När gäller högerregeln?

Nej, man betalar för transport precis som de som bor på andra ställen, inte extra. Avstånden är förstås ofta längre på landet men det behöver de inte vara och det påverkar ju inte kostnaden per distansenhet liksom. Väljer man en bostad och ett arbete som ligger långt ifrån varandra så får man ökade kostnader både för transport och i tid man lägger på resor. Samma om du väljer att bo i ett hus långt ifrån exempelvis butiker eller annan service.

Om hon inte får betalt av sin arbetsgivare för att hon använder sin bil i arbetet så ska hon inte använda sin bil i arbetet och får hon inte tillräckligt betalt så kanske hon också skulle välja att inte använda sin bil. Om jobbet kräver en bil så borde det innefatta tillgång till en bil alternativt att ersättningen för att använda egen bil förhandlas fram till en rimlig nivå.

De kan använda den precis som alla andra. Det är inte alltid smidigt för dem att använda den men det gäller även stadsbor.
Det tror jag inte. Det beror förstås helt på vart och med vilken buss och så, och lika mycket på vilken bil man har och vilka kostnader man tar med i beräkningen. Det är riktigt svårt att komma under typ 2 kronor per km i kostnad för en bil med bränsle, skatt, försäkring, värdeminskning och så och har man en något ny bil så hamnar man långt över det. Vilket ger minst 50:- för 25 km. Bussresor inom en kommun brukar förstås ligga ganska långt under 50:- oavsett längd på resan men om man åker över en kommungräns så är det ganska normalt. Dubblar man det till 100:- så tror jag det är svårt att hitta en så dyr bussresa dock, om man inte tittar på resor över landsgränser eller typ där bussen åker någon dyr färja eller så. Tittar man på en lite nyare och större bil så hamnar man närmare 6:- per km och då håller inte din kalkyl någonstans då det ger en kostnad för en resa på 25 km på 150:-.

Men samtidigt håller jag med till viss del. Jag pendlar över två kommungränser och det är för dyrt att åka kollektivt i förhållande till hur lång tid det tar. Pendling med kollektivtrafiken hade tagit mig knappt tre timmar om dagen och kostat sådär 1300 per månad. Bilen tar en timme om dagen och då kör jag sex mil per dag, vilket ger en kostnad på 120-360 om dagen (jag har en liten och snål bil som inte var helt ny när jag köpte den så sannolikt närmare den mindre siffran). Det är ganska mycket mer förstås, men två timmar mindre fritid per dag kostar också liksom, inte i pengar kanske men i livskvalitet eller vad man nu vill kalla det.

Men det är inte så konstigt egentligen. De (eller vi) betalar för privilegiet att köra bil, de smutsar ner, för oväsen, förorenar osv. I mina ögon är det inte mer än rättvist att de står för en del av kostnaden hos de som väljer att inte göra det. Vi bilister gör världen sämre för alla andra och det är inte orimligt att det kostar. Sen tycker jag inte att hela kostnaden ska ligga där, jag vet inte ens om något av kollektivtrafikkostnaden ska ligga där, men jag tycker inte det vore orimligt om det blev så. Man har ett stort fokus på bilarna i debatten om utsläpp men bilarna är inte en så stor del av det hela egentligen utan industri och jordbruk är ju mycket värre syndare och de borde också stå för en större del av skatteintäkterna om man skiftar mot en utsläppsbaserad skatt. Men bilarna släpper likväl ut mycket gifter och det bör reflekteras i skatteuttaget.

Man behöver inte det på landet heller. För 150 år sedan hade ingen bil och de flesta bodde på landet så det går ju liksom. Sen finns det förstås platser där det är svårt att leva ett normalt liv utan bil, men det är ju ett val att flytta till en sådan plats liksom precis som det är ett val att bo i en svindyr lägenhet mitt i stan. Det betyder inte att de ska subventioneras.

Huruvida det är en förlustaffär med kollektivtrafik beror förstås på hur man räknar. Tar man med utsläpp, trängsel på vägarna och liknande så är det ju en klar vinst förstås. Men bra kollektivtrafik ger ju också en massa andra fördelar som kanske inte är så uppenbara vid en första anblick. Exempelvis ökar det rörligheten på arbetsmarknaden ifall fler kan ta sig till fler arbetsplatser utan några större kostnader.

