vreden, om inte datorgrejorna? Skulle de slagit sönder bostaden? möblerna? misshandlat någon? för nånstans brukar det så småningom ta vägen.

Den här sidan förklarar en hel del av varför jag tror som jag gör om spelen - https://www.sveakbt.se/kanslor/aggressionsproblem

och citat "Det har gjorts forskning som pekar på att det finns ett samband mellan dataspelande och våld, men det förefaller osäkert om dataspelandet har skapat våldsbeteenden eller om aggressiva personer dras till våldsamma datorspel. Det finns alltså inget entydigt orsakssammanhang." - detta kommer från https://www.psykologisktvetande.se/aggressioner.html

Men, såklart, på ett forum som detta där det säkerligen finns väldigt många som spelar, så är jag nog i minoritet med denna uppfattning. ..om nu nån orkat sig igenom all denna text.

Här är ett längre pressmedelande om studien: https://medienportal.univie.ac.at/en/media/recent-press-relea... (den var visst ett samarbete mellan universitetet i Wien och KI)

Och här är artikeln: https://elifesciences.org/articles/84951

Jag kan inte säga att jag är förvånad över resultatet, och jag tror inte att längre tid med det våldsamma spelet skulle ha gett effekt heller. Empati brukar annars vara väldigt beroende av hur man i övrigt ser på personen man evt. känner empati med. Om man läser i tidningen om ett bestialiskt lustmord så tror jag de flesta av oss skulle känna mycket mer empati med offret än med förövaren, utan att känna någon av dem .t.ex. Svårt att jämföra en NPC i ett datorspel med en verklig person, speciellt en som man just träffat (som var den man skulle känna empati för i testet som användes).

Men, ändå en snygg studie.

Att mäta empati är inte enkelt, fMRI kan ge en viss inblick men absolut inte hela sanningen.

De anger inte vilken typ av våld subjekten utsätts för? Våld finns i olika grader och olika personer tar åt sig olika våld på olika vis. Pratar vi GTA V våld eller är det Super Mario "våld"?

De anger inte hur gamla test subjekten är mer än att de var vuxna? Så vad betyder det, 18? 40? 60? Det kan ha en stor betydelse för resultatet. En äldre person har oftast större förståelse, varit med om mer och har lättare att borsta av viss typ av våld. Standardfras när barnen växer upp är "det är inte på riktigt", helt enkelt för att de inte vet bättre, men oavsett kan de ändå få mardrömmar och what not. Men rapporten avslutar faktiskt med att man inte vet hur yngre hanterar våldet så det är alltid något.

Man pratar om ett urval på 30 manliga test subjekt, det kan knappast räknas som representativt?

Med tanke på title så kan man ana att man haft en viss vinkel redan från början.

Jag kan givetvis ha missat något men det är vad som snappades upp efter en snabb skummis.

Gängkriget började 2012 så att det är just där brytpunkten finns är inte speciellt konstigt. Väldigt lite med det har också att göra med vilken politik som förts eller förs, enda anledningen till att vi inte ser samma utveckling i andra Europeiska länder är för att deras gäng inte är i krig med varandra och har därmed inget med att de har en annan form av politik eller polisiär insats.

För den som inte är insatt så började kriget 2012 som ett svartsjukedrama mellan två gängledare i Göteborg som ledde till bådas död, den händelsen ledde till att det gäng som tidigare kontrollerat all narkotikahandel i området splittrades i två och de började då kriga om vem som skulle ta över, plus den existerande konflikten från de båda ledarnas död. Andra mindre gäng såg sin chans att komma in i den lukrativa narkotikamarknaden när de två krigande gängen såg svagare ut (svagare iom att de ju nu var 50% mindre pga splittringen) och det blev ett enormt krig i Göteborg. Sedan expanderade detta krig till resten av Sverige genom att andra gäng drogs in i konflikten för att sas hjälpa det gäng som man hade nära förbindelser med.

Att man kan rekrytera 15-åringar har mindre med politik och GTA V att göra och mer med att man sitter på så satans mycket kapital att man kan erbjuda kidsen precis hur mycket som helst och att man behöver dessa 15-åringar eftersom de äldre numera är mördade.

Det handlar enbart om att folk köper narkotika för flera miljarder varje år samt att det finns en konflikt. Innan den konflikten är löst så kvittar det stort vad du hittar på för politik (vilket borde vara uppenbart med tanke på att det sket ett politiskt skifte som inte lett till någon som helst skillnad) eller vilka spel du förbjuder. Och när det händer så kommer alla politiker som råkar sitta i regering just då att ta åt sig all äran, paralleller med vad som hände i t.ex New York under Giuliani.

Här är ett längre pressmedelande om studien: https://medienportal.univie.ac.at/en/media/recent-press-relea... (den var visst ett samarbete mellan universitetet i Wien och KI)

Och här är artikeln: https://elifesciences.org/articles/84951

Jag kan inte säga att jag är förvånad över resultatet, och jag tror inte att längre tid med det våldsamma spelet skulle ha gett effekt heller. Empati brukar annars vara väldigt beroende av hur man i övrigt ser på personen man evt. känner empati med. Om man läser i tidningen om ett bestialiskt lustmord så tror jag de flesta av oss skulle känna mycket mer empati med offret än med förövaren, utan att känna någon av dem .t.ex. Svårt att jämföra en NPC i ett datorspel med en verklig person, speciellt en som man just träffat (som var den man skulle känna empati för i testet som användes).

Men, ändå en snygg studie.