Inlägg

Inlägg som raol har skrivit i forumet
Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av whodoo
Man kan ju lösa linjära diff-ekvationer genom att laplacetransformera ekvationen, hitta en lösning i frekvensplanet och sedan använda inversionsformeln. Exakt varför fungerar detta? Antar att y(x) är en lösning till ekvationen E(y(x)) = f(x) om och endast om Y(s) är en lösning till Laplace(E(y(x)) = L(f(x)) men jag vill gärna ha en bra förklaring till varför det går.

Det fungerar inte alltid. Man hittar bara laplacetransformerbara lösningar.

Men för laplacetransformerbara lösningar följer det väl i princip av entydigheten hos laplacetransformen.
För t.ex. första ordningens ekvaion y'(x) + p(x)y(x) = q(x)
så innebär ju lösningen mha laplacetransform att du antagit att alla termer är laplacetranformerbara och hittat ett y som ger vänsterledet samma laplacetransform som högerledet. Då följer det av entydigheten att diffekvationen är uppfylld.
http://www.sosmath.com/diffeq/laplace/basic/basic.html

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av kwerk
Fattar inte hur man ska lösa problemet:

En partikel är rörlig längs x-axeln. Dess hastighet beror av läget enligt sambandet

v=k*x

där k är en konstant. Om x = x0>0 vid t = 0 bestäm:
a) x(t)

svaret blir x0e^kt
hur f-n gör man?

v = x', så du har en diffekvation:
x' = k*x

Denna ekvation har standardlösningen x(t) = C*e^(k*t)
(Att det är en lösning är lätt att verifiera. Att bevisa att det är den enda lösningen kan vi nog strunta i.)

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av cyclo_hexene
Nu har jag formulerat om meningen lite bättre.

Detta behandlar asymptot och kurvkonstruktion:

Konstruera grafen till funktionen f(x)= (4x+5)(3x-6)

[formel:f(x)/x -->k]

f(x)/x = 4 + (5/x) / (3 - 6/x) -->0= k då x--> +-oändligheten.

Frågan här är ur kommer det sig att k blir noll? Varför inte 4/3 som jag fått det till? Förstår inte riktigt hur man tänkter för att få fram k.

Tar teorin först...

Att y=f(x) har en asymptot y=kx+m då x går mot oändligheten definierar vi som att
f(x) - kx - m -> 0 =>
(f(x) - kx - m)/x -> 0 <=>
f(x)/x - k - m/x -> 0 <=>
f(x)/x - k -> 0 <=>
f(x)/x -> k

Observera att f(x)/x -> k inte nödvändigtvis innebär att y=f(x) har en asymptot i oändligheten då den första pilen inte är en ekvivalens.
För bekräfta att en asymptot finns måste vi undersöka gränsvärdet av f(x) - kx, om gränsvärdet existerar, så är det lika med m och vi har en asymptot.

Om (du har glömt divisionen?) f(x) = (4x+5)/(3x-6) så är f(x)/x = (4 + 5/x)/(3x - 6)
Täljaren går mot 4 och nämnaren mot oändligheten, dvs f(x)/x -> 0, "k = 0"
f(x) = (4 + 5/x)/(3 - 6/x) -> 4/3
dvs asymptoten är y = 4/3

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Zwanzig
en metallklump körs i en centrifug.
vilka krafter verkar på klumpen i det översta läget? hur stora är de i förhållande till varandra?

jag får det till att vara centripetalkraften, tyngdkraften och normalkraften.
men är osäker på hur stor normalkraften är och riktningar.

Normalkraften och centripetalkraften är samma kraft. Dvs det är normalkraften som är centripetalkraft. Om centrifugen accelererar eller decelererar har vi en friktionskraft också.
Angående normalkraften så kan den vara såväl mindre som större än gravitationskraften.

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av madfreak
http://hem.passagen.se/dufus/prob.jpg

Hur får jag accelerationen på 28kg biten (låtsas som att dom inte kommer att krocka på vägen )

Bilden krångalar som vanligt adress: http://hem.passagen.se/dufus/prob.jpg

Antag spännkraften F i snöret och accelerationen a > 0.
m1 = 15 kg
m2 = 28 kg

Frilägg m1, och använd newtons andra lag.
m1*g - F är kraften nedåt och accelerationen nedåt är -a (negativ acceleration eftersom det accelerar uppåt):
m1*g - F = m1*(-a)

Frilägg m2:
m2*g - F = m2*a

Subtrahera ekvation 1 från ekvation 2:
(m2-m1)*g = (m1+m2)*a
a = (m2-m1)/(m1+m2) * g

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Redhawk
Själv fattar jag inte alls detta.

Tycker det borde bli så här om man gör en jämviktsekvation runt punkt A (upplaget)

-0,80q*(0,8/2)+2,05q*(2,05/2)-2,05*143=0

q = n/m.