Nej, man betalar för transport precis som de som bor på andra ställen, inte extra. Avstånden är förstås ofta längre på landet men det behöver de inte vara och det påverkar ju inte kostnaden per distansenhet liksom. Väljer man en bostad och ett arbete som ligger långt ifrån varandra så får man ökade kostnader både för transport och i tid man lägger på resor. Samma om du väljer att bo i ett hus långt ifrån exempelvis butiker eller annan service.
Om hon inte får betalt av sin arbetsgivare för att hon använder sin bil i arbetet så ska hon inte använda sin bil i arbetet och får hon inte tillräckligt betalt så kanske hon också skulle välja att inte använda sin bil. Om jobbet kräver en bil så borde det innefatta tillgång till en bil alternativt att ersättningen för att använda egen bil förhandlas fram till en rimlig nivå.
De kan använda den precis som alla andra. Det är inte alltid smidigt för dem att använda den men det gäller även stadsbor.
Det tror jag inte. Det beror förstås helt på vart och med vilken buss och så, och lika mycket på vilken bil man har och vilka kostnader man tar med i beräkningen. Det är riktigt svårt att komma under typ 2 kronor per km i kostnad för en bil med bränsle, skatt, försäkring, värdeminskning och så och har man en något ny bil så hamnar man långt över det. Vilket ger minst 50:- för 25 km. Bussresor inom en kommun brukar förstås ligga ganska långt under 50:- oavsett längd på resan men om man åker över en kommungräns så är det ganska normalt. Dubblar man det till 100:- så tror jag det är svårt att hitta en så dyr bussresa dock, om man inte tittar på resor över landsgränser eller typ där bussen åker någon dyr färja eller så. Tittar man på en lite nyare och större bil så hamnar man närmare 6:- per km och då håller inte din kalkyl någonstans då det ger en kostnad för en resa på 25 km på 150:-.

