Exakt också min tanke. Min lekmanatanke var att man endast behövde öka hastigheten lite och med tiden som hjälp så skulle den komma längre från jorden varenda år. Men det är väl där vi lekmän har fel. Min ide skulle kanske ta 500år och då har den gått i bitar.
Jag är för övrigt sugen på ett billigt teleskop som man fäster mobilen på: https://www.kjell.com/se/produkter/hem-fritid/fritid/kikare/c...
Problemet är samma som med drönare. Hade man denna utrustning för 30år sedan som oj man skulle kunna imponera på folk med denna, idag säger de bara jag kan se samma sak med Google Maps eller Google Sky .
Alltså den dyra utrustningen man har köpt ger en inte så mycket information.
Hade jag haft större bostad hade jag köpt teleskopet ovanför eller bättre, nästan varenda kväll man går ut ser man fullt med stjärnor på himlen och man blir så sugen på att själv zooma in på dem med något.
Ett objekt blir ’fast’ i sin omloppsbana om man inte tillför extern energi till farkosten, så ingenting fortsätter åka bort från jorden bara för det hamnar i en högre omloppsbana, det kräver energi på något sätt. I fallet med ISS bromsas den av atmosfären vilket kräver att en motor tänds lite då och då för att öka hastigheten igen
Någon som har källa på hur man har lyckats mäta att vi färdas i 1800 km i timmen genom rymden eller vad det nu var? Gärna en mätmetod från modern tid.
Finns många sätt. Vanligen mäter man vart man är relativt andra objekt som planeter, stjärnor och vinklarna mellan dessa. Då kan man ganska lätt räkna ut hastighet genom att mäta sin position flera gånger
Annars finns ju retroreflektorer (laser) eller radiofyrar, eller för den delen GPS
Är man nära jorden kan man ju mäta sin höjd och sen se vilken punkt man är över, då är det ganska enkelt att se hur fort man rör sig (relativt marken, och sen kompensera för jordens totation)
1800km i timmen är inte så fort när man pratar om rymden, ISS som är nära lägsta användbara omloppsbana (läs: låg hastighet) åker i ca 27576km i timmen