(q*l)*(l/2) = hävarmen.

Kan någon förklara varför det inte funkar?

Edit: har jag missuppfattat uppgiften? Får för mig att uppgiften ser ut så här:
http://www.student.itn.liu.se/~matek268/Fysikuppgift.bmp

Plankan var vridbar runt sin ena ände, din planka är vridbar kring en punkt 80 cm in på plankan.

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av pSyChO
Kan du förklara lite grundligare? Du menar alltså att integralen kan delas upp till två integralen. §§§ x+3dxdydz = §§§x dxdydz + §§§ 3 dxdydz? Och den senare vet man är 4pi. Men jag förstår inte hur man kan säga att integralen över x är noll bara för att den är symetrisk. Och vad innebär det att göra variabelbytet x-> -x? Är rymdpolära koordinater överflödiga här?

Om du låter K+ vara {x^2+y^2+z^2 <= 1, x > 0} och K- vara {x^2+y^2+z^2 <= 1, x < 0} så söker du §§§ x dxdydz över K+ union K-. (Du behöver inte bry dig om randen x = 0, det är en nollmängd.)
Om du tar integralen av x över K- och gör variabelbytet u = -x, v = y, w = z så får du integralen av -u (funktionaldeterminanten för variabelbytet är 1) över {u^2+v^2+w^2 <= 1, -u < 0} vilket är samma sak som integralen av -x över K+ (bara andra namn på variablerna).
§§§ x dxdydz + §§§ -x dxdydz = §§§ (x-x) dxdydz = 0.

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av pSyChO
Låt K vara enhetsklotet x^2+y^2+z^2 <= 1. Beräkna:

trippelintegralen (x+3) dx dy dz över kroppen K. Rent geometriskt, vad innebär en sådan integral? och hur beräknar man den? Antar man ska gå över till rymdpolära-koordinater?

dela upp den i två integraler..
Integralen av x över K blir noll, eftersom att K är symmetrisk kring x = 0. Du kan dela upp integralen till två integraler där den ena är över K snitt {x > 0} och den andra över K snitt {x < 0} och dessa tar ut varandra. (gör variabelbytet x -> -x på ena integralen för att visa det)

Integralen av 3 över K är helt enkelt 3 gånger volymen av K = 3*4pi/3 = 4pi

Av raol

Kan du inte skaffa ett postgirokonto t.ex. och låta folk betala till det? De allra flesta har väl internetbank och kan lätt göra en postgiroinbetalning.

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av ekke
Har tappat bort mig helt när det gäller några tal, vore guld värt med lite hjälp.

Första frågan:

http://www.ekke.se/graf.jpg

Grafen kan beskrivas med funktionen f(t) = at^2 + bt.
Bestäm konstanterna a och b (för hand eller med hjälp av räknare/dator och ett kurvanpassningsprogram).

Min lärare snackade om att man var tvungen att testa med olika värden.
Så f(2) = a*2^2 + b*2 - > 4 a + b*2 och då är f(1) = 1a + 1b?

Förstår ärligt talat ingenting.

Sedan ska man använda sig av resultatet man fick i den tidigare uppgiften, ställa upp och förenkla

f(1+h) - f(1) / (1+h) - 1

Är riktigt dålig på att förekla, någon som kan förklara?
Dessutom undrar dom vilket värde uttrycket får om h närmar sig noll.

Du vet att 20 = f(2) = 4a + 2b och 0 = f(4) = 16a + 4b
Ett ekvationssystem med två ekvationer och två obekanta, lös!

Du kanske vet att (f(1+h) - f(1)) / ((1+h) - 1) är lutningen av sekanten som går genom (1, f(1)) och (1+h, f(1+h)) och när du låter h -> 0 får du lutningen av kurvan i (1, f(1)), dvs. f'(1) enligt derivatans definition.

Du har
(f(1+h) - f(1)) / ((1+h) - 1) = (a*(1+h)^2 + b*(1+h) - (a + b))/h = (a + 2ah + ah^2 + b + bh - a - b)/h = (2ah + ah^2 + bh)/h = 2a + ah + b

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av roggles
Min lärare vet inte. Ja, jag går IB.

Sökte lite och hittade massor av träffar... här var en länk där det ser ut att stå en del: http://www.kingsu.ab.ca/~brian/astro/course/lectures/winter/v...

För övrigt, när du pratar svenska kan du väl använda ordet "kursplan", istället för "syllabus"...

När jag tänker på saken, "average absolute magnitude" är väl exakt samma sak som "luminosity"?

Av raol

Re: Vad tror ni om detta för under 6k?