Men samtidigt håller jag med till viss del. Jag pendlar över två kommungränser och det är för dyrt att åka kollektivt i förhållande till hur lång tid det tar. Pendling med kollektivtrafiken hade tagit mig knappt tre timmar om dagen och kostat sådär 1300 per månad. Bilen tar en timme om dagen och då kör jag sex mil per dag, vilket ger en kostnad på 120-360 om dagen (jag har en liten och snål bil som inte var helt ny när jag köpte den så sannolikt närmare den mindre siffran). Det är ganska mycket mer förstås, men två timmar mindre fritid per dag kostar också liksom, inte i pengar kanske men i livskvalitet eller vad man nu vill kalla det.
Men det är inte så konstigt egentligen. De (eller vi) betalar för privilegiet att köra bil, de smutsar ner, för oväsen, förorenar osv. I mina ögon är det inte mer än rättvist att de står för en del av kostnaden hos de som väljer att inte göra det. Vi bilister gör världen sämre för alla andra och det är inte orimligt att det kostar. Sen tycker jag inte att hela kostnaden ska ligga där, jag vet inte ens om något av kollektivtrafikkostnaden ska ligga där, men jag tycker inte det vore orimligt om det blev så. Man har ett stort fokus på bilarna i debatten om utsläpp men bilarna är inte en så stor del av det hela egentligen utan industri och jordbruk är ju mycket värre syndare och de borde också stå för en större del av skatteintäkterna om man skiftar mot en utsläppsbaserad skatt. Men bilarna släpper likväl ut mycket gifter och det bör reflekteras i skatteuttaget.
Jo absolut, av flera anledningar. En bil är en väldigt stor frihet, även om man bor i staden, och därför har många bil trots att de inte strikt behöver en. Och bara för att man bor i en stad så betyder inte det att kollektivtrafiken räcker till allt man behöver göra alls liksom. Snarare är gruppen som väljer bort bil på grund av miljöskäl eller liknande (alltså inte av ekonomiska skäl) väldigt liten även om den ökat på senare tid.
Man behöver inte det på landet heller. För 150 år sedan hade ingen bil och de flesta bodde på landet så det går ju liksom. Sen finns det förstås platser där det är svårt att leva ett normalt liv utan bil, men det är ju ett val att flytta till en sådan plats liksom precis som det är ett val att bo i en svindyr lägenhet mitt i stan. Det betyder inte att de ska subventioneras.
Huruvida det är en förlustaffär med kollektivtrafik beror förstås på hur man räknar. Tar man med utsläpp, trängsel på vägarna och liknande så är det ju en klar vinst förstås. Men bra kollektivtrafik ger ju också en massa andra fördelar som kanske inte är så uppenbara vid en första anblick. Exempelvis ökar det rörligheten på arbetsmarknaden ifall fler kan ta sig till fler arbetsplatser utan några större kostnader.
Man kan inte hålla tillbaka utvecklingen på grund av hur några få kriminella agerar. Ökningen av den typen av stölder idag lär väl mer bero på den ökade säkerheten vid mackar än bränslepriset då det har legat ganska stadigt ett bra tag nu och till och med minskat på senare tid. Men det betyder inte att den ökade säkerheten vid mackarna var en dålig idé liksom.
Jag tycker inte det är statens uppgift att hjälpa biltillverkarna genom att göra det billigare att köpa nya bilar då det sällan är en miljömässig vinst oavsett vad billobbyisterna säger. Systemet vi har idag är inte så rättvist eftersom vad man får betala inte har att göra med hur mycket man kör utan bara vilken bil man har, bortsett från drivmedelsskatten. Bättre då att mer av skatten flyttas till drivmedlet i mina ögon, då får sådana som jag som åker bil dagligen betala mer och de som har en bil för att använda ibland får betala mindre och det motsvarar deras miljöpåverkan bättre.
En skylt som det står utfart på är ett ganska tydligt tecken på att det är en utfart. Att skylten inte satt där från början tyder på att vägverket/transportstyrelsen ansåg att det var uppenbart att så var fallet. Jag säger inte nödvändigtvis att en streckad kantlinje betyder utfart men det betyder ju att man gör ett filbyte när man kör över den och då ska man lämna företräde för de i filen, men reglerna är inte direkt tydliga eller självklara. Körkortsverige.se säger exempelvis När du kör ut från en mindre väg till en större väg, ska du alltid lämna företräde (se: Väjningsplikt) åt trafiken ute på vägen, i enlighet med utfartsregeln, eller om detta markerats: Stopplikt. Jag och flera andra bekanta fick också lära mig det i körskolan: Streckad linje betyder utfart precis som en cykelbana eller gångbana.
Är man inne i rondellen i innerfilen så innebär det ett filbyte när man byter fil till ytterfilen, oavsett om man ska köra ut eller ej, och då måste man förstås lämna företräde åt de i filen, ge signal och se till att filbytet kan genomföras på ett säkert sätt. Samma sak gäller när man kör in i rondellen (eller byter fil inåt). Men om ingen ligger i rondellens ytterfil så har man ju ingen att lämna företräde åt om det är där man ska in. Dock får man förstås ha extra uppsikt efter eventuella bilar i innerfilen som indikerar att de ska ut (eller inte indikerar, men då gör de förstås fel och är vållande vid en eventuell krock).

Bönder brukar inte ha så lång väg till jobbet dock.

