Fraser som svenska språket saknar och

1) To quit a day job - Att sluta knega. (Åsyftandes förvärvsarbete till fördel för någon annan verksamhet ... )
2) To hide in plain sight - Att smälta in.
3) It makes no sense - Det är helt uppåt väggarna; det verkar osannolikt; det hänger inte samman.

Det är ett par snabba översättningar som ligger rätt nära stilmässigt, även om jag - ska erkännas - inte kan dra mig till minnes att jag stött på och reflekterat över (1). Men jag hoppas att jag tolkat en snabb eftersökning i begreppet korrekt. I annat fall, bortse från den. Nummer två (2) är väl den jag blev mest nöjd med stilmässigt och trean (3) ... ja, vi har (bara här, finns säkert fler som jag inte kom på på rak arm) tre uttryck i olika stilnivåer och som används i olika situationer.

Något som irriterar mig är den domänförlust i dagligt tal som uppkommit hos dagens ungdom till följd av konsumtion av amerikansk och brittisk skräpkultur. Det är tragiskt att vi idag tror att svenska språket är ett "avslutat" språk och att vi är begränsade till att låna in begrepp från engelskan när vi lika gärna skulle kunna klämma in ett nytt sammansatt ord eller tillgodogöra ett redan befintligt uttryck ännu en betydelse; två metoder som har beprövats om och om igen. Därmed intet ont om låneord i sig - trots allt så är en stor del av vårt språk just låneord - men varför måste man vara så "hipp" och slänga sig med engelska uttryck när vi har motsvarande begrepp i svenskan?
Bara för att ett uttryck inte kan översättas ordagrannt betyder det inte att uttrycket inte finns i det andra språket.

finns många, "beggars can't be choosers" tror jag saknar svensk motsvarighet. Första frasen använder man väll oftast (alltid) som "don't quit your day job"?, Är ju lite det som är det roliga.

Som sagt, lite väl snabb eftersökning av mig där ... Vore kanske mer lämpligt att bruka ett ordstäv i stil med "Ropa inte hej..."?

Beggars can't be choosers - Att inte ha råd att vara kräsen

Slumpvis, slumpmässig, slumpartad ...

"Godtycklig" passar väl ofta rätt bra?

Rätta mun efter matsäcken?

Eller inte. Detta är ursprungligen ett latinskt ordspråk som ger rådet att inte kritiskt granska en gåva.

"Beggars can't be choosers" betyder snarare att du inte har något annat val än att ett val som egentligen inte är särskilt tilltalande.

"Att rätta mun efter matsäcken" ligger närmare "Beggars..." än ovan nämnda hästordspråk, men användningsområdet skulle jag säga skiljer sig en aning ändå. Jag kan dock inte riktigt sätta fingret på hur, så jag lämnar den öppen tills jag kommer på något bra.

Svenskan och engelskan är ganska avlägset besläktade.

Ta det säkra för det osäkra? Inte jätteroligt kanske, men det är ju inte det engelska uttrycket heller.

Känns det inte lite som "sila mygg och svälja kameler"?

Menar du den ordagranna översättningen eller vill du ha en lång utläggning som involverar den sociokulturella bakgrunden bakom uttrycken?

Problemet med att just översätta uttryck är just det sociokulturella sammanhanget. För att ta ett omvänt exempel (från svenska till engelska) kan vi ta begreppet "negerboll" i exempelvis satsen "Det heter negerboll, inte chokladboll" (eller omvänt ifall vi ska vara politiskt korrekta ).
För att förstå poängen måste man inte bara veta den ordagranna betydelsen utav de sammansatta orden "negerboll" och "chokladboll" samt veta vad det är för ett bakverk. Du måste även känna till hela debatten kring de två begreppen, känna till varför just neger är ett tabubelagt ord och så vidare.
Du kan aldrig (farligt ord, jag vet, men jag vågar ta den risken) översätta talesätt eller ordspråk mellan två språk baserade i så olika kulturer. Å andra sidan så står ofta närbesläktade begrepp att finna som använda i rätt sammanhang fungerar lika bra.
Tar vi exemplet "quit a day job" - som är av amerikanskt ursprung om jag inte misstar mig - så måste du känna till arbetsmarknaden i USA för att få ut hela poängen och begreppet är knappt applicerbart i Sverige. Problemet kommer just när det handlar om en översättning från en amerikansk dialog. Frågan är då, är det viktigast att få fram situationen ur ett amerikanskt perspektiv eller att få en dialog med flyt i som gemene svensk kan relatera till? I de allra flesta fallen skulle jag säga att det sistnämnda tar överhanden när det kommer till textning utav filmer och tv-sändningar, och ofta även i skönlitterära översättningar.

Ja, de saknar den sociokulturella aspekten enligt ovan givna exempel. Kan hålla med om ditt resonemang i "hiding in plain sight", men återigen är det en fråga om sammanhang (ofta framgår tonvikten i uttrycket med hjälp av sitt visuella sammanhang (film, tv) eller av kringliggande text (litterärt)).

Jag ser det inte som en utarmning att låna in begrepp. Problemet uppstår när personer inte kan relatera till det inlånade begreppet. Idag får man ändå räkna med att nästan 4/5 vuxna personer inte har läst - eller läst relativt lite och endast grundläggande - engelska. Ska man sedan se till den andel av de som "behärskar" engelskan så är det en väldigt liten del som faktiskt kan relatera till ordstäv och talesätt. För att illustrera detta men omvänt (vårt eget modersmål, svenskan, som vi trots allt borde kunna åtminstone snäppet bättre) behöver vi bara titta i inläggen som hittills postats i tråden där inte ens välkända ordstäv på svenska tolkas korrekt.
Givetvis vore det optimala att alla kände alla språk till den nivå att vi obehindrat förstod och kunde kommunicera varje liten nyansskillnad, men tyvärr är verkligheten långt ifrån denna utopi.
Om vi inte kan uttrycka oss otvivelaktigt på det språk vi levt med sedan vi kom till världen, vad får oss att tro att vi kommer kunna göra det på ett språk där vi inte lever sida vid sida med kulturen?

Ja. Nu syftar det kanske snarare på den verksamhet man bedriver än på dess orsak, men man borde ofta kunna formulera om sig en aning.