Citat:

Ursprungligen inskrivet av Fordie
Hejsan

Ska uppgradera nuvarande dator och funderar på detta system:
www.fordie.se/dator.jpg

Ni behöver inte nämna minnet då jag redan har ett till sånt minne hemma.
Chassi köper jag lokalt, tänker inte pröjsa en miljon för att få det skickat från komplett

Vad tror ni?

/Fordie

http://www.blocket.se/view/4291761.htm

Familjekris? hm..

Av raol

Uppstartsproblem med ny HD

Jag har en ny "Maxtor DiamondMax Plus10 200GB 8MB cache 7200rpm IDE" som inte vill fungera riktigt bra. Problemet uppenbarar sig som att när jag försöker starta datorn med strömkabeln inkopplad till disken så spinner fläktarna upp och det verkar som datorn är på väg att starta, men efter en sekund så dör datorn. Kopplar jag ur strömkabeln till HD:n så går datorn igång. Jag brukar även få igång datorn efter ett antal försök då jag kopplar in och ur strömkabeln till HD:n och nätagget och trycker lite på powerknappen ett par gånger (och då fungerar disken som den ska sen).
(Jag har testat att koppla ur de andra två diskarna + cd:n, ifall det var så att nätagget inte räcker till, men jag har samma problem iallafall.)

Nåt som upplevt nåt liknande?

Antar att jag borde skicka tillbaks disken till JME Data där jag köpte den, det enda jag är lite orolig över är att jag råkade skrapa sidorna på disken lite grand vid monteringen, kan de hävda att det är jag som på något sätt pajat disken?

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Hedis
Kan man inte utvidga den till x i C på något smart vis? Man kan ju komma fram till att arcan(x) = i/2 * [ ln(1 - ix) - ln(1 + ix)] genom att integrera derivatan av arctan(x)

Edit: La till det där med arctan(x) = i/2 * [ln(1-ix) - ln(1 +ix)] för att jag antog att det kanske är vettigt för att göra en definition av arctan(x) för icke reella x.

Står lite här här om saken: http://mathworld.wolfram.com/InverseTangent.html

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av cyclo_hexene
Hur skulle du definera för arctan då?
För -1?? <= x <= 1??? definieras y = arctan(x) som det tal som uppfyller tan(y) = x och -pi/2 <= y <= pi/2

???????

tack för alla svar ,,

Roal du borde bli mattelärare , om du nu inte redan är en .

För x i R definieras y = arctan(x) som det tal som uppfyller tan(y) = x och -pi/2 < y < pi/2

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av cyclo_hexene
Definera arcsin x och arctan x samt härled deras derivata.

ok...jag kan härleda deras derivata , men hur definerar jag dem?

är detta en df av arcsin ?:

y=arcsin x<=> {siny=x
-pi/2 större eller lika med y mindre eller lika med pi/2}

eller är det detta?:

y=arcsin x<=> {siny=x
-pi/2 större eller lika med y mindre eller lika med pi/2}
y=arccos x<=>{cosy=x
0 större eller lika med y mindre eller lika med pi}

Fattar inte mkt, men det behövs ju inte, bara jag vet definitionen

Ja, dessa ekvivalenser definierar arcsin och arccos, förutom att det ska vara mindre än där du skrivit större, dvs -pi/2 <= y <= pi/2
Kom ihåg definitionsmängden också.

Jag skulle nog formulera det så här:
För -1 <= x <= 1 definieras y = arcsin(x) som det tal som uppfyller sin(y) = x och -pi/2 <= y <= pi/2

Av raol

fel forum

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Phalle
What is the probability of getting "heads" on every throw when flipping a coin seven times?
1 in ?

Citat:

Ursprungligen inskrivet av Gannon

1 / (1/2)^7 = 128

Citat:

Ursprungligen inskrivet av Zartax
Han skrev iofs att sannolikheten var 128, inte 1/128 vilket var det roliga. Skulle nog snarare ha stått (1/2)^7 = 1/128

Gannon fyllde ut den ofullständiga meningen "1 in ?" med 128: 1 in 128.

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av pSyChO
Avgör karaktär hos följande kvadratiska former i tre variabler a,b,c

a^2 - b^2 - c^2 + 2ab + 4bc. Antar man ska kvadratkompletera, men jag får inte rätt på det, kan ngn hjälpa med det?

Det är mycket lättare än så. a=1 och b=c=0 ger 1 och b=1 och a=c=0 ger -1. Formen är indefinit.

Av raol
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Stigen
Är denna formel rätt? Enlig min formelbok så får jag det till sin(v)^3 = -1/4 sin(v) + 3/4 sin(v) fast jag kanske tänker fel?

Ja den stämmer. Om det du skriver stämde, varför inte lägga ihop de två termerna till 1/2 sin(v) ? Uppenbarligen är inte x^3 = 1/2 x för alla x