Annars är det ju något som alla får förhålla sig till. När jag var arbetslös sist så var jag tvungen att söka jobb i hela Sverige och hade jag fått ett jobb långt bort så hade jag varit tvungen att ta det och pendla eller flytta, alternativt tacka nej och bli utsparkad från AF och därmed också A-kassan.
För det första så kan man inte bara räkna kostnaden för bränslet när man jämför två olika färdmedel, det är inte hela kostnaden och sannolikt inte ens merparten. Sen så gäller likväl att om jobbet kräver viss utrustning så får arbetsgivaren tillhandahålla den eller avtala med arbetstagaren att hen gör det och får rimlig ersättning för det. Tar man då inte bilen, exempelvis för att man inte får tillräcklig ersättning för det, utan bussen istället så ska ju arbetsgivaren stå för den kostnaden också och om det innebär att det tar längre tid så betyder det att arbetstagaren ska ha betalt för den tiden alternativt att arbetstagaren bara gör det hen hinner med på avtalad tid. Resor till och från arbetet får dock arbetstagaren stå för men bara till arbetsplatsen och inte till andra ställen om inte det är avtalat på förhand, och dessutom får man ersättning för dessa resor (över ett visst grundavdrag) genom skatteavdrag.
Den mesta kollektivtrafik är idag delvis skattefinansierad alltså betalar vi alla redan ganska mycket pengar för att de som åker kollektivt ska kunna göra det. Men var är rättvisan i att den som är fattig står för en del av kostnaden via skatten men inte kan ta del av det som hen betalar för då hen inte har råd att betala ens den subventionerade kostnaden? Nu subventionerar man så att några fler har råd att åka, men inte alla, samtidigt som merparten av subventionerna går till de som inte behöver dem egentligen, alltså de som har råd att åka kollektivt och hade haft råd även om den inte var subventionerad. Jag tycker det är fel. Sen säger jag inte att helt skattefinansierad kollektivtrafik är den enda lösningen, man hade kunnat gå helt åt andra hållet och tagit bort alla subventioner och kanske istället gett fattiga gratis månadskort eller så. Men tanken är ju att få fler att åka kollektivt och inte färre och då tycker inte jag att en kraftig höjning av avgifterna är rätt väg. Skattefinansiering helt innebär ju minskade kostnader på flera områden som att man inte behöver ha ett helt återförsäljarled för biljetter, inget biljettsystem (det som finns här kostade flera miljarder och är så kasst att de ska byta ut det nu efter bara några år) och inga biljettkontrollanter eller kontroller. Staten skulle ju också lätt kunna skita i drivmedelsskatten för kollektivtrafik, som de redan gör med exempelvis flyget, eller ge dem möjligheter att få tillbaka den ökning som jag föreslår via bolagsskatten eller så.
Som sagt så betalar alla redan en del av den kostnaden så det är inte så orimligt. Det påverkar ju inte oss biltrafikanter ifall de på bussen betalar för sig eller ej mer än marginellt på skattesedeln. Och börjar man prata om att man inte vill betala för sånt man inte använder när det gäller skatter så hamnar man snabbt i en omöjlig diskussion. Jag har aldrig varit inlagd på sjukhus exempelvis så varför ska jag betala för alla andra veklingar? Sen finns det förstås liknande argument som har vikt, som exempelvis att det känns fel att alla gemensamt betalar för att villaägare ska renovera sina villor och därmed få mer betalt när de säljer dem. Men det är inte riktigt samma sak, villaägare är en kapitalstark grupp och således känns det fel (för mig i alla fall) att ta från det gemensamma och ge till dem, det gäller inte kollektivtrafikresenärer generellt, och dessutom kan alla utnyttja kollektivtrafiken i alla fall vid enstaka tillfällen. Jag är verkligen en bilmänniska och jag dricker sällan så jag har inget behov av att ta mig hem utan bil mitt i natten eller så men även jag använder ju kollektivtrafiken ibland.
Tja, bilarna är inte de största bovarna när det gäller utsläpp men samtidigt så är det ju till stor del onödiga utsläpp. Sen kan man förstås diskutera om köttindustrin exempelvis också är onödig, vi kan ju leva som vegetarianer liksom, och visst finns det vikt i sådana argument. Men så länge vi äter kött (nöt främst) så har vi dessa utsläpp och då är de inte så lätta att minska. Samma gäller ju annan tillverkning och så. Transporterna däremot är väldigt ineffektiva och således kan man lättare minska den sektorns utsläpp.
Jag vet inte hur avdragsreglerna ser ut i Finland förstås men det ser inte riktigt ut så i Sverige. Det är inte bränslekostnaden man får avdrag för utan ett schablonavdrag baserat på sträcka som ger mer än bränslekostnaden i avdrag (om man inte har en väldigt törstig bil). Sen finns ett grundavdrag som gör att man bara får ersättning över en viss nivå, men har man långt att pendla så når man upp till den rätt fort. Samtidigt får man ju inte ersättning för bilresor om man inte tjänar en viss mängd tid på att ta bilen jämfört med kollektivtrafik, och man får inget avdrag alls om man bor för nära för då kan man typ cykla (tror det är 2km för att få avdrag och 5 för att få avdrag för bil, och för att få avdrag för bil måste man tjäna två timmar per dag jämfört med kollektivtrafik). Men vi pratade om personer som bor på landet här och då är väl inte 19km resväg något större problem att komma upp i, och är det det så har man ju ingen lång väg till jobbet liksom. Jag bor i en storstad men jag har ändå dryga 30km till jobbet.
Bönder är redan extremt subventionerade på en mängd sätt och dessutom åker de inga längre sträckor till och från arbetet. Bränsle för jordbruksmaskiner har också en annan mycket lägre skatt än bränsle för transport (i Sverige, vet inte hur det ser ut i Finland) och en ökning av skatten för transportbränsle hade inte påverkat den.
Kanske men igen så pratade vi om de som bor på landet och hur orättvist det är för dem. Ett hus som verkligen ligger på landet här, alltså kanske 100km från en lite större tätort, är väldigt billigt. Jag kan köpa ett ganska fint hus i Dalsland eller så för typ 100 000kr. Det går inte att få tag i en lägenhet i min stad under miljonen och då har man ändå en avgift på tusenlappar att betala varje månad som man slipper i ett hus. Ska jag ha ett hus i min stad så handlar det om åtminstone ett par miljoner och då handlar det om ytterområden. De 1,9 miljoner man sparar på att bo i Dalsland räcker till ganska många liter bensin liksom.
Staten subventionerar redan i princip all kollektivtrafik utom möjligtvis taxi (vilket jag inte tycker borde räknas som det) då det annars blir för dyrt och för att det ger en stor samhällsnytta. Flyget subventioneras inte direkt men genom att de inte skattar på bränslet. Ekonomiskt betyder inte subventioner en förlust dock utan det måste räknas noga på. En stad med gratis kollektivtrafik lockar exempelvis fler turister till staden och det ger ekonomisk vinst för inte bara staden utan för en mängd företag och så. Det kan också locka till sig både invånare och företag som gillar idén osv.
Absolut. Det är dock inget problem som har att göra med vår diskussion egentligen utan om hur man kontrollerar behov och utvärderar satsningar inom kollektivtrafiken.
Jo men det är ju poängen. Skattefinansierade saker måste inte gå med direkt vinst så länge det ger en samhällsnytta som är värd kostnaden. Det tycker jag är ganska uppenbart så när det gäller skattefinansierad kollektivtrafik.
Jo man ska ge företräde till de i cirkulationsplatsen men man behöver inte ge företräde till bilar som inte behöver företräde som en bil som ligger i innerfilen när du ska in i ytterfilen. Precis som du inte behöver ge företräde till en bil som kommer från höger men som ska svänga höger om du exempelvis ska svänga vänster i samma korsning, eller som att du inte behöver ge företräde till bilar från höger om du ska svänga höger om inte vägen är så smal att ni inte får plats samtidigt, för det finns liksom inget företräde att ge. Du behöver inte vänta på den andra bilen för du hindrar inte dess framfart. Sen om den andra bilen inte signalerar korrekt eller inte alls så kan det förstås uppstå problem men det är ju den förarens fel liksom.

Sen är det självklart att man håller koll på alla bilar i närheten när man gör riskfyllda manövrar som filbyte eller så och allt handlar ju om avvägningar. Ser det ut som en bil i innerfilen i en rondell inte vet vart han är på väg så tar man det förstås lugnt, men om det är en strid ström bilar som exempelvis kommer från vänster in i innerfilen i rondellen och ska ut rakt fram i vänsterfilen medan jag ska in i ytterfilen och ska rakt fram i högerfilen (en sådan rondell kör jag igenom varje dag och nästan varje dag hamnar jag bakom någon som inte har framförhållning nog att köra ut utan istället väntar, ibland i flera minuter, på en lucka i innerfilen när de ska till ytterfilen) då måste man köra ändå annars får man vänta i evighet.

Jo, det behöver du faktiskt.

"Många rondeller har två körfält och väjningsplikten gäller för båda filerna. Om du stannat och väntar på en lucka för att köra in i rondellen är det alltså inte tillåtet förrän det är fritt i båda körfälten. Det här är ett mycket vanligt missförstånd och kan alltså kosta dig 2.000 kronor om polisen är uppmärksam."

http://www.automotorsport.se/artiklar/nyheter/20150316/undvik...

http://i.imgur.com/NhiDgUI.jpg

Situationen jag talar om är denna, för här skulle situationen kunna uppstå där den bil som står till höger i cirkulationsplatsen och ignorerar väjningsplikt mot den som redan är inne i cirkulationsplatsen och ska göra ett filbyte längre fram blockerar filbytet. Då är frågan varför uppstår ens den situationen? Det är dålig trafiketikett att inte observera väjningsplikt och sedan hindra filbyte för att sedan grina illa och hävda att bilen i vänsterfil har väjningsplikt för bil i höger fält, som inte borde befinna sig jämsides med denne från första början om den observerat och gett väjningsplikt.

Eller:

http://www.övningskörning.com/wp-content/uploads/2014/10/h%C3%B6ger-kf-s%C3%A4krare-andra-h%C3%A5llet-cirkulation-928x1024.jpg

Den gröna bilens färdväg här tänker jag mig däremot kan vara ok:

http://i.imgur.com/PEFZtxA.jpg

Och det kan vara så du menar och då är vi eniga.

Jag läste precis på i trafikförordningen, och mycket riktigt är det som du säger; bilar som ska in i en cirkulationsplats har väjningsplikt mot ALL trafik i cirkulationsplatsen. Men då är ju frågan varför det ens finns två filer om man inte kan nyttja bägge - man får ju aldrig köra in två samtidigt i en rondell eftersom man rent teoretiskt kan hindra ett filbyte för en annan.

När jag kör i dubbelfiliga cirkulationsplatser kör jag alltid in i ytterfilen om jag anser att medtrafikanten i innerfilen inte ska genomföra ett filbyte just där jag kör in, t.ex. om medtrafikanten i fråga kommer från min vänstersida och ska köra ut rakt ovanför mig (medtrafikantens tredje avfart). Såvida jag också ska av rakt fram (min andra avfart) borde jag alltså kunna köra in och hålla mig parallellt med medtrafikanten varpå han kan köra ut i den nya vägbanans ytterfil och jag i innerfilen. Men då ska jag alltså lämna företräde till medtrafikanten och helt strunta i att nyttja två filer?

Som Zakire säger så finns det ju ingen mening med rondeller med mer än en fil i så fall.

Sen gör ju bilen i innerfilen fel i dina exempel utom möjligtvis det "handritade". Han kör rätt ut från innerfilen i rondellen till högerfilen på vägen. Är rondellen tvåfilig så går antingen bara ytterfilen ut ur rondellen, om det är en enfilig väg som den ansluter, eller så går innerfilen till vänsterfilen och ytterfilen i rondellen till högerfilen, om det är en tvåfilig väg.

I det ritade exemplet så uppstår ju risken och trafikförseelsen när bilen i innerfilen byter till ytterfilen utan att se om det är någon i den först. Föraren som byter fil har ju skyldighet att se till att det går att göra på ett säkert sätt liksom. Den andra föraren ska också underlätta filbyte och så men det är ju den som byter fil som gör den riskfyllda operationen.

Jag tror vi börjar närma oss den tryckande punkten i diskussionen nu. Att lämna företräde betyder inte att vänta på alla i alla lägen utan bara att man ska vänta om man hade hindrat den andra bilen i dess framfart. En bil i innerfilen i en rondell som inte är på väg att byta fil hindras inte av något som pågår i ytterfilen. Om man ska byta fil, oavsett position, så måste man indikera det och se till att det kan ske "riskfritt", precis som att man måste bedöma risken när man ska köra in i en rondell och agera efter det. Alltså handlar det om ett samspel, som så mycket i trafiken. Det hindrar dock inte att det är sjukt irriterande med folk som står och väntar i evigheter helt i onödan.

Lite ninjad av din edit..
Jo, men det betyder inte allt i världen liksom. Jag fick lära mig flera helt felaktiga saker när jag gick i körskola och lärarna hade mycket konstiga idéer om vad som var ok och inte, vad som krävdes och inte, för att inte nämna deras konstiga idéer om riskbeteende och liknande.

Min körlärare brukade exempelvis skjutsa hem mig med dubbelkommandot, alltså att han satt i passagerarsätet och jag i förarsätet medan han styrde med ratten som var framför mig och pedalerna framför honom. Jag fick också lära mig två olika sätt att blinka i en rondell av samma lärare som båda var felaktiga, först att så länge man är i en rondell så svänger man åt vänster och ska alltså blinka åt vänster fram tills man passerar den sista avfarten innan man ska ut varpå man stänger av blinkern för då ska man ju köra rakt fram. Sen sa samma lärare att man ska betrakta en rondell som om det inte hade varit en rondell, ska du till vänster så blinkar du vänster, till höger så blinkar du höger och ska du rakt fram genom rondellen så ska du inte blinka alls. Man fick också höra att kvinnor inte tar risker medan män gör det, och att yngre förare är sämre än äldre nästan oavsett ålder, vilket kanske har viss vikt rent statistiskt men på individnivå så behöver det inte alls vara så.